Luftkriget trappas upp när energi och civil motståndskraft blir nya måltavlor

Stillastående markfront – snabbare krig i luften

Markfronten har i stora drag stått stilla, medan långräckviddiga attacker blivit vanligare och nått allt längre. Enligt analytiker som CNN hänvisar till riktar Ukraina i ökande grad in sig på ryska raffinaderier, oljetankrar, elstationer och logistiksystem, utöver militärrelaterade mål i ockuperade områden.

Ryssland fortsätter samtidigt att kombinera drönare och ballistiska robotar i attacker mot ukrainska städer och kritisk infrastruktur. Båda sidors kampanjer riktas därmed mot samma typer av nationell uthållighet: bränsle, el, leveranskedjor, industriell kapacitet och befolkningens motståndskraft.

Det förändrar krigets strategiska innebörd. Att frontlinjen inte rör sig mycket betyder inte att kriget blir mindre aktivt. Pressen flyttas i stället till produktionskedjor och städer, där konsekvenserna kan märkas långt från stridslinjen.

Ukrainska drönare når långt in i Ryssland

Ryska myndigheter uppgav att de hade skjutit ned eller oskadliggjort 822 ukrainska drönare under en nattlig attack. Det är ett ryskt regeringspåstående som inte kan verifieras oberoende i sin helhet, men flera rapporter beskrev angreppet som ett av Ukrainas största flyganfall under året. Ett lager tillhörande Wildberries rapporterades också ha träffats.

Ukrainas drönarkampanj riktas allt oftare mot den ryska ekonomin och logistikapparaten. En Wildberries-anläggning i Jekaterinburg i Uralregionen träffades på mer än 2 000 kilometers avstånd från gränsen mellan Ryssland och Ukraina, enligt lokala myndigheter och företaget.

Wildberries är Rysslands största nätbaserade handelsplattform och kan närmast jämföras med Amazon när det gäller verksamhetens omfattning. Andra rapporter har beskrivit upprepade attacker mot företagets distributionsnät, som Kyiv hävdar har betydelse för den militära logistiken.

Attackerna har också fått en tydlig effekt på den ryska inrikes säkerheten. Ryska tjänstemän uppgav att en drönarattack mot en badstrand i Gelendzjik dödade sju personer, däribland tre barn, och skadade 40. Omständigheterna och det avsedda målet var fortfarande omtvistade i rapporteringen.

Moskvas internationella militärmusikfestival Spasskaja tornet – ett evenemang på Röda torget – sköts upp till 2027. Arrangörerna hänvisade till omständigheter utanför deras kontroll, medan rapporter kopplade beslutet till det ökade drönarhotet mot huvudstaden.

Civila offer ökar trots den låsta fronten

FN:s människorättsövervakningsmission verifierade 437 dödade och 2 610 skadade civila i Ukraina under juli 2026. Antalet dödade civila var 70 procent högre än i juli 2025, och månadens dödstal var det högsta som registrerats sedan maj 2022.

Långräckviddiga robotar och drönare var den främsta orsaken till civila offer i juli, enligt FN. Siffrorna är verifierade minimital och utgör inte en fullständig redovisning av alla dödsfall. De visar ändå tydligt att en stillastående frontlinje inte innebär ett säkrare krig för civilbefolkningen.

Mönstret visar också hur infrastrukturattacker och civila förluster hänger ihop. Angrepp mot energianläggningar kan döda eller skada arbetare direkt, slå ut värme och elektricitet och tvinga civila att leva under farligare förhållanden. När industri- och logistikmål i Ryssland angrips förs krigets konsekvenser på motsvarande sätt in i områden som tidigare varit mindre utsatta.

Bristen på luftvärnsrobotar blir avgörande

Ukrainas förmåga att hantera Rysslands ballistiska robotar begränsas av bristen på amerikansktillverkade Patriot-robotar. Patriot-systemet beskrivs i rapporteringen som det enda ukrainska luftförsvarssystemet som kan bekämpa vissa av Rysslands avancerade ballistiska robotar. Tillgången på sådana robotar är därför avgörande för skyddet av ukrainska städer.

Det skapar ett ojämnt försvarsproblem. Drönare kan bekämpas med flera olika typer av luftvärn, medan ballistiska robotar flyger snabbare och är svårare att stoppa. När lagren av interceptorer – robotar som ska slå ut inkommande vapen – sinar kan Ryssland utnyttja luckor i försvaret även utan att vinna mark vid fronten.

Ukrainas ambitioner att utveckla egna ballistiska robotar och samarbeta med europeiska länder om försvar mot ballistiska vapen pekar mot en längre strategisk omställning. Målet är både att bygga en egen långräckviddig avskräckningsförmåga och att minska beroendet av knappa amerikanska interceptorer.

Nästa fas av kriget kommer därför inte enbart att avgöras av territoriella framsteg. Den kommer också att bero på hur snabbt sidorna kan producera och avfyra drönare och robotar, hur effektivt Ukraina kan fylla på sina luftvärnslager och om energisystem och civila områden kan repareras eller skyddas snabbare än de attackeras.