Moldaviens incidenter sker samtidigt som Rumänien och Polen har rapporterat återkommande kränkningar av sitt luftrum med ryska drönare. Natos nordatlantiska råd har beskrivit kränkningarna som farliga och oacceptabla provokationer och sagt att Ryssland bär ansvaret för dem.
Det gör att drönarna inte enbart ses som en fråga om navigeringsfel. De kan också pröva grannländernas beredskap och luftförsvar – även om varje enskild händelse måste bedömas utifrån de konkreta bevisen.
Samma bredare säkerhetsdiskussion har följt efter händelsen vid Leipzig/Halle-flygplatsen i Tyskland. Där hittades en drönare med sprängämnen nära ukrainska fraktflygplan, vilket ledde till en antiterrorutredning. Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt kallade händelsen en hybridattack och sade att den representerade en ny hotnivå.
Vem som låg bakom drönaren var dock inte offentligt fastställt när utredningen inleddes. Uppgifter om en möjlig rysk koppling har förekommit, men det är viktigt att skilja mellan misstankar och bevisade fakta.
Sandus huvudbudskap är därför bredare än en enskild luftrumskränkning: Europa behöver stärka sitt luftförsvar och fortsätta att stödja Ukraina militärt och politiskt.
För Moldaviens president är Ukrainas möjlighet att stoppa ryska attacker mer avgörande än att reagera med nya diplomatiska åtgärder efter varje intrång. Kriget mot Ukraina, säger hon, skapar ett säkerhetsproblem som redan sträcker sig över landets gränser.
Moldaviens incidenter sker samtidigt som Rumänien och Polen har rapporterat återkommande kränkningar av sitt luftrum med ryska drönare. Natos nordatlantiska råd har beskrivit kränkningarna som farliga och oacceptabla provokationer och sagt att Ryssland bär ansvaret för dem.
Det gör att drönarna inte enbart ses som en fråga om navigeringsfel. De kan också pröva grannländernas beredskap och luftförsvar – även om varje enskild händelse måste bedömas utifrån de konkreta bevisen.
Samma bredare säkerhetsdiskussion har följt efter händelsen vid Leipzig/Halle-flygplatsen i Tyskland. Där hittades en drönare med sprängämnen nära ukrainska fraktflygplan, vilket ledde till en antiterrorutredning. Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt kallade händelsen en hybridattack och sade att den representerade en ny hotnivå.
Vem som låg bakom drönaren var dock inte offentligt fastställt när utredningen inleddes. Uppgifter om en möjlig rysk koppling har förekommit, men det är viktigt att skilja mellan misstankar och bevisade fakta.
Sandus huvudbudskap är därför bredare än en enskild luftrumskränkning: Europa behöver stärka sitt luftförsvar och fortsätta att stödja Ukraina militärt och politiskt.
För Moldaviens president är Ukrainas möjlighet att stoppa ryska attacker mer avgörande än att reagera med nya diplomatiska åtgärder efter varje intrång. Kriget mot Ukraina, säger hon, skapar ett säkerhetsproblem som redan sträcker sig över landets gränser.