Iran varnar Saudiarabien när konflikten kring huthierna sprider sig

Irans revolutionsgarde, Islamiska revolutionsgardet (IRGC), varnade Saudiarabien den 20 augusti för att landet inte kommer att kunna hålla tillbaka den jemenitiska huthirörelsen – eller skydda sig mot dess vedergällning. Talespersonen Hossein Mohebi sade att Riyadh ”utan tvekan” kommer att misslyckas med att kontrollera Jemen och Ansarullah, ett annat namn för huthierna, och att Saudiarabien inte heller kan räkna med att förbli säkert från deras attacker.

Uttalandet var inte en prognos med självständigt verifierade militära detaljer. Det var en offentlig varning från Irans mäktigaste militära organisation, mitt i en konflikt där Saudiarabien, huthierna och Iranallierade grupper pressar varandra på flera fronter.

Vad Iran hävdar om Saudiarabiens försvar

Mohebis huvudbudskap var att saudisk militär press inte kommer att tysta huthierna. I stället hävdade han att saudiska attacker leder till ännu fler huthiska attacker som svar.

Varningen ifrågasätter därmed Riyadhs förmåga att både:

• hålla huthierna under kontroll inne i Jemen, och
• skydda saudiskt territorium och kritisk infrastruktur mot robot- och drönarattacker.

Huthierna har hävdat att de attackerat saudiska mål, bland annat en flygplats och en Aramco-anläggning i Najran-regionen. Uppgifterna hade inte bekräftats av saudiska myndigheter eller Aramco i den rapportering som ligger till grund för denna artikel.

Så började den nya upptrappningen

Den senaste våldsvågen mellan Saudiarabien och huthierna följde efter att fyra år av relativt lugn brutits. Den 13 juli träffades landningsbanan på Sanaa internationella flygplats, enligt uppgifter samtidigt som ett iranskt flygplan hindrades från att landa. Jemens internationellt erkända regering tog på sig ansvaret för operationen, medan huthierna beskyllde Saudiarabien.

Därefter avfyrade huthierna robotar mot Saudiarabien, bland annat mot Abha flygplats, i vad rörelsen beskrev som ett svar. Den saudiledda koalitionen uppgav att luftförsvaret hanterat robotarna och att inga dödsoffer rapporterades i den händelsen.

En konflikt om tillträdet till det huthikontrollerade Jemen utvecklades därmed snabbt till ett nytt utbyte av attacker mellan Saudiarabien och den Iranorienterade rörelsen.

Från robotattacker till hot mot Röda havet

Den 20 juli meddelade huthierna vad de kallade ett ”maritimt embargo” mot Saudiarabien. Gruppen sade att åtgärden var ett svar på saudiska begränsningar av hamnar och flygplatser i det huthikontrollerade nordvästra Jemen. Huthiska uttalanden varnade Saudianknutna fartyg för att använda Bab al-Mandab-sundet och saudiska hamnar vid Röda havet.

Det höjde insatserna långt över den direkta striden mellan Saudiarabien och Jemen. Bab al-Mandab är den södra infarten till Röda havet, vilket innebär att hot mot sjöfarten kan påverka handelsrutter och energitransporter långt från själva slagfältet. Senare rapporter beskrev attacker eller attackförsök mot saudiska tankfartyg, oljeanläggningar och andra fartyg.

Resultatet är en sammanlänkad sjöfartskris. När trafiken hotas i Röda havet blir alternativa rutter till Hormuzsundet mindre användbara, samtidigt som störningar kring Hormuz gör Röda havets handelsväg ännu viktigare. BBC beskrev hotet mot oljetankfartyg som det allvarligaste sedan Iran-kriget började och rapporterade att trafiken genom Hormuz hade fallit kraftigt jämfört med nivåerna före kriget.

Vad vet man om IRGC:s stöd – och vad är fortfarande obekräftat?

Den strategiska innebörden av Mohebis varning är att Irans regionala partner kan utsätta saudiskt territorium och internationell sjöfart för kostnader utan att Iran öppet behöver stå bakom varje enskild handling.

