Zelenskyj vill stoppa vägen för västerländska vapendelar till Ryssland

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade den 17 augusti att Ryssland fortfarande får tag på varor som är avgörande för landets militärindustri från länder som ingår i G7. Enligt Zelenskyj gör dessa leveransvägar det möjligt för Ryssland att fortsätta tillverka robotar och andra vapen. Han uppmanade därför partnerländerna att införa nya sanktioner och täppa till luckor i de befintliga restriktionerna.

Kärnfrågan handlar enligt Zelenskyj inte bara om hur långa sanktionslistorna är, utan om hur effektivt de efterlevs. Sanktionerna får större verkan först när de också stoppar mellanhänder, återexport och juridiska kryphål som gör att utländska komponenter kan nå rysk industri.

Vad sade Zelenskyj om komponenter från G7-länder?

Enligt rapporteringen sade Zelenskyj att vissa delar som är centrala för den ryska krigsindustrin fortfarande levereras från G7-länder. Han påstod inte att G7-regeringar medvetet förser Ryssland med vapenkomponenter. Problemet är snarare att delar kan ta sig genom globala kommersiella leveranskedjor och nå ryska tillverkare trots gällande exportkontroller.

Ukraina har tidigare framhållit att utländska komponenter förekommer i ryska robotar, drönare och andra vapensystem. Därför har exportkontroller och övervakning av leveranskedjor blivit en central del av Kyivs sanktionsstrategi.

Samtidigt innebär förekomsten av en västerländsk komponent i ett ryskt vapen inte automatiskt att den ursprungliga tillverkaren medvetet sålde den för militär användning. Den kan ha passerat genom distributörer, mellanhänder eller återexport från ett annat land.

Därför vill Ukraina se nya sanktioner

Zelenskyjs argument är att varje leveransväg som förblir öppen kan bidra till att Ryssland upprätthåller sin förmåga att genomföra attacker. Han vill därför att partnerna inte enbart riktar in sig på ryska försvarsföretag, utan också på personer och juridiska personer som hjälper till med robotproduktionen, levererar utskjutningsramper eller tillhandahåller nödvändiga komponenter.

Att täppa till sanktionshålen innebär i praktiken att göra det svårare att kringgå redan beslutade restriktioner. Fokus ligger på att kartlägga inköpsnätverk, begränsa återexport och identifiera företag eller mellanhänder som fortfarande kopplar samman ryska tillverkare med utländsk teknik.

Så har Kyiv samordnat arbetet

Zelenskyj sade att Ukraina har samordnat arbetet mellan underrättelsetjänsterna, utrikesdepartementet och specialtjänsterna. Målet var att klargöra två saker: när Ukraina väntar sig nya sanktionsbeslut från olika partnerländer och vilka delar av den ryska krigsapparaten som är mest sårbara för påtryckningar.

Det tyder på en mer riktad strategi än att bara lägga till så många namn som möjligt på sanktionslistorna. Kyiv samlar in underrättelser om inköpsvägar och prioriterade företag och delar sedan förslag med partnerländer vars beslut kan störa nätverken. Ukraina har också beordrat förberedelser för en särskild sanktionsinsats mot utvalda sektorer och företag inom Rysslands militärindustriella komplex.

Det finns däremot ingen offentlig tidsplan land för land för kommande sanktionsbeslut i den tillgängliga rapporteringen. Zelenskyjs beskrivning handlar därför om att samordna underrättelser, diplomati och tillsyn – inte om att alla de väntade åtgärderna redan har godkänts.

Hur hänger detta ihop med EU:s planerade höstpaket?

Zelenskyjs vädjan kom samtidigt som EU:s utrikeschef Kaja Kallas uppgav att hon planerar att lägga fram det mest långtgående sanktionspaketet mot Ryssland sedan den fullskaliga invasionen började. Om paketet antas skulle det totala antalet ryska personer, företag och organisationer på EU:s sanktionslistor öka med omkring en tredjedel.

EU-diplomater uppgav enligt Reuters att förslaget kan omfatta ungefär 1 600 personer och enheter, huvudsakligen med koppling till Rysslands militärindustriella komplex. Det är en uppgift om ett planerat paket, inte en färdig lista. Kallas hade ännu inte offentliggjort alla namn eller den exakta tidplanen.

Det kommande paketet skulle bygga vidare på EU:s åtgärder från juli. Det 21:a sanktionspaketet innehöll 218 nya listningar – 48 personer och 170 enheter. De listade omfattas bland annat av frysning av tillgångar och förbud mot att göra pengar eller ekonomiska resurser tillgängliga för dem. Listade personer får dessutom reseförbud inom EU.

Julipaketet riktade också in sig på delar av Rysslands finansiella system, bland annat banker och kryptonätverk.

Den större frågan: beslut eller faktisk effekt?

Utvecklingen visar skillnaden mellan att besluta om sanktioner och att få dem att fungera i praktiken. Nya listningar kan öka det juridiska och ekonomiska trycket, men Rysslands fortsatta tillgång till utländska komponenter visar varför gränsöverskridande kontroll och tillsyn över mellanhänder fortfarande är avgörande.

Zelenskyj vill att G7- och EU-länderna kopplar sanktionspolitiken närmare till de fysiska leveranskedjor som håller robot- och vapenproduktionen igång. EU:s planerade höstpaket kan bredda antalet företag och personer som omfattas, medan Ukrainas underrättelsebaserade samordning ska bidra till att identifiera de vägar och aktörer som restriktionerna faktiskt måste nå.

Vid rapporteringen den 17 augusti var EU-paketet fortfarande på planeringsstadiet. Dess slutliga omfattning och effekt kunde därför ännu inte bekräftas.