USA sade bland annat att PA och PLO måste ta konsekvent avstånd från terrorism – inklusive attacken den 7 oktober 2023 – och upphöra med det som Washington beskrev som uppvigling till terrorism i utbildningen.

Washington har också kritiserat palestinska diplomatiska initiativ utanför direkta förhandlingar med Israel. I en senare rapport anklagade utrikesdepartementet PA för att verka för internationellt erkännande av en palestinsk stat samt stödja rättsliga och diplomatiska processer i internationella institutioner på ett sätt som, enligt USA, strider mot tidigare åtaganden om ickevåld och en tvåstatslösning.

Detta är den amerikanska regeringens anklagelser och politiska motiveringar. Det tillgängliga materialet fastslår inte att de är oberoende, rättsligt prövade konstateranden.

Så löstes 2025 års visumkonflikt

Visumstoppet 2025 innebar att Abbas och omkring 80 andra palestinska tjänstemän inte kunde delta personligen under generalförsamlingens högnivåvecka i New York. USA uppgav samtidigt att diplomater vid den palestinska FN-representationen kunde få undantag, så att beskickningen kunde fortsätta sitt arbete även om de högsta företrädarna utestängdes.

Den palestinska myndigheten fördömde beslutet och hävdade att det stred mot internationell rätt och 1947 års avtal om FN:s högkvarter. Konflikten blev därefter även en procedurfråga för generalförsamlingen: Abbas kunde inte resa in i USA, men Palestina ville fortfarande delta i debatten på hög nivå.

Den 19 september 2025 antog generalförsamlingen en resolution som gjorde det möjligt för Palestina att lämna in ett förinspelat uttalande av sin president och delta via videolänk. Omröstningen slutade 145–5, med sex nedlagda röster. USA och Israel röstade emot.

Lösningen gjorde det möjligt för Abbas att tala på distans från Ramallah i stället för från salen i FN-högkvarteret i New York.

Varför Abbas vände sig till Erdoğan

Abbas uppges ha bett Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan att försöka påverka USA:s president Donald Trump. Turkiet är en framträdande diplomatisk förespråkare för palestinskt deltagande, och Erdoğan har en direkt kanal till Trump.

Enligt rapporterna tog Erdoğan upp frågan med Trump, men Washington visade inga tecken på att vilja ändra den planerade begränsningen. De tillgängliga uppgifterna innehåller ingen separat offentlig amerikansk förklaring till varför vädjan inte lyckades. De pekar däremot på att administrationen höll fast vid den linje som ledde till 2025 års visumstopp.

Juridisk tvist om tillträdet till FN

Kärnfrågan är om USA, som värdland, kan neka palestinska företrädare inresa till FN:s högkvarter och samtidigt följa 1947 års högkvartersavtal.

Palestinska företrädare och FN-experter har hävdat att avtalet förbjuder USA att lägga hinder i vägen för representanters resor till FN:s högkvartersdistrikt. FN-experter har särskilt uppmanat Washington att bevilja visum till palestinska ledare och hänvisat till avtalets bestämmelser om tillträde.

USA har intagit motsatt ståndpunkt och säger att landet kan tillämpa regler om visum, säkerhet, extremism och utrikespolitik även när resan gäller FN:s verksamhet.

Därför är frågan både juridiskt och diplomatiskt laddad. Själva visumbeslutet avgör inte slutgiltigt om den amerikanska tolkningen eller den palestinska och FN-relaterade tolkningen är korrekt.

Vad kan hända vid 2026 års möte?

Om Abbas fortfarande inte kan resa till USA kan generalförsamlingen behöva anta en ny procedurresolution som tillåter Palestina att delta på distans, genom ett förinspelat tal eller en direktsänd videokonferens.

Resolutionen från 2025 var knuten till den 80:e sessionen och bör därför inte automatiskt betraktas som ett permanent tillstånd för en senare session.

Prejudikatet från förra året är ändå tydligt: ett amerikanskt inreseförbud kan stoppa ett tal på plats, men generalförsamlingen kan skapa en separat ordning för att bevara Palestinas deltagande. Om samma sak sker igen beror på generalförsamlingens beslut och på om Washington ändrar kurs före septembermötet.

En del av en bredare amerikansk resepolitik

Tvisten om Abbas ingår också i en större amerikansk politik. Presidentdekret 10998, som trädde i kraft den 1 januari 2026, innebär ett helt eller delvis stopp för inresa och visum för medborgare i 39 länder samt för personer som ansöker med resehandlingar utfärdade eller godkända av den palestinska myndigheten.

Enligt rapportering med koppling till utrikesdepartementet finns begränsade undantag för palestinska tjänstemän med anknytning till den palestinska FN-representationen. Det gör att den permanenta representationen kan fortsätta sitt arbete, samtidigt som högt uppsatta PA-företrädare och tillfälliga delegationer riskerar att utestängas från möten på hög nivå.

Det är därför konflikten handlar om mer än en enskild ledares resplaner. Den rör balansen mellan USA:s befogenheter inom immigration och nationell säkerhet, den palestinska myndighetens diplomatiska agerande och skyldigheten för ett FN-värdland att underlätta tillträdet till organisationens högkvarter.

