Från oljeexportör till bensinimportör: Ukrainas drönarkrig slår mot Rysslands raffinaderier

En ovanlig bränsletransport

Ukrainas långvariga drönarkampanj mot ryska oljeanläggningar har vänt på ett tidigare välkänt mönster. Ryssland, som länge varit en stor exportör av raffinerade bränslen, har i stället tvingats leta efter bensin utomlands när den inhemska raffinaderikapaciteten inte räcker till.

Minst en bensinlast från Indien nådde den ryska hemmamarknaden i augusti, enligt branschkällor och fartygsdata från LSEG. Det är en anmärkningsvärd utveckling för ett land som normalt har stora egna olje- och raffinaderiresurser.

Lasten producerades av Nayara Energy vid raffinaderiet i Vadinar. Ryska Rosneft äger 49 procent av Nayara, men enligt uppgifterna gick försäljningen till Ryssland via handelsbolag. Omlastningar mellan fartyg och ryskanknutna fartyg gjorde den direkta handelsvägen svårare att följa. Indiens förnekande av en direkt försäljning till Ryssland behöver därför inte motsäga att handlare köpt lasten och sålt den vidare.

Raffinaderierna är den svaga länken

Problemet handlar inte främst om att Ryssland saknar råolja, utan om att landet inte kan förädla tillräckligt mycket av den till bensin och diesel. När specialiserade raffinaderienheter skadas kan reparationerna bli långvariga – särskilt eftersom sanktioner och exportkontroller försvårar tillgången till importerad utrustning och reservdelar.

Ett tydligt exempel är Orsknefteorgsintez i Orsk. Raffinaderiet stängdes helt efter en ukrainsk drönarattack i augusti, och regionala myndigheter uppgav att reparationerna kan ta upp till sex månader.

Brist, köer och hårdare försäljning

Störningarna har redan märkts på den ryska hemmamarknaden. Flera regioner har rapporterat bensinbrist, högre priser, köer vid bensinstationer och begränsningar av hur mycket bränsle kunder får köpa. Den 17 augusti skärpte myndigheter i minst tio regioner åter försäljningskontrollerna.

Moskva har svarat med flera krisåtgärder:

• bränsleexport har begränsats eller stoppats för att prioritera den ryska marknaden,
• importen från Belarus och Kazakstan har ökats,
• vissa raffinaderier har fått producera bränsle enligt lägre miljökrav,
• och bensin har tagits in sjövägen från Indien.

Åtgärderna kan lindra lokala flaskhalsar, men de ersätter inte den raffinaderikapacitet som gått förlorad.

En global bränslekris – inte bara en rysk

Rysslands problem sammanfaller med en bredare press på den globala marknaden för raffinerade produkter. Kriget mellan Iran och USA har begränsat olje- och tankfartygstrafiken genom Hormuzsundet, samtidigt som attacker har slagit mot raffinaderier i Mellanöstern. Lagerhållningen av bensin och diesel är låg, och efterfrågan på diesel är säsongsmässigt stark när jordbruket behöver mer bränsle.

Attacker kopplade till krigen i Iran och Ukraina har under de senaste månaderna slagit ut nära 9 procent av världens raffinaderikapacitet, enligt Reuters. Det gör att även regionala produktionsbortfall kan få följder långt utanför konfliktområdena.

Dieselns prisgap når rekordnivå

Den 17 augusti nådde det amerikanska dieselpriset i förhållande till råoljan – det så kallade diesel crack-spreadet – rekordnivån 102,20 dollar per fat. Måttet visar skillnaden mellan priset på diesel och råolja och används som en indikator på hur värdefullt det är att förädla råolja till diesel.

Det betyder inte att bensin- eller dieselpriset vid pumpen plötsligt steg med 100 dollar. Det visar i stället att diesel har blivit exceptionellt knapp i förhållande till råolja.

Vad förändringen betyder

Indienlasten är därför mindre ett formellt politiskt kursbyte från New Delhi än ett kommersiellt upplägg där handlare har flyttat bränsle från en Rosneftanknuten producent till en marknad med akut brist. Den visar samtidigt hur Ukrainas attacker har förändrat flödena på energimarknaden: Ryssland har gått från att försöka sälja överskott till att skydda den egna försörjningen och söka import.

Underlaget belägger minskad tillgång på ryska oljeprodukter, lägre exportkapacitet, import från Indien och Belarus samt regional ransonering. Däremot går det inte att slå fast att raffinaderiproduktionen nått en specifikt rekordlåg nivå, att försäljningen i Sankt Petersburg minskat med en viss procentsats eller att president Vladimir Putins stöd har fallit på grund av bränslebristen. Sådana slutsatser kräver separat, metodologiskt tillförlitlig opinions- och orsaksanalys.