Varför den senaste upptrappningen i Jemen väcker krigsoro

Siffrorna kommer från olika rapporter och gäller olika händelser. De ska därför inte läggas ihop till en enda samlad dödssiffra. Den övergripande bilden är däremot tydlig: striderna har orsakat både militära förluster och ett växande civilt lidande.

Hur vapenvilan från 2022 försvagades

Den FN-medlade vapenvilan från april 2022 minskade de större gränsöverskridande striderna och frontlinjeangreppen kraftigt, men löste inte Jemens politiska konflikt. När vapenvilans period var över hamnade landet i ett långvarigt politiskt och säkerhetsmässigt dödläge i stället för att nå ett slutligt fredsavtal.

Det är en viktig skillnad. Ett informellt lugn kan bestå så länge parterna begränsar sina militära aktiviteter och håller förhandlingskanaler öppna. Attackerna i Marib, Hadramout och Mocha, följda av regeringens militära svar och ny mobilisering, bröt igenom dessa begränsningar och skapade en spiral av angrepp och vedergällning.

Grundberg beskrev den nya aktiviteten som den mest betydande intensifieringen av militära operationer sedan vapenvilan 2022. Han varnade för att Jemen nu löper större risk att åter hamna i ett storskaligt krig än någon gång sedan överenskommelsen.

Vad har FN gjort?

Grundberg krävde att upptrappningen stoppas och uppmanade parterna att bevara möjligheten till en förhandlad lösning. Han informerade också FN:s säkerhetsråd och upprepade där varningen att den ökade aktiviteten längs Jemens frontlinjer kan leda tillbaka till ett omfattande krig.

Türk fokuserade på det omedelbara mänskliga priset. Han uppmanade alla sidor att visa återhållsamhet, trappa ned spänningarna och stoppa åtgärder som riskerar att föra Jemen tillbaka till fullskaliga strider. FN har dessutom lyft behovet av att skydda civila och sjöfolk när våldet sprider sig från landets frontlinjer till hamnar och kommersiella sjöfartsleder.

Uttalandena är diplomatiska varningar – inte ett besked om att ett fullskaligt krig redan har brutit ut. De speglar FN:s bedömning att förutsättningarna för en bredare konflikt blir allt farligare samtidigt som en politisk uppgörelse fortfarande saknas.

Varför Rashad al-Alimi avvisar en ny vapenvila

Rashad al-Alimi, ordförande för Jemens presidentråd, har avvisat tanken på ännu en tillfällig vapenvila. I stället förespråkar han en permanent och hållbar fred byggd kring en stat som kontrollerar vapen och suveränitet. Hans krav är att houthierna avväpnas och går in i den politiska processen som en politisk aktör.

Al-Alimis hållning speglar en grundläggande oenighet om vad som ska ske härnäst. FN:s diplomati har betonat behovet av att omedelbart stoppa upptrappningen och återvända till förhandlingar. Den internationellt erkända regeringens linje är att ännu ett avbrott i striderna utan en politisk uppgörelse kan ge houthierna möjlighet att behålla eller bygga upp sin militära kapacitet igen.

Denna klyfta gör en nedtrappning svårare. Den ena sidan kräver ett omedelbart stopp för striderna, medan regeringen hävdar att en tillfällig vapenvila inte räcker för att skapa varaktig fred.

Därför berörs Röda havet även utanför Jemen

Upptrappningen får konsekvenser långt utanför Jemens gränser. Houthiernas attacker har nått både en hamn vid Röda havet och ett handelsfartyg, vilket har fått FN att varna för riskerna för civila fartyg och den globala handeln.

Fler attacker mot hamnar eller kommersiella fartyg kan göra den regionala sjöfarten mer osäker, öka pressen på rederier och störa leveranskedjor. Risken handlar därför inte bara om den lokala skadan från en enskild attack. Osäkerhet till sjöss kan koppla samman Jemens interna konflikt med bredare regionala konfrontationer och internationell militär närvaro.

FN har beskrivit angrepp mot civil sjöfart som oacceptabla och varnat för att sjöfolk har dödats. En utvidgning av konflikten riskerar därmed att förvärra Jemens humanitära kris och samtidigt skapa större ekonomiska och säkerhetspolitiska störningar.

Den centrala risken just nu

Jemen har ännu inte återgått till det fullskaliga krig som präglat landets moderna historia. Men de senaste attackerna har undanröjt mycket av den praktiska återhållsamhet som höll frontlinjerna förhållandevis lugna efter 2022. Civila dödsoffer, attacker mot militära positioner, skador på hamninfrastruktur och våld till sjöss förstärker nu varandra.

Türks varning är därför både akut och villkorad: Jemen kan fortfarande undvika ett större krig, men bara om alla parter slutar trappa upp konflikten. Grundbergs bedömning visar hur stora insatserna är. Det politiska dödläget efter vapenvilan 2022 har gjort landet sårbart för en snabb försämring, och de senaste striderna är hittills det allvarligaste testet av det sköra lugnet.