Bolagen är långt ifrån identiska, men de befinner sig på viktiga platser i AI-ekosystemet: molninfrastruktur, halvledare, mjukvara, digital annonsering, plattformar och konsumentteknik. Deras storlek gör att starka resultat kan lyfta både de egna aktiekurserna och de index där de har stor vikt.
ECB:s data visar hur tydligt ledarskapet har varit. Under en period som behandlades i bankens granskning från november 2025 steg Magnificent Seven med 58 procent från den 8 april, jämfört med 24 procent för resten av S&P 500.
Sådan överavkastning kan förstärka sig själv. När kurserna stiger ökar bolagens börsvärde och indexvikt, samtidigt som starka rapporter får investerare att höja sina prognoser ytterligare. Men mekanismen fungerar också åt andra hållet: om vinstförväntningarna sänks kan effekten spridas via indexfonder, institutionella portföljer och andra tillgångar som följer amerikanska aktier.
Den till synes motsägelsefulla utvecklingen i Technology Select Sector SPDR Fund, eller XLK, förklaras av hur värderingsmåttet beräknas.
Framåtblickande P/E = aktiekurs ÷ förväntad framtida vinst
XLK steg med omkring 42 procent under året i den marknadsjämförelse som ligger till grund för analysen. Samtidigt föll fondens framåtblickande P/E-tal med ungefär 30 procent till en rapporterad bottennivå. Fonden noterade dessutom sin starkaste 45-dagarsuppgång i den historik som analysen hänvisar till.
Det kan ske när analytiker höjer sina vinstprognoser snabbare än aktiekursen stiger. Den lägre värderingsmultipeln kopplades i jämförelsen till en ökning på cirka 80 procent i de prognostiserade vinsterna.
Siffrorna bör dock inte läsas som om de nödvändigtvis beskriver exakt samma mätperiod. Om en kursuppgång på 42 procent och en vinstökning på 80 procent hade beräknats med identiska datum, bolag och prognoser skulle P/E-talet falla med ungefär 21 procent – inte 30 procent. Den rapporterade nedgången tycks därför spegla olika mätfönster eller förändringar i fondens sammansättning.
Den övergripande poängen kvarstår: ett fallande framåtblickande P/E-tal kan bero på snabbt stigande prognoser, inte på att aktiemarknaden plötsligt blivit billig utifrån redan realiserade vinster.
En värdering baserad på framtida vinster förutsätter att prognoserna faktiskt infrias. För AI-relaterade bolag innebär det att investerare i praktiken räknar med en kombination av:
Goldman Sachs uppskattar att AI-relaterade bolag har ökat sitt samlade börsvärde med omkring 27 biljoner dollar sedan slutet av 2022. Det motsvarar cirka 36 procent av dagens amerikanska aktiemarknad. Enligt banken går det att förena värdeökningen med framtida vinstökningar, men då krävs mer optimistiska antaganden.
Det är kärnan i frågan om vad som egentligen är ”billigt”. Ett lägre framåtblickande P/E-tal visar inte att aktierna är billiga baserat på dagens vinster. Det kan i stället betyda att marknaden redan prisar in en mycket kraftig expansion av framtida vinster.
Anta att aktiekursen ligger stilla medan analytikerna sänker sina vinstprognoser. Då stiger det framåtblickande P/E-talet automatiskt, eftersom nämnaren – den förväntade vinsten – har blivit mindre. Investerare kan därefter bedöma aktien som för dyr i förhållande till den nya prognosen och börja sälja.
Flera utvecklingar kan utlösa en sådan omsvängning i förväntningarna:
ECB har tidigare pekat på hur känsliga AI-relaterade värderingar är för förändrade förväntningar. Marknadsreaktionen efter lanseringen av modellen DeepSeek-R1 lyftes fram som ett exempel på hur snabbt antaganden om AI:s kapacitet och investeringsbehov kan påverka värderingar.
Bank of England, Storbritanniens centralbank, har använt mer direkta jämförelser med toppen av it-bubblan kring millennieskiftet. Banken skrev att vissa amerikanska indexmultiplar låg nära nivåerna under dotcom-bubblans höjdpunkt. Den uppskattade också att AI-aktier stod för ungefär 44 procent av S&P 500:s börsvärde i oktober 2025, jämfört med cirka 26 procent i slutet av 2022.
I sin rapport om finansiell stabilitet från juli 2026 skrev Bank of England dessutom att värderingarna på AI-bolag hade vuxit snabbare än breda aktieindex. Banken varnade för att en hög och ökande koncentration kan förstärka effekterna av en omvärdering.
Skillnaden handlar framför allt om betoning. Bank of England fokuserar mer på hur stor en korrigering kan bli och hur den kan spridas. ECB:s analys handlar främst om huruvida dagens priser kan motiveras av framtida vinster – och vad som händer om förtroendet för den vinstberättelsen försvagas.
Båda centralbankerna pekar dock på samma sårbarhet: när marknaden är koncentrerad till ett fåtal bolag kan en förändring i förväntningarna få betydligt större följder än den första besvikelsen antyder.
Det tillgängliga underlaget visar inte att alla AI-relaterade aktier befinner sig i en bubbla eller att en börskrasch är oundviklig. Många av de ledande bolagen är etablerade företag med betydande intäkter och vinster. Det skiljer dem från många av de olönsamma bolag som präglade delar av dotcom-eran.
Men även lönsamma företag kan vara övervärderade. ECB:s varning är villkorad: om aktiekurserna fortsätter att springa ifrån de realiserade vinsterna, eller om den väntade AI-drivna vinstboomen uteblir, kan värderingarna falla kraftigt. Eftersom amerikanska teknikbolag ägs brett över hela världen kan en omprissättning påverka amerikanska index, europeiska marknader och de bredare finansiella villkoren.
Den praktiska slutsatsen är att inte stanna vid den övergripande värderingsmultipeln. Investerare och analytiker behöver skilja mellan vinster som redan har levererats och vinster som kräver flera år av obruten AI-användning, fortsatta infrastrukturinvesteringar och starka marginaler.
AI-rallyt kan till viss del vara rationellt. Men hur länge det håller avgörs i slutänden av en enkel fråga: hinner de faktiska vinsterna ikapp förväntningarna?