Michelle Bachelet från Chile, María Fernanda Espinosa från Ecuador, Macky Sall från Senegal och Olara Otunnu från Uganda hamnade bakom de tre främsta kandidaterna. Den första omröstningen var dock en temperaturmätning – inte ett beslut om vem rådet ska rekommendera till generalförsamlingen.
Ivonne Baki fanns inte med i den första sonderingen. Tonga nominerade den 75-åriga ecuadorianska diplomaten först denna vecka, vilket gör henne till den åttonde kandidaten och den andra från Ecuador i tävlingen.
Baki har varit minister i Ecuador och ambassadör i bland annat Frankrike, Qatar och USA. Hennes kampanjbudskap kretsar kring förebyggande av konflikter och förnyelse av FN. Hon har hänvisat till sina erfarenheter från Libanons inbördeskrig när hon beskrivit varför konfliktförebyggande arbete bör stå i centrum.
Påståenden om att Baki har USA:s stöd, eller att hennes kontakter med Donald Trump och Bill Clinton innebär ett amerikanskt stöd, är däremot inte offentligt bekräftade. Det finns inget belägg i den tillgängliga rapporteringen för en officiell amerikansk rekommendation eller ett bindande röstlöfte.
Fältet består nu av:
Grynspan, Rodrigues-Birkett och Grossi är de enda som hittills har visat tydligt stöd i en säkerhetsrådssondering. Eftersom Baki kom in sent är hennes faktiska stöd i rådet ännu okänt.
Generalförsamlingens ordförande Annalena Baerbock har drivit på för tidiga nomineringar, offentliga utfrågningar och större deltagande från FN:s medlemsländer. Hon har bland annat förespråkat en mer öppen process där kandidaterna får möta medlemsstaterna i offentliga dialoger.
USA och Ryssland har invänt att detta riskerar att inkräkta på säkerhetsrådets stadgeenliga roll. Säkerhetsrådet har enligt FN-stadgan uppgiften att rekommendera en generalsekreterare till generalförsamlingen. Washington har kritiserat Baerbock för att försöka undergräva processen, medan Moskva har sagt sig vara bekymrat över den roll hon har tagit.
Sonderingarna har politisk betydelse, men är inte juridiskt bindande.
Moskva har signalerat att fler kandidater fortfarande kan bli aktuella och har samtidigt kritiserat Guterres insatser, bland annat med hänvisning till FN:s effektivitet och organisationens hantering av konflikter.
Det ger Ryssland fortsatt förhandlingsutrymme. Att hålla dörren öppen för nya namn kan också förhindra att ett tidigt samförstånd uppstår kring någon av de nuvarande favoriterna. Det finns däremot inget offentligt belägg för att Ryssland har bundit sig till – eller lovat att stoppa – någon särskild kandidat.
Enligt FN-stadgans artikel 97 måste säkerhetsrådet rekommendera en kandidat till generalförsamlingen. Kandidaten behöver minst 9 av rådets 15 röster och får inte möta veto från någon av de fem permanenta medlemmarna: Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien eller USA.
I senare sonderingar brukar särskilda valsedlar göra det tydligare hur de permanenta medlemmarna ställer sig. Då blir risken för veto mer synlig, vilket kan förändra kandidaternas ställning även om de har ett brett stöd bland rådets övriga medlemmar.
Guterres andra mandatperiod löper ut den 31 december. En politisk, men inte bindande, regional rotationsprincip talar den här gången för Latinamerika och Karibien. Det bidrar till att förklara den starka latinamerikanska närvaron bland kandidaterna, men innebär inte att en kandidat från regionen automatiskt har företräde.
Fler sonderingar kan hållas under hösten och processen kan fortsätta in i oktober eller längre om de permanenta medlemmarna förblir oeniga. Nya kandidater kan dessutom fortfarande tillkomma.
Den viktigaste frågan efter dagens omröstning är därför inte bara vem som får flest ”uppmuntra”-markeringar. Det handlar om huruvida någon kandidat kan nå nio röster utan att bli oacceptabel för någon av säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar.