Reservoarstudier kan bland annat visa var nya kompletterande brunnar bör borras, hur trycket i fälten ska hanteras och om metoder för förbättrad oljeutvinning kan användas. De kan också identifiera möjligheter att bygga om fält och förbättra hanteringen av naturgas.
Det är centralt eftersom Venezuela uppges ha ett underskott på omkring 500 miljoner kubikfot naturgas per dag. Gasbristen kan begränsa både oljeproduktionen och den inhemska energiförsörjningen.
De nya avtalen är inte helt fristående. I april tecknade Venezuela och PDVSA preliminära överenskommelser med Hunt Oil Company International, även kallat Hunt Overseas Oil, och Crossover Energy Holdings. Dessa avtal öppnade för förhandlingar om olje- och gasprojekt, men fastställde inte alla slutliga kommersiella villkor.
Att Hunt nu uppges ha fått ett produktionsdelningsavtal innebär därför ett steg från en preliminär avsiktsförklaring till ett mer definierat utvecklingsupplägg. Detaljerna kring alla nya kontrakt är dock inte offentliga i det tillgängliga underlaget.
SLB:s avtal bygger i sin tur vidare på ett långsiktigt ramavtal från juni. Det omfattade samarbete inom prospektering, fältutveckling, produktion, digitalisering samt utbildning och kompetensutveckling. Reservoarstudierna i augusti kan ses som en mer avgränsad teknisk tillämpning av den bredare moderniseringsplanen.
PDVSA har satt upp målet att nå 1,245 miljoner fat per dag i slutet av augusti. Samtidigt har uppgifter från amerikanskt håll placerat den aktuella produktionen kring 1,25 miljoner fat per dag, medan andra uppskattningar i underlaget ligger närmare 1,0–1,1 miljoner fat per dag.
Mer än 500 000 fat per dag, ungefär hälften av Venezuelas produktion enligt den amerikanska energidepartementets uppgift, ska under de senaste månaderna ha gått till amerikanska raffinaderier. Dessa raffinaderier är tekniskt lämpade för Venezuelas tunga råolja, vilket gör USA till en särskilt relevant marknad när exporterna ökar.
Samtidigt har den bredare öppningen mellan USA och Venezuela skett i ett läge med höga internationella oljepriser. Störningar kring Hormuzsundet i samband med konflikten mellan USA och Iran har bidragit till att stärka priserna på bland annat WTI och Brent, vilket kan förbättra lönsamheten för ny produktion utanför Mellanöstern.
Caracas försöker locka utländska företag utan att helt släppa den statliga kontrollen över landets oljetillgångar. Serviceavtal, tekniska samarbetsavtal och produktionsbaserade upplägg kan ge utländska bolag ersättning för kapital, teknik och resultat, samtidigt som PDVSA behåller en central roll.
Här finns dock en viktig skillnad mellan de två avtalen. Hunts produktionsdelningsavtal ger bolaget en mer direkt koppling till den framtida produktionen än ett traditionellt serviceavtal. SLB:s samarbete om reservoarstudier är däremot tydligt inriktat på teknik och tjänster. Tillsammans visar avtalen hur Venezuela försöker kombinera utländska investeringar med fortsatt statlig kontroll över energisektorn.
I korthet förenar avtalen Hunts möjliga investeringar och produktionskapacitet med SLB:s roll inom teknik och modernisering. USA:s efterfrågan på Venezuelas tunga råolja, de högre globala oljepriserna och Venezuelas akuta behov av investeringar gör den växande energirelationen kommersiellt attraktiv för båda sidor.