Överlämningen ägde rum vid ett möte med ledningen för Kubas institut för folkens vänskap, ICAP. Mötet ingick i programmet kring hundraårsminnet av Fidel Castros födelse. Under besöket arrangerade ICAP även ett solidaritetsforum med deltagande från ryska och kubanska representanter.
Den ryska sidan betonade att landet står i solidaritet med Kuba och signalerade att stödet ska fortsätta. Kubanska företrädare tackade för hjälpen och beskrev det ryska stödet som betydelsefullt för att befolkningen ska kunna uthärda krisen och behålla hoppet.
Bakgrunden till donationen är Kubas snabbt fördjupade energikris. Natten mellan den 2 och 3 augusti kollapsade landets nationella elnät – den sjätte totala, landsomfattande kollapsen under året. När myndigheterna försökte återställa elförsörjningen inträffade ytterligare ett sammanbrott på mindre än ett dygn.
Kuba har sedan tidigare ett åldrat elnät, bristande investeringar och problem med bränsleförsörjningen. De återkommande kollapserna har dessutom sammanfallit med brist på läkemedel, mat och drivmedel. Under återställningen har eloperatören prioriterat samhällsviktiga verksamheter, bland annat sjukhus och livsmedelsproduktion.
För många kubaner har avbrotten inneburit att vardagen måste planeras efter korta och osäkra perioder när strömmen återkommer. Matlagning, vattenpumpning, kylförvaring, kommunikationer, arbete och sömn påverkas. Vid de längsta avbrotten har människor också sökt sig utomhus på nätterna för att komma undan hettan.
Bristen på drivmedel har samtidigt försvårat transporter, distribution och bevarandet av livsmedel. När elen försvinner blir även kylning, matlagning, vattenförsörjning och sjukhusdrift mer osäkra. Källorna beskriver effekterna tydligt, men ger ingen tillförlitlig nationell totalsiffra för hur varje sektor har påverkats.
Internationell rapportering kopplar den kraftiga försämringen under 2026 till att oljetillförseln i praktiken strypts efter att USA:s president Donald Trump hotat länder som levererar olja till Kuba med tullar. Kuba har länge varit beroende av importerad olja för sin energiförsörjning.
Det finns däremot inte tillräckligt robusta, oberoende uppgifter i det samlade materialet för att slå fast en exakt minskning av oljeleveranserna. Därför går det inte att ange någon säker siffra för nedgången på leveransnivå.
Samtidigt försöker Kuba minska sitt beroende av fossila bränslen. Kina har levererat ytterligare ett parti på 5 000 solcellssystem. Utrustningen är avsedd för avlägsna landsbygdsbostäder och för samhällsviktiga verksamheter, bland annat vårdcentraler, akutsjukvård, barnomsorg och bankkontor i landets 169 kommuner.
Det finns också rapporter om kinesiskt stöd till solcellsdrivna eldrivna trehjulingar som ska ge lokal transport med lägre bränsleförbrukning. Det tillgängliga materialet bekräftar dock inte tillräckligt väl hur många fordon det handlar om eller var de har satts i drift.
Kuba försöker dessutom göra investeringar i förnybar energi mer attraktiva. Resolution 179/2026 fastställer en enhetlig ersättning på 90 kubanska pesos per kilowattimme för el från förnybara källor som levereras till det nationella elnätet. Reglerna omfattar därmed mer än enbart solenergi.
Andra åtgärder innebär tullbefrielse vid import av solcellssystem och annan utrustning för förnybar energi. Undantaget har förlängts till den 31 december 2027. Det finns även skatteincitament för renenergiteknik, investeringar och vissa försäljningar av utrustning för förnybar energi.
Överlämningen ägde rum vid ett möte med ledningen för Kubas institut för folkens vänskap, ICAP. Mötet ingick i programmet kring hundraårsminnet av Fidel Castros födelse. Under besöket arrangerade ICAP även ett solidaritetsforum med deltagande från ryska och kubanska representanter.
Den ryska sidan betonade att landet står i solidaritet med Kuba och signalerade att stödet ska fortsätta. Kubanska företrädare tackade för hjälpen och beskrev det ryska stödet som betydelsefullt för att befolkningen ska kunna uthärda krisen och behålla hoppet.
Bakgrunden till donationen är Kubas snabbt fördjupade energikris. Natten mellan den 2 och 3 augusti kollapsade landets nationella elnät – den sjätte totala, landsomfattande kollapsen under året. När myndigheterna försökte återställa elförsörjningen inträffade ytterligare ett sammanbrott på mindre än ett dygn.
Kuba har sedan tidigare ett åldrat elnät, bristande investeringar och problem med bränsleförsörjningen. De återkommande kollapserna har dessutom sammanfallit med brist på läkemedel, mat och drivmedel. Under återställningen har eloperatören prioriterat samhällsviktiga verksamheter, bland annat sjukhus och livsmedelsproduktion.
För många kubaner har avbrotten inneburit att vardagen måste planeras efter korta och osäkra perioder när strömmen återkommer. Matlagning, vattenpumpning, kylförvaring, kommunikationer, arbete och sömn påverkas. Vid de längsta avbrotten har människor också sökt sig utomhus på nätterna för att komma undan hettan.
Bristen på drivmedel har samtidigt försvårat transporter, distribution och bevarandet av livsmedel. När elen försvinner blir även kylning, matlagning, vattenförsörjning och sjukhusdrift mer osäkra. Källorna beskriver effekterna tydligt, men ger ingen tillförlitlig nationell totalsiffra för hur varje sektor har påverkats.
Internationell rapportering kopplar den kraftiga försämringen under 2026 till att oljetillförseln i praktiken strypts efter att USA:s president Donald Trump hotat länder som levererar olja till Kuba med tullar. Kuba har länge varit beroende av importerad olja för sin energiförsörjning.
Det finns däremot inte tillräckligt robusta, oberoende uppgifter i det samlade materialet för att slå fast en exakt minskning av oljeleveranserna. Därför går det inte att ange någon säker siffra för nedgången på leveransnivå.
Samtidigt försöker Kuba minska sitt beroende av fossila bränslen. Kina har levererat ytterligare ett parti på 5 000 solcellssystem. Utrustningen är avsedd för avlägsna landsbygdsbostäder och för samhällsviktiga verksamheter, bland annat vårdcentraler, akutsjukvård, barnomsorg och bankkontor i landets 169 kommuner.
Det finns också rapporter om kinesiskt stöd till solcellsdrivna eldrivna trehjulingar som ska ge lokal transport med lägre bränsleförbrukning. Det tillgängliga materialet bekräftar dock inte tillräckligt väl hur många fordon det handlar om eller var de har satts i drift.
Kuba försöker dessutom göra investeringar i förnybar energi mer attraktiva. Resolution 179/2026 fastställer en enhetlig ersättning på 90 kubanska pesos per kilowattimme för el från förnybara källor som levereras till det nationella elnätet. Reglerna omfattar därmed mer än enbart solenergi.
Andra åtgärder innebär tullbefrielse vid import av solcellssystem och annan utrustning för förnybar energi. Undantaget har förlängts till den 31 december 2027. Det finns även skatteincitament för renenergiteknik, investeringar och vissa försäljningar av utrustning för förnybar energi.