Kushners Gazaresa gav inga genombrott – Israel och Hamas håller fast vid motkraven

Jared Kushners två dagar långa diplomatiska uppdrag i regionen gav vissa praktiska överenskommelser – men inget genombrott i den politiska låsningen. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu stod fast vid att Israel inte ska dra tillbaka sina styrkor eller tillåta återuppbyggnad av Gaza innan Hamas är fullständigt avväpnat. Hamas hävdar i sin tur att Israel först måste leva upp till sina åtaganden enligt vapenvilan.

Ett långt möte i Jerusalem

Kushner, som är USA:s sändebud och president Donald Trumps svärson, träffade Netanyahu i Jerusalem på måndagen. Samtalet varade i närmare fyra timmar och följde på ett ovanligt möte med Hamas politiska ledare Khalil al-Hayya i Egypten dagen innan.

En central konflikt under mötet handlade om Israels krav på att även fortsättningsvis kunna genomföra riktade attacker mot Hamasmedlemmar som Israel anklagar för att ha deltagit i attacken den 7 oktober 2023. Kushner pressade samtidigt på för att parterna skulle börja genomföra den amerikanska färdplanen inom ramen för vapenvilan.

Färdplanen bygger på stegvis avväpning

Den amerikanska planen, som har lagts fram av den så kallade Board of Peace, består av 15 punkter. Den innebär att Hamas ska avväpnas stegvis, samtidigt som Israel gradvis drar tillbaka sina styrkor och återuppbyggnaden av Gaza inleds.

Netanyahus offentliga linje är betydligt striktare. Han säger att Israel inte kommer att genomföra någon reträtt eller låta återuppbyggnaden börja förrän Hamas är genuint och fullständigt avväpnat i hela Gaza.

Kushner sade efter mötet att återuppbyggnad inte kommer att ske så länge Hamas har kvar sina vapen. Han varnade också för att ett Hamas som inte genomför sina åtaganden kan leda till ett bredare amerikanskt stöd för Israels militära agerande.

Arbetsgrupper – men ingen lösning på huvudfrågan

Parterna sade att de ska inrätta arbetsgrupper för två områden. Den ena ska behandla Hamas avväpning och demilitariseringen av Gaza. Den andra ska fokusera på civil infrastruktur och folkhälsa, bland annat avlopp, rent vatten och sanitet.

De diskuterade också att låta en amerikansk militär general kontrollera hur Hamas lämnar över sina vapen för verifiering eller avveckling. Tanken är att detta skulle bli det första konkreta steget mot en demilitarisering av området.

Det innebär dock inte att Israel har lovat att dra tillbaka sina styrkor. Israels offentliga budskap blev därför splittrat: engelskspråkiga uttalanden betonade konstruktiva samtal och framsteg, medan hebreiskspråkiga rapporter och israeliska företrädare underströk att armén ska stanna kvar och behålla sin handlingsfrihet.

Resultatet blev därmed ett möte som beskrevs som positivt i tonen, men där den avgörande politiska konflikten förblev olöst.

Hamas kräver att Israel agerar först

Hamas accepterar inte Israels ordningsföljd. Gruppen säger att den fortsatta implementeringen av planen är beroende av att Israel först uppfyller sina skyldigheter enligt vapenvilan från oktober 2025. Det handlar bland annat om att stoppa överträdelser och gå vidare mot det avtalade tillbakadragandet.

I praktiken kräver alltså båda sidor att motparten ska ta det första steget: Israel vill se Hamas avväpnas innan reträtten börjar, medan Hamas vill se israeliska attacker upphöra och israeliska styrkor börja dra sig tillbaka innan den egna avväpningen genomförs.

Dödliga följder dagen efter

På tisdagen, den 18 augusti, träffade ett israeliskt flyganfall området kring kaféet ”Sweet and Bitter” vid hamnen i Gaza stad. Platsen hade blivit ett tillhåll och skydd för människor som tvingats lämna sina hem.

Palestinska sjukvårdsmyndigheter uppgav att minst sex palestinier dödades, däribland ett barn, och att 14 personer skadades. Israels militär sade att anfallet riktades mot flera Hamasbefälhavare som planerade attacker mot israeliska soldater – inte mot den civila platsen i sig.

Anfallet kom bara en dag efter Kushners resultatlösa försök att få planen tillbaka på spåret. För många palestinier blev det ytterligare ett tecken på hur långt de diplomatiska diskussionerna befinner sig från den omedelbara säkerhets- och humanitära verkligheten i Gaza.

Varför ett snabbt genombrott bedöms som osannolikt

Analytiker bedömer att utsikterna för ett större framsteg inom kort är begränsade. Netanyahu står inför ett politiskt känsligt val den 27 oktober och kan ha små incitament att göra eftergifter som riskerar att skapa konflikt med hans koalition eller väljare.

Samtidigt fortsätter parterna att tolka färdplanen på olika sätt. Israel vill ha full kontroll över ordningsföljden och säkerhetsvillkoren, medan Hamas kräver att vapenvilans bestämmelser om israeliskt tillbakadragande och stopp för attacker ska uppfyllas först.

Kushners uppdrag skapade alltså nya kanaler för tekniska samtal, men löste inte den grundläggande frågan. Så länge ingen av sidorna är beredd att ändra sin ordningsföljd förblir den amerikanska Gaza-planen fast i samma låsning.