Nvidia, Sharpa och Unitree bygger humanoid robot för forskning

• Unitree H2 Plus: Det kinesiska robotföretaget levererar kroppen, som är ungefär 1,83 meter hög och väger omkring 68 kilo. Kroppen har 31 frihetsgrader, medan de två händerna tillsammans bidrar med ytterligare 44 – totalt 75 frihetsgrader enligt uppgifterna om plattformen.
• Sharpa: Det Singapore-baserade bolaget står för taktila femfingershänder med 22 frihetsgrader per hand. Händerna är utvecklade för att kunna känna kontakt och göra mer mänskligt precisa rörelser när roboten greppar, justerar och använder föremål.
• NVIDIA Jetson AGX Thor T5000: Robotens inbyggda beräkningsplattform har en Blackwell-grafikprocessor, en 14-kärnig Arm-processor och 128 GB gemensamt minne. Nvidia uppger en AI-prestanda på upp till 2 070 FP4-teraflops, vilket ska möjliggöra avkänning och inferens i realtid.

Sharpas roll och tidigare arbete

Sharpa grundades 2024 och fokuserar på robotikens mest finmotoriska del: händerna. För att en humanoid robot ska kunna montera, sortera eller vårda något räcker det inte att den kan röra armen till rätt plats. Den måste också kunna känna hur hårt den tar i, upptäcka att ett föremål glider och justera greppet.

Bolaget har forskning och utveckling i Shanghai samt affärsverksamhet i Kalifornien. Sharpa har tidigare samarbetat med Nvidia kring datainsamling för grundmodeller inom robotik. Vid CES 2026 visade företaget bland annat hur händerna kunde spela blackjack och montera väderkvarnar.

Mjukvaran bakom hårdvaran

Robotens hårdvara kopplas till NVIDIA Isaac GR00T, en öppen utvecklingsplattform med mjukvara, modeller och arbetsflöden för hela processen – från simulering och datainsamling till träning, utvärdering och driftsättning.

Tanken är att forskare ska kunna använda hela paketet eller ansluta enskilda delar till sina befintliga system. Nvidia uppger också att laboratorierna behåller kontrollen över robotdata, träningsdata, telemetri och loggar. Ett referensarbetsflöde för Unitree G1 ska dessutom publiceras på GitHub och Hugging Face.

Ett svar på ”Frankenstein-roboten”

Jensen Huang beskrev det som ”otroligt svårt” för högskolor att bygga en komplett humanoid forskningsplattform på egen hand. Ett laboratorium kan behöva kombinera en kropp från en leverantör, händer från en annan, datorer, sensorer, simulatorer, datainsamling och styrmjukvara.

Resultatet blir lätt en så kallad ”Frankenstein-robot” – ett specialbygge som kräver mycket tid innan den egentliga forskningen ens kan börja. Med en standardiserad referensdesign vill Nvidia i stället göra det enklare för forskare att utveckla, jämföra och återanvända robotfärdigheter.

Tidiga användare och försäljning

Nvidia har pekat ut Ai2, ETH Zürich, Stanford Robotics Center och Advanced Robotics and Controls Laboratory vid University of California, San Diego, som tidiga forskningsanvändare. Unitree väntas börja sälja referensroboten i slutet av 2026. Något pris eller mer detaljerade kommersiella villkor har inte offentliggjorts.

En del av Nvidias större AI-strategi

Huang presenterade humanoida robotar som ett sätt att föra ”fysisk AI” till stora industribranscher och beskrev möjligheten som värd flera biljoner dollar. GR00T passar samtidigt in i Nvidias bredare strategi att sälja ett komplett lager av hårdvara och mjukvara för AI.

I den större bilden ska agentisk AI – system som kan planera och utföra uppgifter – driva efterfrågan på mer beräkningskraft. Nvidia vill leverera den infrastrukturen från datacenter, bland annat med Vera-processorn, ända ut till lokala AI-system. Där ingår även AI-datorer med RTX Spark-kretsen, som ska kunna köra modeller och AI-agenter direkt på enheten.

GR00T blir därmed robotikens och den förkroppsligade AI:ns del av samma strategi: från datacenter och modeller till en fysisk maskin som kan se, tänka och agera i verkligheten.