Linux 7.3 får BIG TCP i VXLAN och Geneve – samtidigt växer AI-problemet

Mindre RTNL-trängsel vid många nätverksnamnrymder

En annan central förändring gäller IPv4- och IPv6-regler i FIB, systemets databas för vidarebefordringsinformation. Operationerna för att lägga till och ta bort regler flyttas i större utsträckning från den breda RTNL-serialiseringen till mutex-skydd per fib_rules_ops, där det är möjligt. RTNL behövs fortfarande i vissa situationer, bland annat i vägen via fib_unmerge() när den första IPv4-regeln skapas.

I ett syntetiskt stresstest där 4 096 nätverksnamnrymder skapades och 1 024 regler lades in i varje namnrymd parallellt sjönk tiden för IPv4 från 22,752 till 0,918 sekunder – ungefär 24,8 gånger snabbare. För IPv6 minskade tiden från 35,181 till 1,214 sekunder, cirka 29,0 gånger snabbare.

Det är ett test av extrem parallell konkurrens mellan namnrymder, inte ett löfte om att vanliga containerstarter blir 25–29 gånger snabbare.

Underhållarna vill ta hjälp av flera AI-modeller

Sammanslagningen sker samtidigt som Linux-nätverkets underhållare försöker hantera ett kraftigt inflöde av patchar. Jakub Kicinski räknade 632 net-patchar och 648 net-next-patchar och uppskattade att mellan en tredjedel och hälften av net-next bestod av AI-drivna ändringar med låg prioritet, till exempel rättningar, städning och förtydliganden. Det motsvarar grovt räknat 216–324 patchar. Kicinski och Paolo Abeni beskrev situationen som att de var ”helt överväldigade”.

Som motåtgärd har Meta bidragit med budget och tillgång till flera avancerade AI-modeller. Tanken är att låta modellerna göra en första granskning av varje patch, eftersom flera modeller kan minska risken att en enskild modell missar fel eller hittar på en förklaring.

Den planerade automatiseringen kan även användas för Patchwork-hantering, återkoppling på vanliga processproblem, redigering av commitmeddelanden och i vissa fall för att applicera patchar som redan granskats av betrodda personer.

Det ersätter däremot inte mänsklig granskning i känsliga delar av kärnan. Underhållarna pekar särskilt på sällsynta och tävlingskänsliga fel, exempelvis PCIe-fel och timeout-hantering, där API-beteende och återställningsordning fortfarande kräver mänskligt omdöme.

Nya drivrutiner och protokollförändringar

Nätverksområdet får även flera nya drivrutiner och funktionsförbättringar:

• Wi-Fi får den första versionen av drivrutinen för Morse Micro mm81x-enheter via USB och SDIO. En ny NXPWIFI-drivrutin tillkommer också, samtidigt som arbetet med MLO fortsätter.
• Den trådbundna nätverksdelen får det första skelettet till Intel iXD, avsett för Intel Control Plane PIC Function-stöd i E2100 och senare IPU- och FNIC-plattformar.
• De första CXL-funktionerna för AMD/Solarflare-nätverkskort inkluderas, liksom stöd för att flasha firmware på AMD Pensando-kort.
• MPTCP får en mekanism som i extrema minnesbristsituationer kan rensa kön för paket som kommit i fel ordning. Funktionen är främst till för återhämtning och omsändning, inte för att öka normal genomströmning.
• AF_UNIX förbättrar felrapporteringen för SCM_RIGHTS när ett Linux Security Module, LSM, avvisar vissa fildeskriptorer. Med SO_RIGHTS_NOTRUNC kan mottagaren identifiera vilken fildeskriptor som avvisades och få dess errno, i stället för att resten av arrayen försvinner vid det första felet.

När kommer Linux 7.3?

Den första releasekandidaten väntades omkring 30 augusti, medan den stabila Linux 7.3-versionen beräknades komma i slutet av oktober, om utvecklingscykeln följer plan.

Användare av distributioner med fasta utgåvor får normalt vänta längre. Distributionerna väljer själva kärnversion, bakportar utvalda ändringar, testar dem och publicerar dem enligt sina egna scheman. Rullande distributioner kan däremot paketera Linux 7.3 tidigare.

CachyOS kan vara en tänkbar tidig användare, men det finns inget belägg här för något fast datum för Linux 7.3-stöd. Augustiavbildningen använde fortfarande Linux 7.1.