Kombinationen säger mer än Nvidia-försäljningen i sig. Den pekar mot en förflyttning från den mest uppmärksammade AI-chipvinnaren till minneskomponenter, som blivit en allt viktigare del av hårdvarustacken bakom storskaliga AI-system. Rapporten visar portföljens innehav vid slutet av juni 2026 – inte fondens aktuella positionering.
Greenwoods Asset Management gjorde en ännu tydligare förändring i sin rapporterade portfölj av amerikanska aktier. Förvaltaren lämnade Nvidia och Meta och rapporterade även att positionerna i Amazon och Alibaba hade avvecklats. Samtidigt öppnades nya positioner i ASML, Applied Materials och Applied Optoelectronics.
De nya innehaven täcker både utrustning för halvledartillverkning och optiska nätverk. Portföljen blir därmed mindre koncentrerad till bolag som tjänar pengar på AI-tjänster, appar och molntjänster – och mer inriktad på leverantörer som möjliggör ytterligare kapacitet i halvledarfabriker och datacenter.
Greenwoods rapporterade amerikanska aktieportfölj minskade samtidigt kraftigt under kvartalet. Förändringarna ska därför inte tolkas som ett enkelt byte, där teknikjättar såldes och hårdvaruaktier köptes för motsvarande belopp. Rapporterna visar både att den redovisade portföljen krympte och att innehaven som blev kvar omfördelades.
Oriental Harbor Investment valde en mindre drastisk väg. Fonden minskade Nvidia med omkring 202 000 aktier och drog ned på Alphabet, men båda bolagen var fortfarande betydande innehav vid kvartalets slut. Enligt rapporteringen om Q2-rapporten öppnade fonden samtidigt positioner i Intel, SanDisk, AMD, Marvell Technology, Arm, Broadcom och Lumentum.
SanDisk uppgavs vara värt cirka 176 miljoner dollar, medan Intel blev ett av portföljens största innehav. Oriental Harbor ökade dessutom sitt innehav i Micron. Mönstret beskrivs därför bättre som en ombalansering och breddning av AI-exponeringen än som ett totalt avståndstagande från Nvidia eller hyperskalebolagen.
Rapporterna antyder att förvaltarna kan se en mer attraktiv relation mellan risk och möjlig avkastning i mindre trånga delar av AI-leveranskedjan. Minne, lagring, uppkoppling, optiska komponenter och halvledarutrustning ger exponering mot investeringarna i datacenter utan att portföljen enbart behöver luta sig mot de största AI-plattformarna.
Detta är en tolkning av portföljernas inriktning – inte ett löfte om att hårdvaruaktier kommer att utvecklas bättre. 13F-rapporterna visar vilka innehav som fanns vid kvartalets slut, men inte vilken sektor förvaltarna tror kommer att överprestera härnäst.
Minskad exponering mot hyperskalebolag kan också vara förenlig med en större försiktighet kring avkastningen på de enorma investeringarna i AI-infrastruktur. Moln- och plattformsbolag måste lägga stora kapitalbelopp innan det står klart hur snabbt och varaktigt AI-intäkterna kan växa.
Hårdvaruleverantörer erbjuder en annan typ av exponering. De kan gynnas när kunder beställer komponenter och utrustning för att bygga ut kapaciteten, även om investerare fortfarande är osäkra på hur snabbt slutanvändarna kommer att kunna tjäna pengar på AI-tjänster.
Rapporterna kan dock inte bevisa att detta var motivet bakom varje transaktion. De visar positionering – inte förvaltarnas interna investeringsanalys eller diskussionerna som föregick affärerna.
Den tydligaste övergripande slutsatsen är att AI-investeringarna kan vara på väg att bli mer finfördelade. I stället för att betrakta AI som ett enda tema, dominerat av Nvidia och hyperskalebolag, delar förvaltarna upp kedjan i beräkning, minne, lagring, nätverk, optisk kommunikation och utrustning för chiptillverkning.
Det speglar en tes om att nästa investeringsmöjlighet kan finnas i flaskhalsarna: när AI-klustren växer behövs fler komponenter för att bygga ihop dem och få dem att kommunicera. Men Q2-rapporterna visar inte att denna strategi permanent kommer att slå de största teknikbolagen. De visar en förändring i de redovisade långsiktiga aktieinnehaven under kvartalet som slutade den 30 juni 2026.
13F-rapporter är användbara för att identifiera större innehav i USA-noterade aktier och förändringar från kvartal till kvartal. Men informationen publiceras med fördröjning. Rapporterna ger inte en komplett bild av en förvaltares strategi: blankningar, derivat, innehav utanför USA och affärer efter rapportdatum fångas inte på samma sätt.
Den mest rimliga tolkningen är därför inte att ”Kinas hedgefonder säljer AI”. Snarare uttrycker flera inflytelserika förvaltare sin AI-exponering på ett nytt sätt – genom att flytta tyngdpunkten från de mest synliga plattformarna till ett bredare urval av leverantörer inom minne, tillverkningskapacitet, beräkningshårdvara, nätverk och optisk infrastruktur.
Den avgörande frågan blir därmed mindre om AI-investeringarna fortsätter och mer vilket led i leveranskedjan som får ta del av ekonomin i nästa expansionsfas.