Nvidias offentliga besked står i direkt kontrast till den rapporterade produktplanen. En talesperson för bolaget sade:
”Uppgifterna i The Information om Nvidias LPU är felaktiga. Vi har i dag ingen LPU-försäljning på den kinesiska marknaden och ingen Kina-specifik LPU-produkt på vår färdplan.”
Det är därför viktigt att skilja mellan två saker: The Information beskrev en påstådd plan med hänvisning till anställda, medan Nvidia förnekar att planen existerar. I det rapporterade materialet finns inget bekräftat lanseringsdatum, inga verifierade produktspecifikationer och inget bekräftat leveransschema för den påstådda Kina-anpassade LPU:n.
Även om LPU-planen senare skulle bekräftas, skulle den passa in i en bredare strategi där Nvidia söker begränsade öppningar produkt för produkt – inte en full återgång till den tidigare positionen på den kinesiska marknaden.
USA godkände enligt Reuters omkring tio kinesiska företag, däribland Alibaba, Tencent och ByteDance, för köp av Nvidias H200-accelerator. När Reuters rapporterade om godkännandena hade dock inga H200-leveranser genomförts. Senare rapporter uppgav att ByteDance och Tencent under de senaste veckorna hade fått omkring 10 000 H200-processorer vardera. Kinesiska myndigheter ska samtidigt ha krävt att merparten av hårdvaran hålls utanför det kinesiska fastlandet.
Nvidia har dessutom marknadsfört sin Vera-processor för datacenter till kinesiska kunder. Enligt Reuters källor fick kunderna beskedet att de kunde lägga beställningar och att chippet kunde bli tillgängligt redan i augusti.
H200 och Vera visar därmed hur Nvidia försöker utnyttja enskilda möjligheter när regelverket tillåter det. Det handlar inte om fri tillgång till bolagets senaste AI-system, utan om en marknad där både amerikanska exportregler och kinesiska importbeslut sätter gränser.
Efterfrågan på inferenskapacitet ökar när företag börjar använda AI-modeller i tjänster som besvarar frågor, skriver kod och utför uppgifter åt användare. Reuters rapporterade att efterfrågan på Huaweis Ascend-chip ökade kraftigt efter att DeepSeek släppt en modell optimerad för Huaweis hårdvara. Det fick stora kinesiska internetföretag att försöka säkra beställningar.
Kopplingen mellan hårdvara och mjukvara är strategiskt viktig. DeepSeeks samarbete med Huawei kring modellen V4 beskrevs av Reuters som ett tydligt tecken på Kinas ambition att bygga ett mer självförsörjande AI-ekosystem. En separat Reuters-rapport uppgav att Huawei stod för 812 000 av de totalt 1,65 miljoner AI-chip som kinesiska leverantörer skickade under 2025.
Mot den bakgrunden skulle ett Kina-anpassat inferenschip kunna vara kommersiellt attraktivt för Nvidia. Det skulle ge bolaget en möjlighet att behålla en begränsad närvaro på en marknad där lokala alternativ blir mer kapabla och allt bättre integrerade med kinesiska AI-modeller. Men Nvidias förnekande innebär att den kommersiella logiken inte ska blandas ihop med bevis för att den rapporterade LPU:n faktiskt finns.
LPU-tvisten visar den svåra balansgång Nvidia står inför i Kina. USA:s exportregler begränsar vilka produkter bolaget får sälja. Kinesiska myndigheter avgör i sin tur om godkända produkter får föras in och var de får användas. Samtidigt vinner inhemska leverantörer som Huawei kunder, mjukvarupartnerskap och marknadsandelar.
Den rapporterade LPU:n skulle därför ha varit ett försök att säkra en smal position inom AI-inferens – inte en återgång till Nvidias tidigare breda tillgång till Kina. Den säkraste slutsatsen just nu är mer begränsad: Nvidia försöker hitta flera reglerade vägar in på marknaden, men bolaget förnekar uttryckligen att en Kina-specifik LPU är en av dem.