USA sade bland annat att PA och PLO måste ta konsekvent avstånd från terrorism – inklusive attacken den 7 oktober 2023 – och upphöra med det som Washington beskrev som uppvigling till terrorism i utbildningen.

Washington har också kritiserat palestinska diplomatiska initiativ utanför direkta förhandlingar med Israel. I en senare rapport anklagade utrikesdepartementet PA för att verka för internationellt erkännande av en palestinsk stat samt stödja rättsliga och diplomatiska processer i internationella institutioner på ett sätt som, enligt USA, strider mot tidigare åtaganden om ickevåld och en tvåstatslösning.

Detta är den amerikanska regeringens anklagelser och politiska motiveringar. Det tillgängliga materialet fastslår inte att de är oberoende, rättsligt prövade konstateranden.

Så löstes 2025 års visumkonflikt

Visumstoppet 2025 innebar att Abbas och omkring 80 andra palestinska tjänstemän inte kunde delta personligen under generalförsamlingens högnivåvecka i New York. USA uppgav samtidigt att diplomater vid den palestinska FN-representationen kunde få undantag, så att beskickningen kunde fortsätta sitt arbete även om de högsta företrädarna utestängdes.

Den palestinska myndigheten fördömde beslutet och hävdade att det stred mot internationell rätt och 1947 års avtal om FN:s högkvarter. Konflikten blev därefter även en procedurfråga för generalförsamlingen: Abbas kunde inte resa in i USA, men Palestina ville fortfarande delta i debatten på hög nivå.

Den 19 september 2025 antog generalförsamlingen en resolution som gjorde det möjligt för Palestina att lämna in ett förinspelat uttalande av sin president och delta via videolänk. Omröstningen slutade 145–5, med sex nedlagda röster. USA och Israel röstade emot.

Lösningen gjorde det möjligt för Abbas att tala på distans från Ramallah i stället för från salen i FN-högkvarteret i New York.

Varför Abbas vände sig till Erdoğan

Abbas uppges ha bett Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan att försöka påverka USA:s president Donald Trump. Turkiet är en framträdande diplomatisk förespråkare för palestinskt deltagande, och Erdoğan har en direkt kanal till Trump.

Enligt rapporterna tog Erdoğan upp frågan med Trump, men Washington visade inga tecken på att vilja ändra den planerade begränsningen. De tillgängliga uppgifterna innehåller ingen separat offentlig amerikansk förklaring till varför vädjan inte lyckades. De pekar däremot på att administrationen höll fast vid den linje som ledde till 2025 års visumstopp.

Juridisk tvist om tillträdet till FN

Kärnfrågan är om USA, som värdland, kan neka palestinska företrädare inresa till FN:s högkvarter och samtidigt följa 1947 års högkvartersavtal.

Palestinska företrädare och FN-experter har hävdat att avtalet förbjuder USA att lägga hinder i vägen för representanters resor till FN:s högkvartersdistrikt. FN-experter har särskilt uppmanat Washington att bevilja visum till palestinska ledare och hänvisat till avtalets bestämmelser om tillträde.

USA har intagit motsatt ståndpunkt och säger att landet kan tillämpa regler om visum, säkerhet, extremism och utrikespolitik även när resan gäller FN:s verksamhet.

Därför är frågan både juridiskt och diplomatiskt laddad. Själva visumbeslutet avgör inte slutgiltigt om den amerikanska tolkningen eller den palestinska och FN-relaterade tolkningen är korrekt.

Vad kan hända vid 2026 års möte?

Om Abbas fortfarande inte kan resa till USA kan generalförsamlingen behöva anta en ny procedurresolution som tillåter Palestina att delta på distans, genom ett förinspelat tal eller en direktsänd videokonferens.

Resolutionen från 2025 var knuten till den 80:e sessionen och bör därför inte automatiskt betraktas som ett permanent tillstånd för en senare session.

Prejudikatet från förra året är ändå tydligt: ett amerikanskt inreseförbud kan stoppa ett tal på plats, men generalförsamlingen kan skapa en separat ordning för att bevara Palestinas deltagande. Om samma sak sker igen beror på generalförsamlingens beslut och på om Washington ändrar kurs före septembermötet.

En del av en bredare amerikansk resepolitik

Tvisten om Abbas ingår också i en större amerikansk politik. Presidentdekret 10998, som trädde i kraft den 1 januari 2026, innebär ett helt eller delvis stopp för inresa och visum för medborgare i 39 länder samt för personer som ansöker med resehandlingar utfärdade eller godkända av den palestinska myndigheten.

Enligt rapportering med koppling till utrikesdepartementet finns begränsade undantag för palestinska tjänstemän med anknytning till den palestinska FN-representationen. Det gör att den permanenta representationen kan fortsätta sitt arbete, samtidigt som högt uppsatta PA-företrädare och tillfälliga delegationer riskerar att utestängas från möten på hög nivå.

Det är därför konflikten handlar om mer än en enskild ledares resplaner. Den rör balansen mellan USA:s befogenheter inom immigration och nationell säkerhet, den palestinska myndighetens diplomatiska agerande och skyldigheten för ett FN-värdland att underlätta tillträdet till organisationens högkvarter.