Konflikten med Iran och störningarna kring Hormuzsundet skapar en andra chock. Raffinaderier i Mellanöstern har drabbats av en kombination av fysiska skador, begränsad tillgång till råolja som insatsvara och svårigheter att transportera färdiga oljeprodukter.
Internationella energiorganet IEA uppskattade att raffinaderierna i Mellanöstern körde 2,9 miljoner fat per dag under nivåerna före kriget under andra kvartalet. För tredje kvartalet räknade IEA med att underskottet skulle uppgå till 2,2 miljoner fat per dag.
Tidigare rapportering uppskattade att raffinaderistopp kopplade till konflikterna i Iran och Ukraina hade slagit ut nära 9 procent av världens raffinaderikapacitet. Där ingick upp till 3,52 miljoner fat per dag som enligt uppgifterna var avstängda på grund av Irankonflikten den 7 maj. En separat branschbedömning satte den sammanlagda berörda kapaciteten i de två krigen till omkring 5 miljoner fat per dag.
Siffrorna gäller kapacitet och innebär inte automatiskt att exakt lika stora mängder färdigt bränsle försvinner. Men de visar varför skador på raffinaderier kan vara mer kännbara än en tillfällig förändring i råoljeproduktionen: råolja måste fortfarande omvandlas till de specifika produkter som hushåll, företag och transporter behöver.
Bensin, diesel och flygbränsle produceras samtidigt i raffinaderiernas processer. Raffinaderierna kan justera produktmixen inom vissa gränser, men de kan inte maximera dieselproduktionen hur länge som helst utan att påverka bensin, flygbränsle, råoljekostnader eller lönsamheten i driften.
Det skapar en direkt konkurrens mellan produkterna. Om efterfrågan på flygbränsle stiger eller bensinmarginalerna blir mer attraktiva kan marknaden inte räkna med att varje tillgängligt fat råolja automatiskt blir diesel.
IEA uppgav att marginalerna för diesel, flygbränsle och bensin steg kraftigt i juli när säsongsbetonad efterfrågan mötte bristande tillgång och uttömda lager. Raffinaderimarginalerna i Atlantbäckenet nådde samtidigt rekordnivåer.
Rekordhöga marginaler är därför en varningssignal – inte ett tecken på att tillgången är god. De visar att köpare betalar mer för att säkra produkter från en knapp raffinaderikapacitet.
Amerikanska raffinaderier har redan arbetat nära sina praktiska gränser. Veckodata från USA:s energimyndighet EIA, som citerats av Energy News Beat, visade en kapacitetsutnyttjandegrad på 96,1 procent veckan som slutade den 17 juli. Veckan före låg nivån på 96,2 procent. Råoljeprocessningen uppgick till 17,1 miljoner fat per dag.
Så höga körningar bidrar till utbudet, men lämnar mindre utrymme att kompensera för ännu ett driftstopp, ett underhållsproblem eller störda importflöden. Hög utnyttjandegrad garanterar dessutom inte att produktmixen motsvarar marknadens behov. Ett raffinaderi som går för fullt måste fortfarande producera en kombination av bensin, diesel och andra produkter.
USA kan förlita sig på både inhemska raffinaderier och import. Men världsmarknadspriserna påverkar ändå den amerikanska marknaden. När utländska köpare är beredda att betala mer för knappa diesellaster ökar incitamenten för amerikanska leverantörer att exportera. Därmed blir kopplingen mellan internationella störningar och amerikanska drivmedelspriser starkare.
I sin augustiprognos höjde EIA den genomsnittliga amerikanska grossistprognosen för diesel 2026 till 3,37 dollar per gallon – 8,5 procent över den tidigare prognosen. Samtidigt väntades raffinaderiernas råoljeefterfrågan ligga kvar kring 17 miljoner fat per dag genom augusti.
En separat rapport med hänvisning till EIA angav den nya prognosen för det amerikanska detaljhandelspriset på diesel till i genomsnitt 4,85 dollar per gallon under 2026, upp från tidigare 4,61 dollar.
Det är en prognos, inte ett pristak. Det faktiska utfallet beror på hur snabbt skadade raffinaderier kan repareras, om sjöfarten åter kan gå normalt, hur stora lagren är och om konflikterna trappas upp eller dämpas.
Diesel påverkar mer än bilister. Bränslet används i lastbilstransporter, byggsektorn, jordbruket och industrin. Högre grossistpriser kan därför slå igenom i fraktkostnader och priserna på levererade varor, samtidigt som de höjer driftkostnaderna för jordbruksmaskiner och annan dieseldriven utrustning.
Tidpunkten är särskilt viktig för destillatmarknaden. Diesel och eldningsolja hämtas ur närliggande delar av raffinaderiernas produktion. Låga lager innebär därför ett sämre skydd om vinterefterfrågan plötsligt ökar.
Skördearbete och jordbruksmaskiner kan också öka dieselefterfrågan innan den kallaste delen av säsongen. Det sätter ytterligare press på samma produktpool som används av åkerier och kunder som värmer med olja.
EIA har prognostiserat att de amerikanska lagren av destillatbränslen ska ligga kvar under genomsnittet för perioden 2021–2025. I juli rapporterades även bensin- och diesellagren ligga nära flerårslägsta nivåer.
Låga lager innebär inte automatiskt att en fysisk brist uppstår. Men de minskar systemets förmåga att absorbera ännu en störning utan att priserna reagerar snabbt.
En snabb lättnad kräver mer än att råolja åter når marknaden. Skadade raffinaderier måste repareras, ersättningslaster måste hittas och fartyg kan behöva ta omvägar runt störda farleder. Sådana anpassningar tar tid – särskilt när flera exportregioner påverkas samtidigt.
Därför behöver hög amerikansk raffinaderianvändning inte räcka för att snabbt vända utvecklingen. Amerikanska raffinaderier bearbetar redan stora volymer, samtidigt som bensin- och diesellagren är begränsade och konkurrenter världen över söker ersättningsleveranser.
Den största risken är en kedjereaktion: fler ukrainska attacker mot ryska raffinaderier, nya störningar kring Hormuz eller ett sammanbrott för en vapenvila mellan Iran och USA kan samtidigt minska produktionen, hindra transporterna och få köpare att bygga upp säkerhetslager.
I ett sådant scenario skulle diesel sannolikt förbli den mest sårbara raffinerade oljeprodukten. Konsekvenserna skulle då märkas i fraktpriser, jordbruk och vinteruppvärmning – även om råoljemarknaden i sig inte skulle visa samma dramatiska brist.