Tyskland fördömer Ben-Gvir – och öppnar för EU-sanktioner

Vad utlöste Tysklands skärpta reaktion?

Förändringen kom efter Israels högernationalistiske minister Itamar Ben-Gvirs senaste uttalanden om Gaza. Han sade att Israel borde genomföra riktade dödanden av 30–40 palestinier varje natt – inte bara personer som utgör ett omedelbart hot. Han sade också att vissa människor i Gaza inte är ”värda att leva” och ”inte ens är människor”.

Det var framför allt denna kombination av en konkret uppmaning till återkommande dödanden och ett avhumaniserande språk som fick Berlin att reagera skarpt. Den tyska regeringen beskrev uttalandena som oacceptabla, omänskliga och i strid med internationell rätt.

Från försiktighet till krav på konsekvenser

Tysklands reaktion markerar en tydlig skärpning jämfört med landets tidigare försiktiga hållning i frågan om individuella EU-sanktioner mot Ben-Gvir. Förbundskansler Friedrich Merz fördömde genom sin regering uttalandena med kraft.

Vicekansler och finansminister Lars Klingbeil sade samtidigt att EU måste överväga sanktioner ”på allvar” och att den tyska regeringen inte kan acceptera den här typen av uttalanden.

Jürgen Hardt, utrikespolitisk talesperson för regeringspartiernas CDU/CSU-grupp i förbundsdagen, gick längre och krävde uttryckligen att EU inför sanktioner mot Ben-Gvir. Hans ställningstagande är politiskt betydelsefullt eftersom han tillhör Merz konservativa maktbas. Det är dock inte samma sak som att den tyska regeringen formellt har fattat beslut om att stödja en EU-listning.

Uttalandena som har väckt internationell kritik

Ben-Gvirs senaste krav kommer efter en rad tidigare kontroversiella ställningstaganden. Han har bland annat förespråkat israeliska bosättningar i Gaza och talat om en omfattande ”emigration” av palestinier. Kritiker har tolkat detta som stöd för att palestinier ska fördrivas från området.

Det nya uttalandet uppfattades som ett steg längre: det tycktes förespråka dödanden även av personer som inte var direkt involverade i en pågående attack eller utgjorde ett omedelbart militärt hot.

Vilka länder har redan agerat?

Storbritannien, Australien, Kanada, Nya Zeeland och Norge införde i juni 2025 gemensamma nationella sanktioner och andra restriktiva åtgärder mot Ben-Gvir och Israels finansminister Bezalel Smotrich. Länderna hänvisade till ministrarnas upprepade uppmaningar till våld mot palestinier på Västbanken. Åtgärderna omfattade bland annat inreseförbud och ekonomiska sanktioner, som frysning av tillgångar, inom respektive lands system.

Frankrike har också förbjudit Ben-Gvir att resa in i landet. Irland har meddelat motsvarande inreseförbud för både Ben-Gvir och Smotrich.

De nationella åtgärderna gäller däremot inte automatiskt i hela EU. För att sanktionerna ska bli gemensamma krävs ett separat beslut på EU-nivå.

Varför är ett EU-beslut svårt?

EU:s utrikespolitiska sanktioner kräver enhällighet. Det innebär att samtliga 27 medlemsländers regeringar måste säga ja – ett enda medlemsland kan därmed stoppa beslutet.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas sade redan i juni att många medlemsländer stödde sanktioner mot Ben-Gvir, men att någon enighet inte hade uppnåtts. Det är denna procedur som hittills har hindrat en gemensam EU-listning.

Nästa hållpunkt: Gymnich-mötet i september

EU:s utrikesministrar väntas återkomma till frågan vid det informella Gymnich-mötet i Wicklow på Irland den 1–2 september. Ett Gymnich-möte är ett informellt samtal mellan medlemsländernas utrikesministrar och innebär inte automatiskt att ett sanktionsbeslut fattas.

Utfallet beror därför på två saker: om Tyskland omvandlar sin skarpare retorik till ett formellt stöd för att lista Ben-Gvir, och om de återstående skeptiska medlemsländerna ändrar ståndpunkt. Den senaste diplomatiska rapporteringen pekade på att en överenskommelse fortfarande var osannolik före mötet.