Därför föll Simba–M1-affären – och vad som händer nu

Fristen hade redan förlängts till den 21 maj 2026 medan IMDA granskade den föreslagna sammanslagningen. När granskningen sedan avbröts fanns ingen tydlig väg till ett avslut i tid.

Den ursprungliga affären gällde M1:s telekomverksamhet. Keppel skulle behålla M1:s ICT-verksamhet, alltså verksamheten inom informations- och kommunikationsteknik. Affären presenterades i augusti 2025 till ett företagsvärde på 1,43 miljarder Singapore-dollar, och Keppel räknade med närmare 1 miljard Singapore-dollar i kontant betalning för sin effektiva andel.

Vad utlöste IMDA:s utredning?

IMDA granskade affären enligt Singapores regler för konkurrens inom telekom- och mediesektorn. Under processen fick myndigheten kännedom om att Simba kan ha använt radiofrekvensband som inte hade tilldelats bolaget för att erbjuda mobiltjänster.

Om ett bolag använder spektrum utanför sina tilldelade band utan förhandsgodkännande kan det strida mot Telecommunications Act 1999 och villkoren i Simbas licens för nätbaserad telekomverksamhet, enligt rapporteringen om IMDA:s bedömning.

Frågan handlar om mer än själva affären. Singapores ministerium för digital utveckling och information har betonat att mobiloperatörer endast får använda spektrum som tilldelats dem. Obehörig användning kan orsaka störningar i andra tjänster och ge en operatör en orättvis konkurrensfördel.

IMDA pausade därför sin prövning tills vidare och uppgav att utredningens resultat kunde få betydelse för bedömningen av sammanslagningen. Pausen innebar inte att myndigheten hade slagit fast att Simba brutit mot reglerna – anklagelsen var fortfarande under utredning.

Vilka påföljder kan Simba få?

Om det fastställs att Simba har brutit mot reglerna för radiospektrum har IMDA sagt att myndigheten kommer att vidta lämpliga tillsynsåtgärder. Det rättsliga underlaget som ligger till grund för rapporteringen omfattar bland annat en möjlig ekonomisk sanktion på upp till 1 miljon Singapore-dollar samt möjligheten att helt eller delvis stänga av eller återkalla den berörda spektrumsrätten.

Det rör sig dock om möjliga konsekvenser, inte om sanktioner som hade beslutats när granskningen pausades. Det tillgängliga materialet fastställer inte utredningens slutliga resultat eller någon bekräftad påföljd.

Vad händer med M1 nu?

Keppel har aktiverat en reservplan för M1 och fokuserar på att förbättra bolagets lönsamhet samtidigt som man behåller majoritetsägandet. Det första programmet är tänkt att stärka M1:s löpande EBITDA – resultatet före räntor, skatt, av- och nedskrivningar – genom:

• strukturell personal- och organisationsanpassning;
• AI-baserad automation;
• lägre kostnader för teknikplattformar;
• lägre nätverkskostnader; och
• en rationalisering av produktutbudet.

Keppel beskrev satsningen som ett 90-dagarsprogram för att stärka M1:s konkurrenskraft utan att försämra kundupplevelsen.

Senare satte Keppel ett mål om årliga kostnadsbesparingar på 70 miljoner Singapore-dollar till 2028. Bolaget uppgav att de åtgärder som hittills införts väntades ge omkring 4 miljoner Singapore-dollar i årliga besparingar i ett första skede. Målet är att nå 10 miljoner Singapore-dollar i årliga besparingar i slutet av 2026.

Keppel har inte omedelbart startat om försäljningsprocessen. Den uttalade planen är först att förbättra M1 och därefter åter ta kontakt med potentiella köpare om ungefär 12–18 månader.

Kan Simba ändå bli en framtida köpare?

Den havererade affären behöver inte innebära slutet för en konsolidering av Singapores telekommarknad. Keppel har inte uteslutit en framtida affär med Simba, men ett nytt förslag skulle vara en separat transaktion och åter kräva myndighetsprövning och godkännande.

Skillnaden är viktig: det ursprungliga avtalet är avslutat. En framtida affär skulle behöva bedömas mot bakgrund av eventuella slutsatser i spektrumutredningen samt frågor om konkurrens och allmänintresse.

Vad kan förändringarna betyda för M1:s anställda?

Keppel har inte lovat att effektiviseringsprogrammet kommer att genomföras utan personalnedskärningar. Formuleringar som ”rightsizing” och automation tyder på att organisationens bemanning ingår i kostnadsplanen, men det finns ingen bekräftad uppgift om hur många tjänster som kan försvinna.

Fackligt anslutna medarbetare måste hanteras enligt relevanta kollektivavtal och samrådsprocesser. Det säger inget om att en specifik uppsägningsplan redan finns – bara vilka processer som skulle gälla om förändringar av personalstyrkan föreslås.

M1 hade vid tidpunkten omkring 1 300 anställda och cirka två miljoner mobilabonnenter. Storleken på personalstyrkan och kundbasen förklarar varför Keppel har betonat att omstruktureringen måste väga kostnadsbesparingar mot kvaliteten i kundservicen.

Slutsats

Simba–M1-affären föll eftersom en regulatorisk utredning avbröt IMDA:s granskning bara några dagar före den avtalsenliga slutfristen. Keppel bedömde att det var mer praktiskt att låta avtalet löpa ut än att förlänga det igen. M1 blir därför kvar under Keppels kontroll, medan fokus flyttas från försäljning till effektivisering.

De viktigaste nästa stegen är resultatet av IMDA:s spektrumutredning, hur M1:s besparingsprogram utvecklas och om Keppel kan locka nya köpare efter att verksamheten förbättrats. En framtida konsolidering med Simba är fortfarande möjlig i princip, men skulle kräva en ny prövning och möta förnyad regulatorisk granskning.