Frågan har också fått en tydlig amerikansk inrikespolitisk dimension genom Bolsonaros band till Donald Trump-lägret. Det har bidragit till att en brasiliansk rättsprocess blivit en del av den bredare politiska konflikten mellan USA och Brasilien.

Moraes roll i Bolsonaro-fallet

Moraes hade en ledande och central rättslig roll i de processer som följde på anklagelserna om att Bolsonaro försökt omkullkasta sitt nederlag i presidentvalet 2022. Bolsonaro dömdes senare och fängslades i det ärendet.

Bolsonaro och hans anhängare har avfärdat anklagelserna och riktat hård kritik mot Moraes. USA:s regering har i sin tur hävdat att domaren missbrukat sin ställning genom åtgärder som enligt Washington inneburit godtyckliga frihetsberövanden och inskränkningar av det fria uttrycket.

Vilka sanktioner USA redan införde

Den 30 juli 2025 placerade USA:s finansdepartements sanktionsmyndighet OFAC Moraes på sanktionslistan enligt Global Magnitsky-programmet. Programmet används mot personer som anklagas för allvarliga människorättskränkningar. USA hänvisade till påståenden om godtyckliga häktningar och inskränkningar av yttrandefriheten.

I praktiken innebär en sådan listning normalt att egendom och egendomsintressen som omfattas av amerikansk jurisdiktion blockeras. Amerikanska medborgare och företag förbjuds också i regel att genomföra transaktioner med den sanktionerade personen.

Den 22 september 2025 utvidgade administrationen åtgärderna till Moraes hustru, Viviane Barci de Moraes, samt familjens holdingbolag Lex Instituto de Estudos Jurídicos. USA beskrev dem som en del av domarens stödnätverk.

Varför sanktionerna blev så kontroversiella

I Brasilien uppfattades åtgärderna av många som ett ovanligt försök att pressa eller bestraffa en sittande domare i landets högsta domstol för beslut inom det brasilianska rättssystemet. Kritiker menade att ett verktyg som skapats för människorättssanktioner användes för att ingripa i en annan demokratis rättsliga och politiska konflikt.

Washingtons linje var däremot att saken handlade om missbruk av domstolsmakt och censur, inte om att påverka Brasiliens rättsväsende i största allmänhet.

Följder för relationen mellan USA och Brasilien

Sanktionerna försvårade redan svaga diplomatiska relationer och gjorde förhandlingar om amerikanska handelsåtgärder betydligt svårare. Det gällde bland annat de 50-procentiga tullarna på brasilianska varor.

Bedömare beskrev utrymmet för politisk och handelspolitisk dialog som mycket begränsat när åtgärder mot Bolsonaroanhängare och sanktionerna mot Moraes sammanföll.

Sanktionerna hävdes – utan offentlig motivering

Den 12 december 2025 tog OFAC bort Moraes och Lex Institute från sanktionslistan. Samtida rapportering uppgav också att sanktionerna mot hans hustru hävdes.

USA:s offentliga besked om avlistningen bekräftar vilka namn som tagits bort, men ger ingen mer utförlig förklaring. Därför går det inte att slå fast någon bestämd anledning till att sanktionerna hävdes utifrån det officiella underlaget.

Vad ett nytt beslut skulle kunna innebära

Om USA återinför sanktionerna – exempelvis genom att på nytt blockera tillgångar och begränsa transaktioner – skulle det vara en tydlig upptrappning, inte ett rutinmässigt rättsligt steg.

Brasiliens sannolika hållning är att landets domstolar och brottmål är suveräna frågor som inte ska avgöras genom amerikanska påtryckningar. En ny sanktionslistning skulle därför kunna leda till överväganden om motsvarande diplomatiska eller ekonomiska åtgärder från Brasília och fördjupa konflikten.

Den ekonomiska risken handlar inte bara om tullar. En fortsatt spiral av politiska motåtgärder kan också skapa större osäkerhet för investeringar, högre kostnader för banker och företag som måste följa sanktionsregler samt störningar i den bilaterala handeln. Vilket svar Brasilien i så fall skulle ge är ännu inte bekräftat.

