Därför vände Asiens börser efter USA:s utökade obligationsåterköp

Det asiatiska börslyftet var framför allt en ränte- och durationseffekt. När USA:s finansdepartement meddelade att det skulle minst fördubbla vissa återköp av långfristiga amerikanska statsobligationer signalerade det att en officiell köpare var på väg in i den del av obligationsmarknaden som varit mest pressad. Högre obligationspriser innebär normalt lägre räntor. Det minskade i sin tur pressen på aktiernas värderingar – särskilt inom teknik och halvledare.

Beskedet kom den 19 augusti och de större operationerna ska börja den 9 september. Marknaden reagerade snabbt eftersom räntan på den 30-åriga amerikanska statsobligationen dessförinnan hade nått 5,3371 procent, den högsta nivån sedan 2007. I asiatisk handel föll den sedan mot omkring 5,18 procent.

Vad ändrade USA?

Finansdepartementet höjde den maximala storleken på likviditetsstödjande återköp i löptidssegmenten 10–20 år och 20–30 år från 2 miljarder dollar per operation till minst 4 miljarder dollar. Förändringen ska gälla till och med den 4 november, då det pågående refinansieringskvartalet avslutas.

Reuters uppskattade att åtgärden skulle tillföra minst 14 miljarder dollar i ytterligare återköp under kvartalet. Det är litet jämfört med hela den amerikanska statsskuldmarknaden, men beskedet blev viktigt eftersom det riktade sig mot likviditeten och den akuta obalansen mellan utbud och efterfrågan på långfristiga obligationer.

Mekanismen är relativt enkel:

1. Återköpen skapar extra efterfrågan på utvalda äldre statsobligationer.
2. Den ökade efterfrågan stöder obligationspriserna.
3. Obligationspriser och räntor rör sig i motsatt riktning, vilket pressar ned räntorna.
4. Lägre räntor minskar både företagens finansieringskostnader och den diskonteringsränta som används för att värdera framtida vinster.
5. Investerare blir mer benägna att återvända till riskfyllda tillgångar, däribland aktier och tillväxtbolag.

Liknade Operation Twist – men var inte samma sak

Marknadsreaktionen påminde om den amerikanska centralbanken Federal Reserves så kallade Operation Twist, eftersom båda angreppssätten fokuserar på löptidsfördelningen i statsskulden och försöker minska trycket i den långa änden av räntekurvan. USA:s åtgärd var dock inte bokstavligen Operation Twist. Finansdepartementet beskrev programmet som likviditetsstöd, inte som penningpolitik. Det handlade inte heller om att Federal Reserve köpte långfristiga värdepapper och finansierade detta genom att sälja kortfristiga.

Skillnaden är viktig: Finansdepartementet kan tillfälligt förbättra handeln och påverka efterfrågan på vissa löptider, men det tar inte över centralbankens roll att bestämma penningpolitiken.

Så spred sig lägre USA-räntor till Asien

Amerikanska statsobligationer fungerar som ett centralt globalt riktmärke. När de långa räntorna stiger kraftigt kräver investerare ofta högre avkastning även på andra statsobligationer och riskfyllda tillgångar. Det kan höja företagens finansieringskostnader, pressa aktievärderingar och slå särskilt hårt mot bolag vars vinster ligger långt fram i tiden.

När de amerikanska obligationsräntorna föll lättade därför trycket på både obligations- och aktiemarknaderna i Asien. Ett regionalt MSCI-index för Asien–Stillahavsområdet steg omkring 0,8 procent i en marknadsrapport. Japans Nikkei 225 ökade omkring 1 procent och Topix steg 0,80 procent i den tidiga handeln.

Sydkorea stod för den kraftigaste vändningen. Kospi hade fallit 5,8 procent den 19 augusti när AI-relaterade aktier såldes av. Dagen därpå rapporterades uppgången till olika nivåer beroende på när marknaden mättes: 3,86 procent intradag i en rapport och 6,1 procent vid stängning i en annan. Skillnaden visar att siffrorna fångade en marknad i snabb rörelse, men riktningen var tydlig: indexet tog tillbaka en stor del av det obligationsdrivna raset från föregående dag.

Halvledarbolagen ledde återhämtningen. Samsung Electronics och SK Hynix hade tillhört de aktier som varit mest utsatta för oro kring AI-investeringar, lånekostnader och höga värderingar. När de långa räntorna sjönk fick investerare ett skäl att värdera bolagen mindre pessimistiskt.

