Ryska myndigheter använde uppgifterna i åtalet mot Belenkiy. Han greps i september 2025 och åtalades månaden därpå. När Reuters rapporterade om fallet väntade han fortfarande på rättegång.
Binance meddelade i september 2023 att företaget helt skulle lämna Ryssland. Det utlämnande som Reuters beskriver gällde dock historisk kontoinformation som efterfrågades av utredare – inte bevis för att Binance hade återupptagit sin vanliga verksamhet för privatkunder i landet.
Binance uppgav att företaget samarbetar med lagliga informationsförfrågningar från brottsbekämpande myndigheter världen över, med förbehåll för tillämpliga juridiska, integritetsrelaterade och regulatoriska krav. Företaget framhöll också att det inte stiftar lagar, beslutar om brottsmisstankar eller styr hur regeringar använder information i rättsliga processer.
Enligt Reuters gick förfrågan via Binances process för informationsbegäran från brottsbekämpande myndigheter. Den tillgängliga rapporteringen visar däremot inte exakt vilken teknisk kanal som användes eller om ryska utredare hade ett domstolsbeslut.
Belenkiys bulgariska uppehållstillstånd står i centrum för integritetsfrågan. Juridiska experter sade till Reuters att EU:s dataskyddsförordning, GDPR, kan vara relevant om Binance behandlade honom som bosatt inom EU. En överföring av hans personuppgifter till Ryssland skulle då kunna kräva en giltig rättslig grund och ytterligare skyddsåtgärder.
Det framgår inte av rapporteringen hur Binance klassificerade Belenkiys bosättning eller vilken rättslig grund företaget åberopade. Det är därför inte klarlagt om överföringen följde GDPR:s krav.
Experter ifrågasatte dessutom om ett domstolsbeslut var nödvändigt eller lämpligt innan så känsliga person- och ekonomiska uppgifter lämnades ut. Frågan blir särskilt laddad eftersom ryska terrorism- och extremismlagar har använts i mål som rör politisk aktivitet och stöd till Ukraina. Reuters har dock inte fastställt om det fanns något domstolsbeslut i just detta fall.
Fallet påminner om Reuters tidigare rapportering om att en Binance-representant 2021 träffade Rysslands finansunderrättelsetjänst. Ryska tjänstemän ville då ha hjälp med att identifiera personer som hade donerat bitcoin till oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj.
Det aktuella fallet ingår också i ett bredare mönster där ryska myndigheter har åtalsförföljt personer vars kryptodonationer senare beskrivits som stöd till extremistiska eller terroristiska organisationer. Skillnaden är viktig: Belenkiy-fallet visar att en specifik uppgift lämnades ut och användes, men bevisar inte i sig att Binance systematiskt försåg ryska myndigheter med information om alla givare med koppling till Ukraina.
Fallet visar hur historiska uppgifter från en kryptobörs kan få betydelse långt efter att plattformen har lämnat en marknad. Det illustrerar också konflikten mellan en global kryptobörs uttalade skyldighet att svara på lagliga utredningar och det integritetsskydd som kan gälla för användare med anknytning till en annan jurisdiktion.
Det som fortfarande är oklart är om förfrågan uppfyllde de relevanta rättsliga kraven, om Binance hade ett domstolsbeslut eller någon annan giltig grund för överföringen och hur företaget avgjorde vilka integritetsregler som gällde för Belenkiy. Reuters har belagt själva utlämnandet och hur uppgifterna användes i det ryska målet – men inte gett något slutligt svar på de juridiska frågorna.