Mykhailo Fedorov vill att Ukraina hittar en laglig, säker och realistisk mekanism för att återuppta den demokratiska processen och hålla val även under det pågående kriget. Han hävdar att Ryssland inte får avgöra när ukrainare åter kan välja sina ledare.
Research answer

Create a landscape editorial hero image for this Studio Global article: What did former Ukrainian defense minister Mykhailo Fedorov propose in his late night video address regarding holding elections during Russi. Article summary: Fedorov proposed finding a legal, safe, and realistic way to restore a full democratic process—and therefore hold elections—even while Russia’s full scale war continues, arguing that Russia must not determine when Ukrain. Topic tags: general web, workflow, security, regulation, marketing. Style: premium digital editorial illustration, source-backed research mood, clean composition, high detail, modern web publication hero. Use reference image context only for broad subject, composition, and topical grounding; do not copy the exact image. Avoid: logos, brand marks, copyrighted characters, real person likenesses, fake screenshots, UI text, readable text, watermar
I ett videotal som publicerades sent på kvällen den 18 augusti föreslog Ukrainas tidigare försvarsminister Mykhailo Fedorov att landet ska hitta en laglig, säker och realistisk mekanism för att återuppta en full demokratisk process – och därmed kunna hålla val – även om Rysslands fullskaliga krig fortsätter.
Hans huvudargument var att Ryssland inte får få makten att avgöra när ukrainare åter kan välja sin regering. Som Fedorov uttryckte det får demokratin inte hållas som gisslan av Ryssland.
Ett sådant förslag är politiskt laddat. Ukrainsk lag förbjuder val under krigstillstånd, och det skulle dessutom krävas praktiska lösningar för bland andra soldater, ukrainare som befinner sig utomlands och människor i frontnära områden.
Fedorov framställde inte korruption som enskilda fall av förskingring eller oegentligheter. Enligt honom är problemet djupare: korruption under krig försvagar Ukrainas förmåga att försvara sig och vinna kriget.
Han beskrev det gamla styrelseskicket som ett system som:
Fedorov kritiserade också hur privata intressen enligt honom påverkar parlamentets arbete, särskilt inom försvar, läkemedel, spel och skattepolitik.
Budskapet var därmed att korruptionen bara är ett symptom på en större styrningskris. Han efterlyste ett parlamentariskt arbete som bygger på majoritetens program, värderingar och principer – inte på enskilda mäktiga aktörers intressen.
President Volodymyr Zelenskyj avskedade Fedorov den 15 juli, efter bara sex månader som försvarsminister, i samband med en bredare regeringsombildning. Yevhen Khmara tog först över som tillförordnad försvarsminister.
Avskedandet följde på Fedorovs konflikt med dåvarande överbefälhavaren Oleksandr Syrskyi och utlöste ovanliga protester i Kyiv och andra ukrainska städer. Händelsen blottlade samtidigt djupare oenighet om krigets strategi och om hur försvarssektorn skulle reformeras.
Protesterna gav Fedorov en starkare självständig plattform. När han därefter krävde val och angrep regeringssystemet blev talet den hittills tydligaste interna politiska utmaningen mot Zelenskyj sedan den fullskaliga invasionen började.
Det betyder dock inte att Fedorov redan har lanserat en presidentkampanj. Han har inte formellt meddelat att han kandiderar eller sagt att han tänker återvända till regeringen. Han tackade tidigare nej till Zelenskyjs erbjudande om en annan regeringsroll.
Fedorov har själv sagt att hans försök att göra om militärens upphandlingssystem var den huvudsakliga orsaken till att han avskedades. Reformplanerna omfattade bland annat anbudsförfaranden, utgifter och hur inköp skulle organiseras.
Han hävdade att förändringarna mötte motstånd från tjänstemän och andra inflytelserika personer som hade intressen i det befintliga systemet.
Detta är dock Fedorovs egen beskrivning av varför han fick lämna posten, inte en officiellt fastställd förklaring. Zelenskyjs beslut kom samtidigt som presidenten hanterade konflikten mellan försvarsdepartementet och den militära ledningen.
Fedorovs tal kom mitt i Zelenskyjs ommöblering av regeringen och säkerhetsapparaten. Presidenten hade nominerat Khmara permanent till posten som försvarsminister efter att ha låtit honom fungera som tillförordnad minister, och parlamentet väntades rösta om utnämningen den 19 augusti.
Samtidigt är Ukraina under hårt militärt tryck. Leveranserna av luftvärnsrobotar har minskat kraftigt; enligt Zelenskyj var leveranserna under första halvåret 2026 två tredjedelar lägre än under motsvarande period året före.
De tillgängliga uppgifterna visar en bredare brist på luftvärnsrobotar, men belägger inte självständigt den exakta situationen för amerikansktillverkade Patriot-robotar.
Ukrainas antikorruptionsmyndigheter inledde dessutom en operation mot parlamentsledamöter och presidentrådgivare bara timmar före den viktiga omröstningen om en ny försvarsminister. Det underströk hur känsliga korruptionsanklagelserna blivit under regeringsombildningen.
Det finns inget tydligt belägg i det tillhandahållna materialet för ett omedelbart formellt regeringssvar på Fedorovs tal den 18 augusti.
Fedorovs budskap har därför två sidor: han kräver demokratiska och institutionella reformer redan under kriget, men säger samtidigt att hans övergripande mål är att bidra till att avsluta kriget och bygga upp Ukraina igen. Han har ännu inte sagt om han vill göra det från regeringen eller genom valpolitiken.
Studio Global AI
This page includes a source-backed answer you can continue inside Studio Global.
Mykhailo Fedorov vill att Ukraina hittar en laglig, säker och realistisk mekanism för att återuppta den demokratiska processen och hålla val även under det pågående kriget.
Mykhailo Fedorov vill att Ukraina hittar en laglig, säker och realistisk mekanism för att återuppta den demokratiska processen och hålla val även under det pågående kriget. Han hävdar att Ryssland inte får avgöra när ukrainare åter kan välja sina ledare.
Fedorov beskriver korruption, förändringsmotstånd och privata särintressen som tecken på en systemisk kris i hur landet styrs.