Kinas bostadsmarknad fortsätter falla – julisiffrorna ger få tecken på vändning

Kinas bostadsmarknad visar fortfarande få tecken på en bred återhämtning. Julisiffrorna pekar visserligen på att det årliga prisfallet bromsade in något, men nedgången i priser, försäljning, investeringar och byggande fortsätter. Samtidigt tappade både hushållens konsumtion och industrin fart.

Bostadspriserna fortsätter nedåt

Nya bostäder i de 70 städer som följs av Kinas nationella statistikbyrå, NBS, blev 0,1 procent billigare i juli jämfört med juni. På årsbasis föll priserna med 3,2 procent. Det var den 37:e månaden i rad med en årlig nedgång, även om fallet var något mindre än i juni, då priserna sjönk 3,3 procent.

I de fyra förstahandsstäderna – Peking, Shanghai, Guangzhou och Shenzhen – var priserna i genomsnitt oförändrade från månaden före. Det innebar att den försiktiga förbättring som synts under de föregående fyra månaderna avstannade. Shanghai och Shenzhen steg 0,2 procent, Guangzhou ökade 0,1 procent och Peking föll 0,3 procent på månadsbasis.

Totalt noterade bara 17 av 70 städer stigande priser på nya bostäder jämfört med juni. I andra- och tredjehandsstäder fortsatte priserna i regel att sjunka.

Svagheten syns även i byggandet

Problemen handlar inte längre bara om prisutvecklingen. Under årets första sju månader föll bostadsförsäljningen, fastighetsinvesteringarna och antalet nya byggstarter snabbare än under första halvåret. Det tyder på att både utvecklare och bostadsköpare fortfarande håller igen.

Det står i kontrast till den försiktiga förbättring som syntes i juni. Då steg priserna på nya bostäder i förstahandsstäderna med 0,1 procent och priserna på befintliga bostäder med 0,3 procent. Samtidigt hade den bredare aktiviteten på fastighetsmarknaden redan börjat försämras.

En tudelad kinesisk ekonomi

Bostadsnedgången kommer samtidigt som den kinesiska ekonomin tappar fart. Detaljhandeln ökade bara 0,6 procent i juli jämfört med samma månad 2025, medan industriproduktionen steg 4,5 procent. Industrisiffran var en inbromsning från 5,3 procent i juni och under analytikernas prognos på 4,8 procent.

Extremväder och säsongseffekter bidrog sannolikt till svagheten i juli, liksom att tidigare konsumtionsstimulanser fått mindre effekt. Men den mer långvariga begränsningen är den svaga inhemska efterfrågan.

Utvecklingen beskrivs ibland som en ”K-formad återhämtning”. Export- och tillverkningsrelaterad aktivitet håller uppe bättre än hushållens konsumtion, privata investeringar och bostadsmarknaden. Resultatet blir en ekonomi som i högre grad är beroende av efterfrågan från omvärlden än av en självbärande återhämtning på hemmaplan.

Vad betyder det för politiken?

Åtgärder som lättade bostadsrestriktioner, billigare finansiering och löften om att stabilisera marknaden verkar ha bromsat vissa prisfall. Däremot har de ännu inte återställt köparnas förtroende eller stoppat nedgången i bostadsmarknadens kärnaktivitet. Bilden är därför snarare en marginell stabilisering än en bred återhämtning.

Trycket på beslutsfattarna ökar också eftersom BNP-tillväxten bromsade till 4,3 procent på årsbasis under andra kvartalet, från 5,0 procent under det första kvartalet, och hamnade under förväntningarna.

Nästa utmaning blir att stärka hushållens förtroende och konsumtion, samtidigt som myndigheterna behöver hantera ett överutbud av bostäder och ofärdiga projekt. Ett större stöd till efterfrågan kan bli nödvändigt, men en återgång till en tillväxtmodell som bygger på skulddrivet bostadsbyggande skulle skapa nya problem. Den svaga inhemska efterfrågan gör dessutom Kina mer sårbart för risker i utrikeshandeln.