Även terminskontrakten på Nasdaq 100 pekade nedåt. Det tydde på att svagheten i AI-relaterade teknikaktier inte nödvändigtvis var över efter den föregående amerikanska börssessionen.
Nedgången i Asien följde på en svag handelsdag i USA. Den 18 augusti föll Nasdaq 1,33 procent och S&P 500 0,69 procent. Räntan på den 30-åriga amerikanska statsobligationen nådde tillfälligt 5,3371 procent – den högsta nivån sedan 2007. Samtidigt stängde Brentoljan på 91,02 dollar per fat, den högsta stängningskursen sedan den 24 juli.
Kombinationen blev särskilt besvärlig för tillväxtaktier. När räntorna stiger ökar den diskonteringsränta som används för att värdera framtida vinster. Det sänker det nuvarande värdet av vinster som väntas långt fram i tiden. Effekten blir störst för högt värderade teknikbolag vars kurser i hög grad bygger på förväntningar om långsiktig tillväxt.
Ränteuppgången väckte också frågor om finansieringskostnaden för de omfattande satsningar på datacenter och AI-infrastruktur som stora teknikbolag genomför. Om lånekostnaderna förblir höga kan investerare kräva tydligare bevis på att investeringarna faktiskt kommer att ge tillräcklig avkastning.
Det bidrog till att försäljningen spred sig bortom enskilda chipbolag. Investerarna reagerade inte bara på en svag börsdag, utan omprövade också om de höga halvledarvärderingarna och omfattningen av AI-utgifterna kan motiveras av framtida vinsttillväxt.
Stigande råoljepriser skapade en ytterligare risk för marknaden. Dyrare olja kan öka inflationstrycket och göra investerare mindre säkra på att räntorna kommer att sänkas snabbt. När Federal Reserves framtida politik samtidigt uppfattades som otydlig blev risken för att räntorna ska förbli åtstramande mer betydelsefull för så kallade riskfyllda tillgångar.
Oro på oljemarknaden kopplades också till dödläget mellan USA och Iran kring Hormuzsundet samt till de bredare spänningarna i Mellanöstern. Ett hot mot energitransporterna genom området kan öka farhågorna för störningar i utbudet, högre inflation och dyrare upplåning globalt. Det förstärkte den försiktiga tonen på aktiemarknaden.
Uppgifter om en missilincident med koppling till Förenade Arabemiraten förekom i marknadsbilden, men det tillgängliga underlaget bekräftar inte självständigt den specifika uppgiften. Den säkrare slutsatsen är därför att det var den bredare geopolitiska oron och risken för störningar i oljeförsörjningen – inte den enskilda, obekräftade uppgiften – som drev marknaden.
Förlusterna blev störst på marknader med hög exponering mot halvledare och AI-relaterad teknik. Sydkorea utvecklades därför betydligt svagare än regionens breda index, medan Japans nedgång följde samma teknikdrivna mönster. Tillgängliga rapporter pekar samtidigt på att Indonesien och Hongkong var relativa undantag. Det var alltså inte fråga om ett identiskt ras på alla asiatiska marknader.
Den tydligaste slutsatsen är att tre krafter förstärkte varandra: en Wall Street-driven omvärdering av halvledaraktier, stigande amerikanska statsräntor som gjorde långsiktiga tillväxtaktier mindre attraktiva och högre oljepriser kopplade till geopolitisk osäkerhet. Tillsammans förvandlade de en rekyl i chipsektorn till en bredare riskaversion på de asiatiska aktiemarknaderna.