Anthropic tar sikte på Singapore med fyra nyckelroller

Forskningsekonomrollen uppgavs kräva en doktorsexamen i ekonomi eller ett närliggande kvantitativt ämne, samt stark erfarenhet av empirisk forskning. Den angivna lönen är 307 200–331 200 singaporianska dollar per år.

Kontor planeras – men detaljerna är fortfarande oklara

Att alla anställda förväntas arbeta från ett kontor minst 25 procent av tiden tyder på att Anthropic etablerar en fysisk arbetsplats i Singapore. Bolaget har dock inte offentliggjort kontorets adress, storlek eller planerade öppningsdatum i den rapportering som låg till grund för uppgifterna.

Närvaron har också förstärkts genom att bolaget registrerat den lokala juridiska enheten Anthropic PBC Asia Pacific i Singapore. En sådan registrering skapar en lokal företagsstruktur, men säger i sig inget om hur stort kontoret blir eller hur snabbt verksamheten ska byggas ut.

En utvidgning av Anthropics internationella fotavtryck

Anthropic har sitt huvudkontor i San Francisco och har redan internationell verksamhet, bland annat i Dublin, London, Zürich och Tokyo. En etablering i Singapore skulle därmed utvidga bolagets befintliga närvaro till Sydostasien.

Singapore har samtidigt en särskild koppling till Anthropic genom den statliga investeraren GIC, som är en betydande finansiär av AI-bolaget. GIC ledde tillsammans med Coatue Anthropics Series G på 30 miljarder dollar, vilket värderade bolaget till 380 miljarder dollar efter kapitaltillskottet. GIC hade dessförinnan investerat i den tidigare Series F på 13 miljarder dollar.

Anthropic tog därefter in 65 miljarder dollar i Series H, till en värdering på 965 miljarder dollar efter finansieringsrundan. GIC var en av medledarna i rundan.

Det gör Singapore mer än bara en plats för rekrytering: landet är också hemvist för en av Anthropics viktigaste institutionella investerare.

Varför Claude Mythos Preview inte släpptes fritt

Singaporeplanerna kommer samtidigt som Anthropic hanterar en bredare debatt om hur kraftfulla AI-modeller ska användas. Bolaget valde att inte göra Claude Mythos Preview tillgänglig för allmänheten eftersom det uppgav att modellen kunde överträffa människor i vissa uppgifter inom cybersäkerhet och hackning, särskilt när det gäller att hitta sårbarheter i programvara.

Riskbilden är dubbel. Samma förmåga som kan hjälpa försvarare att upptäcka säkerhetshål kan också hjälpa angripare att hitta och utnyttja dem snabbare och i större skala.

Som ett mer kontrollerat alternativ lanserade Anthropic Project Glasswing. Utvalda teknikbolag och organisationer som ansvarar för kritisk infrastruktur fick använda Mythos för att söka efter sårbarheter i viktig programvara, snarare än att få tillgång till en modell som kan användas fritt. Tanken är att styra kapaciteten mot att upptäcka och åtgärda säkerhetsproblem. Begränsad åtkomst eliminerar dock inte riskerna för missbruk, läckor eller att mycket kraftfull förmåga koncentreras till ett fåtal aktörer.

De möjliga cyberkonsekvenserna bedömdes som så allvarliga att Vita huset enligt rapporter förberedde tillgång till Mythos för centrala federala myndigheter.

Konflikten med Pentagon handlar om kontrollen

Den amerikanska försvarsdepartementets konflikt med Anthropic handlade inte enbart om att bolaget avstod från försvarsrelaterade uppdrag. Den rapporterade kärnfrågan var att försvarsdepartementet ville ha ovillkorlig användning av Anthropics teknik, medan Anthropic ville behålla begränsningar – särskilt för autonoma vapen och massövervakning.

Den amerikanska administrationen och Pentagon ansåg att sådana begränsningar var oacceptabla i ett nationellt säkerhetssammanhang. Den 27 februari 2026 beordrade president Trump federala myndigheter att sluta använda Anthropics teknik. Försvarsminister Pete Hegseth sade samtidigt att han skulle klassa Anthropic som en leveranskedjerisk för den nationella säkerheten.

Konflikten visar en större skiljelinje i AI-politiken. Anthropic prioriterar att behålla säkerhetsregler för högriskrelaterad militär användning. Kritiker inom regeringen menar i stället att en leverantör inte bör kunna begränsa operativ användning när nationella säkerhetsorgan bedömer tekniken som nödvändig. Det tillgängliga underlaget pekar därför på en verklig policykonflikt – inte bara på en teknisk upphandlingstvist.