En saudisk högt uppsatt tjänsteman, citerad av Reuters, sade att underrättelser från Saudiarabien, USA och andra regionala länder pekade på möjliga samordnade attacker från irakiska väpnade grupper och huthierna. Enligt tjänstemannen skulle attackerna kunna ske under påstådd övervakning av IRGC och riktas mot civila och ekonomiska mål som energiinfrastruktur, hamnar och flygplatser.

Separat rapportering, baserad på avlyssnad kommunikation och annan underrättelseinformation, hävdade att IRGC hade skickat befäl till huthikontrollerade områden, bidragit med underrättelser och målinformation samt övervakat utplaceringen av robotar, marina vapensystem och drönarbaser med utsikt över Röda havet.

Det är allvarliga uppgifter, men de bör läsas som rapporterade underrättelsebedömningar – inte som självständigt fastställda fakta. De tillgängliga källorna visar inte heller att huthierna stod inför ett nära förestående försök att ta kontroll över mark kring Bab al-Mandab, eller bekräftar exakta uppgifter om störningar i saudisk oljelastning.

Därför handlar varningen om mer än Jemen

Mohebis uttalande kom när konflikten allt tydligare knyter samman flera fronter:

1. Jemen och Saudiarabien: Huthiska robot- och drönarattacker har följts av saudiska flyganfall och motstridiga uppgifter om vedergällning.
2. Röda havet: Det huthiska embargot och attackerna har hotat saudiskanknuten sjöfart och en viktig handelsled.
3. Persiska viken: Sjöfarten genom Hormuzsundet har också störts, vilket ökar pressen på regionala energiflöden.
4. Irans bredare konfrontation: Förenade arabemiraten meddelade den 19 augusti att landet hade stoppat handel och finansiella transaktioner med Iran efter uppgifter om robotuppskjutningar mot dess territorialvatten. Iran nekade till ansvar och kallade anklagelsen grundlös.
5. Internationell försvarsplanering: Saudiarabien har lanserat en multinationell sjöfartsförsvarskoalition för att skydda navigationsfriheten och energitransporterna kring Bab al-Mandab, Röda havet och Adenviken. Fjorton länder stödde den första ramen, däribland Egypten, Turkiet och Pakistan.

Det är också därför uttalandet är betydelsefullt, trots att det kom från en iransk militärtalesperson. Det beskriver konflikten mellan Saudiarabien och huthierna som en del av en större regional maktkamp, där attacker mot infrastruktur, hamnar och fartyg kan skapa politiska och ekonomiska följder långt utanför Jemen.

Saudiarabiens svar

Riyadh har kombinerat militär styrkedemonstration med ett regionalt sjöfartsinitiativ. Den saudiledda koalitionen som stöder Jemens internationellt erkända regering lovade tidigare att svara med ”oöverträffad beslutsamhet och kraft” på hot mot kungariket.

Saudiarabien gick därefter vidare med att bygga en bredare ram för sjöfartssäkerhet. Koalitionen med 14 länder, som presenterades den 30 juli, ska stärka den maritima säkerheten, skydda navigationsfriheten och säkra internationell handel samt energi- och transportleder i Röda havet.

Att koalitionen har skapats visar hur konflikten regionaliseras. Svaret handlar inte längre enbart om saudiskt luftförsvar eller militära operationer inne i Jemen, utan också om internationella insatser för att hålla handelsrutterna öppna och skydda gemensamma maritima intressen.

Slutsatsen

Hossein Mohebi varnade för att Saudiarabien varken kan hålla tillbaka huthierna eller på ett tillförlitligt sätt skydda sig mot deras vedergällning. Varningen följde en dokumenterad upptrappning: flyganfallet mot Sanaa flygplats den 13 juli, huthiska robotattacker och det maritima embargot den 20 juli. Därmed flyttades konflikten närmare saudisk energiinfrastruktur och sjöfarten i Röda havet.

Den större risken är inte bara en ny omgång attacker mellan Saudiarabien och huthierna. Det är att sammanlänkade angrepp kring Jemen, Röda havet och Persiska viken förvandlar en regional konflikt till ett långvarigt hot mot säkerheten, energitransporterna och världshandeln. Den tillgängliga rapporteringen stöder den riskbedömningen, men uppgifter om specifika operationsplaner, exakta andelar av störd oljelastning och graden av IRGC:s direkta kontroll är fortfarande obekräftade.