Därför kan Bank of Japan höja räntan i september

Marknaden har redan börjat räkna med en höjning

Det tydligaste tecknet är prissättningen på räntemarknaden. Sannolikheten för en höjning vid Bank of Japans nästa möte steg från cirka 24 procent efter julimötet till 76 procent den 13 augusti. Andra samtida marknadsindikatorer låg kring 79 procent, medan Reuters beskrev sannolikheten som nära 80 procent. Siffrorna ändras snabbt, men signalen är tydlig: en höjning den 17–18 september har blivit marknadens huvudscenario.

Det betyder dock inte att beslutet är fattat. Marknadspriser visar vad investerare tror – inte vad centralbanken har lovat.

Reuters uppgifter pekar mot ett snabbare tempo

Reuters rapporterade den 14 augusti, med hänvisning till tre källor med insyn i centralbankens resonemang, att Bank of Japan kan höja räntan redan i september. Källorna uppgav också att centralbanken överväger att gå från dagens takt på ungefär två höjningar per år till en mer offensiv linje framöver, potentiellt med beslut varje kvartal. Enligt en av källorna har en tidig höjning nu ”kommit inom synhåll”.

Det är en viktig signal om interna överväganden, men anonyma källor är inte detsamma som officiell vägledning från Bank of Japan.

Centralbankens egen kommunikation har samtidigt blivit mer hökaktig. Vid julimötet lämnades styrräntan kvar på 1 procent, men banken varnade för att den underliggande inflationen kan överstiga målet och sade att framtida diskussioner särskilt ska fokusera på uppåtrisker för priserna.

Även producent- och grossistpriserna visade i juli på ett bredare pristryck. Det stärker argumentet att en nominell styrränta på 1 procent fortfarande är relativt stimulerande när den justeras för inflation.

Yenens fall ökar pressen

Den svaga yenen är ett annat centralt skäl till att en höjning kan komma tidigare. En billigare yen gör importerade varor, energi och insatsvaror dyrare och riskerar att pressa hushållens köpkraft.

I slutet av juli genomförde Japan, tillsammans med USA, en ovanlig intervention genom att köpa yen och sälja dollar. Åtgärden gav valutan ett tillfälligt lyft, men analytiker varnade för att interventionen inte behöver ge ett varaktigt resultat utan stöd från penningpolitik och ekonomiska fundamenta. Det breda räntegapet mot USA är fortfarande en viktig drivkraft bakom yenens svaghet.

Yenen återhämtade sig till omkring 159,20–159,30 per dollar efter interventionen, men låg fortfarande nära den psykologiskt viktiga nivån 160. Reuters rapporterade att effekten av ingripandet redan började avta.

Det skapar ett dilemma för Bank of Japan. Nya valutaingripanden kan köpa tid och minska det omedelbara behovet av en räntehöjning. Men om yenen fortsätter att falla kan trycket i stället öka på centralbanken att angripa den bakomliggande orsaken: det stora ränteskillnaden mot USA.

Mizuho ser fler höjningar

Kenya Koshimizu, chef inom Mizuho Financial Groups globala marknadsverksamhet, bedömer att sannolikheten för en höjning i september är ”ganska hög”. Han räknar också med att Bank of Japan kan korta tiden mellan besluten. I ett scenario med två ytterligare höjningar på 25 räntepunkter under året skulle styrräntan nå 1,5 procent.

Det är dock en bedömning från en marknadsaktör – inte ett löfte från Bank of Japan. Andra prognoser skiljer sig både när det gäller tidpunkten och den slutliga räntenivån. En tidigare japansk valutachef har argumenterat för 1,5–1,75 procent, medan andra externa bedömare har sett en möjlig ränta över 2 procent.

Osäkerheten hänger bland annat samman med den så kallade neutrala räntan – den nivå som varken bromsar eller stimulerar ekonomin. Om investeringar i kapital och teknik leder till varaktiga produktivitetsvinster kan den neutrala räntan stiga. Det skulle i sin tur kunna motivera en högre slutlig styrränta, men det finns ingen etablerad prognos från Bank of Japan för en bestämd slutnivå.

Den svaga tillväxten talar emot

Det största motargumentet är ekonomins sköra återhämtning. Japans BNP ökade med endast 0,3 procent från första till andra kvartalet, motsvarande 1,1 procent i årstakt. Det var klart under prognosen på 2,0 procent och speglade svagare hushållskonsumtion och företagsinvesteringar.

Trots det bedömde Reuters att BNP-missen sannolikt inte ensam skulle kullkasta förväntningarna på en nära förestående höjning. Så länge inflationen förblir över målet och yenens fall fortsätter kan Bank of Japan prioritera pris- och valutastabilitet framför den svaga kortsiktiga tillväxten.

Fed ger ett visst stöd

På andra sidan Stilla havet har svagare amerikansk aktivitet och måttlig inflation minskat förväntningarna på en omedelbar räntehöjning från Federal Reserve. I mitten av augusti prisade marknaden in omkring 31 procents sannolikhet för en höjning i september och 69 procent till december.

Om Bank of Japan höjer medan Federal Reserve avvaktar skulle den förväntade penningpolitiska skillnaden bli mindre negativ för yenen. Ränteskillnaden mellan USA och Japan skulle dock fortfarande vara stor.

Slutsats: hög sannolikhet, men ingen garanti

Sammantaget talar marknadsprissättningen, Bank of Japans inflationssignaler, yenens utsatta läge och Reuters uppgifter för en höjning den 17–18 september. Samma faktorer gör ett snabbare tempo med mer frekventa, möjligen kvartalsvisa, höjningar tänkbart.

Men svag tillväxt, Japans känsliga statsfinanser och risken för nya valutaingripanden kan begränsa tempot. En septemberhöjning framstår därför som sannolik – inte säker – och en styrränta på 1,5 procent vid årets slut bör betraktas som ett scenario, inte som ett fastslaget mål.