Fler konkurser och färre nya företag i EU under andra kvartalet 2026

Eurostats statistik för andra kvartalet 2026 visar en tydligt tuffare situation för företag i EU: konkurserna ökade samtidigt som färre nya företag registrerades. Det sker trots en måttlig ekonomisk tillväxt under kvartalet.

Fler konkurser – färre nya företag

Antalet konkursanmälningar i EU steg med 5,7 procent jämfört med första kvartalet 2026. Det var den högsta nivån sedan första kvartalet 2019. Samtidigt minskade antalet nyregistrerade företag med 0,5 procent, vilket fortsatte den nedgång som inleddes tidigare under året.

Eurostats material omfattar både EU och euroområdet. Det underlag som finns tillgängligt här anger dock inte de exakta procentuella förändringarna för euroområdet under andra kvartalet. Därför går det inte att ange dessa siffror på ett tillförlitligt sätt.

Utvecklingen blir särskilt anmärkningsvärd mot bakgrund av att BNP ökade med 0,5 procent i EU och 0,4 procent i euroområdet jämfört med föregående kvartal.

Industrin hade störst tapp i nyregistreringar

Nyregistreringarna minskade i fem av åtta sektorer inom näringslivet. De största nedgångarna var:

• Industri: -3,6 procent
• Hotell- och restaurangverksamhet: -3,4 procent
• Utbildning och social verksamhet: -3,2 procent

Alla sektorer gick dock inte tillbaka. Inom information och kommunikation ökade nyregistreringarna med 8,8 procent och inom byggverksamhet med 1,0 procent. Registreringarna i finanssektorn var oförändrade.

Konkurserna ökade i fem av åtta sektorer. Den kraftigaste ökningen noterades inom utbildning och social verksamhet, där antalet steg med 21,1 procent.

Dyrare finansiering ökar pressen

Utvecklingen sammanfaller med en fortsatt åtstramning av företagens finansieringsvillkor. Europeiska centralbanken, ECB, rapporterade att särskilt små och medelstora företag mötte högre lånekostnader och mer begränsad tillgång till finansiering under andra kvartalet.

Euroområdets banker uppgav dessutom en måttlig nettoåtstramning av kreditvillkoren för företagslån och kreditlinor. Nettoandelen banker som stramade åt villkoren var 7 procent.

Högre räntor och svårare tillgång till kapital är förenliga med en situation där företagens lönsamhet och kassaflöden försvagas. Men Eurostats statistik över registreringar och konkurser kan inte ensam fastställa att de stramare finansieringsvillkoren direkt orsakade konkursökningen.

Vilka länder ökade eller minskade mest?

Det tillgängliga underlaget anger inte vilka länder som hade de största kvartalsvisa ökningarna eller minskningarna av konkurser respektive nyregistreringar. Det går därför inte att namnge eller rangordna länderna utan att riskera att dra slutsatser som källorna inte stöder.

Den kraftiga ökningen inom utbildning och social verksamhet är ändå en viktig sektorssignal. Området omfattar bland annat utbildning, socialt stöd, familjestöd och äldreomsorg. Siffran betyder inte att alla verksamheter i sektorn går med förlust eller att kvaliteten på tjänsterna har försämrats. Den visar en förändring på sektornivå under ett enda kvartal.

Tillsammans med dyrare krediter kan utvecklingen dock tyda på särskild sårbarhet hos verksamheter med personalintensiva kostnader, begränsad offentlig eller privat finansiering och små möjligheter att föra över kostnadsökningar till kunder eller uppdragsgivare.