SK Hynix hade dessutom ett eget dragplåster

USA:s besked var inte den enda förklaringen till uppgången i sydkoreanska teknikaktier. SK Hynix styrelse godkände en plan att köpa tillbaka och makulera egna aktier för 40 biljoner won, motsvarande omkring 28,6–28,9 miljarder dollar i samtida rapporter. Programmet omfattade cirka 24,07 miljoner aktier, eller ungefär 3,3 procent av de utestående aktierna.

Ett återköp skapar en köpare på marknaden, medan en makulering minskar antalet aktier som finns kvar. Om vinster och kassaflöde är oförändrade representerar varje kvarvarande aktie då en större andel av företaget. Beskedet blev därför en direkt signal om aktieägarvärde samtidigt som fallande amerikanska räntor minskade pressen på tekniksektorn.

SK Hynix-aktien steg kraftigt efter beskedet, med rapporterade uppgångar från omkring 7 procent till nästan 11 procent beroende på tidpunkt och marknadsmått. Det företagsspecifika återköpet bidrog till att förklara varför aktien gick bättre än den bredare lättnadsrörelsen.

Varför uppgången kan bli kortvarig

Åtgärden avbröt utförsäljningen, men löste inte problemen som hade utlöst den.

Budgetunderskott och ny upplåning finns kvar

De större återköpen är små i förhållande till den totala statsskulden. De kan förbättra likviditeten i vissa löptidssegment, men kan inte undanröja behovet av fortsatt upplåning eller permanent absorbera det utbud som skapas av stora budgetunderskott. Analytiker fortsatte därför att varna för växande statsskulder även efter att räntorna återhämtat sig.

Även företagens upplåning skapar ett utbud av obligationer med lång duration. AI-utbyggnad och datacenter kräver stora investeringar, vilket gör teknikbolagen mer känsliga för kostnaden för lånefinansiering. Om de långa räntorna stiger igen kan samma tillväxtaktier därför hamna under press på nytt.

Inflation och oljepris kan driva räntorna uppåt

Brentoljan stängde på 91,02 dollar per fat under den föregående marknadsoron, i samband med spänningar i Mellanöstern. Varaktigt höga energipriser kan förstärka inflationsoron och få investerare att kräva högre avkastning för att äga långfristiga obligationer.

Det begränsar vad återköpen kan åstadkomma. Om marknaden tror att inflationen förblir hög kan en officiell köpare ge tillfällig lättnad utan att förändra den långsiktiga ränta som investerarna till slut kräver.

Den privata efterfrågan på långa obligationer testas

Traditionella köpare av långfristiga obligationer har blivit mindre pålitliga. Därför blir kommande amerikanska obligationsauktioner ett viktigt test: kommer privata investerare att absorbera ny upplåning utan att kräva betydligt högre räntor? Efterfrågan på den kommande 20-åriga obligationen kan visa om åtgärden stärkte marknadens underliggande kapacitet – eller bara lugnade marknaden för stunden.

Federal Reserves kommunikation skapar osäkerhet

Finansdepartementets åtgärd väckte också frågor om samspelet med penningpolitiken. Investerare följer redan centralbankschefen Kevin Warshs mindre detaljerade vägledning om framtida räntebeslut och väntar på tydligare besked vid centralbankskonferensen i Jackson Hole. Ett budskap som får marknaden att räkna med högre räntor kan pressa upp de långa obligationsräntorna igen, även efter finansdepartementets likviditetsstöd.

Japans obligationsmarknad är en viktig risk

Räntan på Japans tioåriga statsobligation hade närmat sig 3 procent, en nivå som inte setts på flera decennier. Ett varaktigt genombrott över den nivån kan höja finansieringskostnaderna i Japan och få japanska investerare att behålla mer kapital på hemmaplan i stället för att köpa långfristiga obligationer utomlands. Det skulle ta bort en viktig källa till efterfrågan på globala obligationsmarknader.

Den större marknadsbilden

Uppgången den 20 augusti visade hur snabbt globala marknader kan reagera när trycket på långa statsobligationer minskar. Det var inte så att återköpen direkt skapade nya vinster för asiatiska företag. I stället förändrade de det kortsiktiga ränte- och likviditetsläget, vilket gjorde det möjligt för investerare att backa delar av de positioner som byggts upp under föregående dags räntechock.

Åtgärden fungerade därför som en stötdämpare – inte som en lösning på grundproblemet. Ihållande budgetunderskott, företagens AI-relaterade upplåning, höga oljepriser, osäker inflation och mindre förutsägbar centralbankskommunikation kan alla skapa nytt tryck uppåt på de långa räntorna. För investerare blir den avgörande frågan om privat efterfrågan och kommande auktioner kan hålla räntorna nere när den första signalen från finansdepartementet har klingat av.