Så blev amerikansk robotforskning grunden för Unitrees robot­hund för 1 600 dollar

Unitrees framgång illustrerar en välbekant paradox inom teknikutveckling: forskning som finansierats med offentliga amerikanska medel kan bli grunden för en kinesisk massmarknadsprodukt när resultaten publiceras öppet och ett annat land är bättre på att tillverka och skala upp dem. Det tillgängliga underlaget pekar på att Unitree har tagit till sig och industrialiserat en gemensam forskningslinje – inte på att företaget har stulit en hemlig konstruktion.

Forskningslinjen bakom robot­hundarna

Ett viktigt steg togs vid University of Pennsylvania, där Gavin Kenneally, Avik De och Daniel Koditschek presenterade roboten Minitaur i en forskningsartikel från 2016. Minitaur var en fyrbent robot som kunde springa och hoppa dynamiskt och byggde på så kallad direktdrift. Arbetet fick bland annat stöd från Army Research Laboratory och Robotics Collaborative Technology Alliance.

I en direktdriven konstruktion sitter motorerna i eller nära lederna, i stället för att driva benen via tyngre fjärrplacerade motorer och transmissionssystem. Det kan minska den mekaniska komplexiteten och ge snabbare kraftreglering och mer energiska rörelser. Samtidigt ställer tekniken höga krav på kompakta motorer, elektronik, styrprogram och energihantering.

Penn-forskningen var dock en teknisk princip och en experimentplattform – inte en färdig konsumentrobot. MIT:s senare arbete med ställdon och Mini Cheetah visade hur liknande idéer kunde kombineras i en mindre och mycket rörlig fyrbent robot. Ben Katz, som arbetade vid MIT:s Biomimetic Robotics Lab, sade enligt Reuters att dimensionerna på Unitrees Go-serie nästan var identiska med Mini Cheetahs – ”på millimetern”.

Unitrees Go2, som lanserades 2023 med ett startpris på 1 600 dollar före skatt och frakt, passar därför in i en tydlig teknisk utvecklingslinje. Det bevisar inte att en enskild forskningsartikel eller ett specifikt laboratorium direkt levererade hela konstruktionen till Go2. Däremot visar det hur öppet tillgänglig forskning kan påverka senare kommersiell ingenjörskonst.

Från labbplattform till prisvärd produkt

Den avgörande skillnaden låg inte bara i den mekaniska konstruktionen. Den handlade också om förmågan att tillverka, prissätta, distribuera och kontinuerligt förbättra en robot för en betydligt bredare marknad.

Gavin Kenneally bidrog senare till att kommersialisera närliggande amerikanska framsteg inom fyrbenta robotar genom Ghost Robotics, vars system används av specialiserade amerikanska försvarskunder. Det visar att amerikansk forskning faktiskt nådde ett kommersiellt företag. Men Reuters jämförde Ghosts relativt begränsade och dyra marknad med Unitrees satsning på stora volymer och lägre priser.

Reuters kopplade Unitrees framfart till Kinas bredare tillverkningsmiljö, bland annat täta nätverk av komponentleverantörer, subventioner, tillgång till produktionskapacitet och en större tolerans för att företag går med förlust medan de växer. Sådana villkor kan förkorta vägen från ett publicerat forskningsresultat till en produkt som kunder faktiskt har råd att köpa.

Det är en viktig skillnad. Öppen forskning kan sprida en idé, men den skapar inte automatiskt fabriker, tillförlitliga komponentleveranser, produktionserfarenhet, rörelsekapital eller en kundbas. Unitrees framgång är därför lika mycket en berättelse om industrialisering som om robotik.

Vad vet vi egentligen om Wang Xingxing?

Underlaget stöder att Wang Xingxing är Unitrees grundare och kontrollerande huvudperson. Däremot är det inte fastställt att en specifik del av hans akademiska forskning var den direkta källan till Go2:s konstruktion. Det är mer korrekt att beskriva Unitree som ett företag som bygger vidare på en internationell och brett publicerad forskningslinje än att tillskriva produkten en enda grundare, artikel eller institution.

Reuters rapporterade separat att Wang och ett bolag han kontrollerar väntades äga 31,29 procent av Unitrees aktier och ha 65,31 procent av rösterna efter börsintroduktionen, genom en aktiestruktur med dubbla röstklasser. Ägaruppgifterna förklarar hans inflytande över företaget – men bevisar inte hur en viss teknisk överföring ska ha gått till.

Vad Unitrees tillväxt säger om USA:s robotik

Reuters rapporterade att Unitree under det föregående året hade sålt mer än 5 500 humanoida robotar och 18 000 fyrbenta robotar. Inför bolagets börsintroduktion i Shanghai värderades företaget till omkring 9 miljarder dollar. Siffrorna visar en betydande kommersiell kraft, men ska inte förväxlas med bevis för att företagets humanoida robotar har uppnått generell eller ”övermänniskolik” autonomi.

Den bredare lärdomen är inte att USA misslyckades med att uppfinna den relevanta tekniken. Forskare vid Penn och MIT stod för viktiga framsteg, och arbetet publicerades öppet. Problemet var snarare avståndet mellan uppfinning och storskalig produktion: USA hade svårare att kombinera forskning med tillräckligt riskkapital, tillverkningskapacitet, produktionskompetens, inhemsk efterfrågan och djupa leverantörskedjor för att skapa produkter till liknande priser.

Unitrees demonstrationer av den humanoida roboten ”Superman” bör därför betraktas som produktpåståenden och demonstrationer tills oberoende tester visar vad systemen faktiskt klarar. Försäljning, värdering och imponerande videoklipp visar marknadsgenomslag – inte i sig att en humanoid robot har uppnått generell, övermänsklig autonomi.

Räcker amerikanska begränsningar?

Reuters rapporterade att Pentagon placerade Unitree på sin lista över kinesiska militärföretag. Åtgärden var inte i sig en sanktion, men kan begränsa framtida amerikansk militär användning av Unitrees teknik. Unitree har sagt att företagets robotar är civila produkter.

Reuters rapporterade också att USA:s kommunikationsmyndighet FCC stoppade import av framtida utlandstillverkade humanoida och fyrbenta robotar, däribland Unitrees modeller, och att Kina hotade med motåtgärder.

Sådana åtgärder kan minska den amerikanska statens exponering, hantera leveranskedje- och säkerhetsproblem och begränsa Unitrees tillgång till den amerikanska marknaden. Men de återskapar inte de leverantörsnätverk, den tillverkningskunskap, produktionsskala eller kostnadsstruktur som hjälpte Unitree att lyckas. De hindrar inte heller företaget från att sälja till kunder i Kina och andra marknader.

Slutsatsen är därför mer begränsad – och mer praktisk – än att öppen forskning i sig orsakade ett säkerhetshaveri. Om USA vill att offentligt finansierad robotforskning ska leda till företag som kan växa i amerikansk skala måste defensiva begränsningar kombineras med stöd till kommersialisering, investeringar i tillverkning, offentlig upphandling och en genomtänkt leveranskedjepolitik. Att blockera en konkurrent kan minska exponeringen; det bygger inte den industriella bas som krävs för att konkurrera.