DJI får ny chans att utmana Pentagonets stämpel

DJI välkomnar appellationsdomstolens beslut från den 14 augusti 2026 att skicka tillbaka en del av företagets överklagande av den amerikanska försvarsdepartementets klassificering till en lägre domstol. Företaget kallade beslutet ”ett betydande steg mot att korrigera en omotiverad klassificering”, sade att det förväntar sig att ”ställa saker och ting till rätta” och upprepade att DJI betraktar sig som ett civilt, icke-militärt företag.

Det handlar dock om en delseger – inte om att DJI har strukits från försvarsdepartementets lista. Företaget står kvar på listan medan den lägre domstolen prövar en central del av regeringens argument på nytt.

Därför skickades fallet tillbaka

Tvisten gäller försvarsdepartementets klassificering av DJI som ett ”kinesiskt militärföretag”, en beteckning som myndigheten först använde i oktober 2022.

Appellationsdomstolen ansåg att den lägre domstolen hade gjort fel när den fastställde att DJI bidrar till Kinas försvarsindustri enbart utifrån det offentliga, icke-sekretessbelagda materialet. Regeringens förklaring till slutsatsen var till stor del, eller helt, maskerad i den offentliga versionen av handlingarna, samtidigt som domaren hade möjlighet att granska hemligstämplad bevisning privat.

I praktiken sade appellationsdomstolen att den lägre domstolen inte kunde utgå från att regeringens slutsats var underbyggd bara för att den bakomliggande bevisningen inte syntes i det offentliga materialet. Den lägre domstolen måste nu granska den relevanta sekretessbelagda dokumentationen i ett slutet domstolsförfarande och därefter ompröva just den delen av klassificeringen.

DJIs invändningar mot bevisningen och rättsprocessen

DJI har hävdat att försvarsdepartementet klassificerade och senare omklassificerade företaget utan tillräckligt förhandsbesked, tillräcklig bevisning eller en begriplig förklaring. Enligt bolaget kopplar beteckningen ”kinesiskt militärföretag” felaktigt samman en tillverkare av konsument- och kommersiella drönare med Kinas militär. DJI menar att detta har orsakat både ryktesmässiga och kommersiella skador.

I rättsprocessen har DJI också hävdat att klassificeringen påverkat företagets möjligheter att delta i amerikanska statliga upphandlingar och få tillgång till viss federal energifinansiering. Bolaget anser att regeringen inte har visat tillräckligt tydligt vad klassificeringen bygger på eller gett DJI en meningsfull möjlighet att bemöta anklagelserna.

Appellationsdomstolen gav dock inte DJI rätt på alla punkter. Den fastställde bland annat den lägre domstolens avslag på DJIs invändning om bristande rättssäkerhet och lät andra delar av beslutet stå kvar.

Vad beslutet betyder för DJI

Den omedelbara effekten är framför allt processuell:

• DJI står kvar på försvarsdepartementets lista. Appellationsdomstolen beordrade inte att företaget skulle tas bort.
• En central motivering måste prövas på nytt. Den lägre domstolen ska granska den sekretessbelagda bevisningen bakom regeringens påstående att DJI bidrar till Kinas försvarsindustri.
• DJI vann inte alla frågor. Domstolen fastställde andra delar av den lägre instansens beslut, däribland avslaget på DJIs invändning om bristande rättssäkerhet.
• Den juridiska tvisten fortsätter. Återförvisningen ger DJI ytterligare en möjlighet att bestrida klassificeringen, men innebär ingen garanti för att företaget till slut tas bort från listan.

Skillnaden är viktig för drönaranvändare och företag. Domstolen pekade på en brist i den lägre domstolens hantering av en bevisfråga – den slog inte fast att klassificeringen var ogiltig i sin helhet.

DJIs syn på militär användning

DJI säger att företaget aldrig har tillverkat militär utrustning eller marknadsfört sina drönare för stridsbruk. Bolaget uppger också att det var den första drönartillverkaren som offentligt fördömde och avrådde från militär användning av produkterna. Enligt DJI förbjuder företagets policyer militär användning, och bolaget har vidtagit åtgärder för att upprätthålla och stärka dessa regler.

Uttalandena är en del av DJIs bredare argument att företagets produkter och verksamhet har ett civilt syfte. Det är samtidigt företagets egen ståndpunkt. Den juridiska frågan inför domstolarna är om försvarsdepartementet hade tillräckligt lagligt stöd för klassificeringen enligt det aktuella regelverket.

Varför fallet är viktigt för kommersiella och jordbruksdrönare

DJI beskrivs brett som världens största drönartillverkare och säljer konsument- och yrkesprodukter till företag, myndigheter, hobbyanvändare och andra kunder. Drönarna används bland annat för flygbilder, inspektioner, samhällssäkerhet och jordbruk.

Den stora kommersiella närvaron gör att fallet kan få betydelse även utanför DJI. Begränsningar kopplade till en klassificering från Pentagon kan påverka statliga upphandlingar och företagets anseende. Samtidigt behöver organisationer som är beroende av DJI-utrustning följa hur rättsprocessen utvecklas.

Jordbruksmarknaden är särskilt relevant. I en branschanalys pekas Nordamerika ut som den största regionala marknaden för jordbruksdrönare. Det tillgängliga underlaget visar däremot inte någon tillförlitlig aktuell procentsiffra för DJIs andel av den amerikanska kommersiella drönarmarknaden eller jordbruksdrönarmarknaden. Exakta påståenden om marknadsandel bör därför tolkas försiktigt.

Slutsatsen

DJI beskriver appellationsdomstolens beslut som en viktig möjlighet att häva vad företaget kallar en omotiverad klassificering. Domstolen fann visserligen ett problem med den lägre domstolens användning av det offentliga materialet, men friade inte DJI, tog inte bort företaget från Pentagonets lista och godtog inte alla bolagets argument.

Nästa steg är att den lägre domstolen granskar den hemligstämplade bevisningen och på nytt bedömer om försvarsdepartementet hade tillräckligt stöd för slutsatsen att DJI bidrar till Kinas försvarsindustri. Fram tills den processen är klar gäller klassificeringen fortfarande.