Frågan har också fått en tydlig amerikansk inrikespolitisk dimension genom Bolsonaros band till Donald Trump-lägret. Det har bidragit till att en brasiliansk rättsprocess blivit en del av den bredare politiska konflikten mellan USA och Brasilien.

Moraes roll i Bolsonaro-fallet

Moraes hade en ledande och central rättslig roll i de processer som följde på anklagelserna om att Bolsonaro försökt omkullkasta sitt nederlag i presidentvalet 2022. Bolsonaro dömdes senare och fängslades i det ärendet.

Bolsonaro och hans anhängare har avfärdat anklagelserna och riktat hård kritik mot Moraes. USA:s regering har i sin tur hävdat att domaren missbrukat sin ställning genom åtgärder som enligt Washington inneburit godtyckliga frihetsberövanden och inskränkningar av det fria uttrycket.

Vilka sanktioner USA redan införde

Den 30 juli 2025 placerade USA:s finansdepartements sanktionsmyndighet OFAC Moraes på sanktionslistan enligt Global Magnitsky-programmet. Programmet används mot personer som anklagas för allvarliga människorättskränkningar. USA hänvisade till påståenden om godtyckliga häktningar och inskränkningar av yttrandefriheten.

I praktiken innebär en sådan listning normalt att egendom och egendomsintressen som omfattas av amerikansk jurisdiktion blockeras. Amerikanska medborgare och företag förbjuds också i regel att genomföra transaktioner med den sanktionerade personen.

Den 22 september 2025 utvidgade administrationen åtgärderna till Moraes hustru, Viviane Barci de Moraes, samt familjens holdingbolag Lex Instituto de Estudos Jurídicos. USA beskrev dem som en del av domarens stödnätverk.

Varför sanktionerna blev så kontroversiella

I Brasilien uppfattades åtgärderna av många som ett ovanligt försök att pressa eller bestraffa en sittande domare i landets högsta domstol för beslut inom det brasilianska rättssystemet. Kritiker menade att ett verktyg som skapats för människorättssanktioner användes för att ingripa i en annan demokratis rättsliga och politiska konflikt.

Washingtons linje var däremot att saken handlade om missbruk av domstolsmakt och censur, inte om att påverka Brasiliens rättsväsende i största allmänhet.

Följder för relationen mellan USA och Brasilien

Sanktionerna försvårade redan svaga diplomatiska relationer och gjorde förhandlingar om amerikanska handelsåtgärder betydligt svårare. Det gällde bland annat de 50-procentiga tullarna på brasilianska varor.

Bedömare beskrev utrymmet för politisk och handelspolitisk dialog som mycket begränsat när åtgärder mot Bolsonaroanhängare och sanktionerna mot Moraes sammanföll.

Sanktionerna hävdes – utan offentlig motivering

Den 12 december 2025 tog OFAC bort Moraes och Lex Institute från sanktionslistan. Samtida rapportering uppgav också att sanktionerna mot hans hustru hävdes.

USA:s offentliga besked om avlistningen bekräftar vilka namn som tagits bort, men ger ingen mer utförlig förklaring. Därför går det inte att slå fast någon bestämd anledning till att sanktionerna hävdes utifrån det officiella underlaget.

Vad ett nytt beslut skulle kunna innebära

Om USA återinför sanktionerna – exempelvis genom att på nytt blockera tillgångar och begränsa transaktioner – skulle det vara en tydlig upptrappning, inte ett rutinmässigt rättsligt steg.

Brasiliens sannolika hållning är att landets domstolar och brottmål är suveräna frågor som inte ska avgöras genom amerikanska påtryckningar. En ny sanktionslistning skulle därför kunna leda till överväganden om motsvarande diplomatiska eller ekonomiska åtgärder från Brasília och fördjupa konflikten.

Den ekonomiska risken handlar inte bara om tullar. En fortsatt spiral av politiska motåtgärder kan också skapa större osäkerhet för investeringar, högre kostnader för banker och företag som måste följa sanktionsregler samt störningar i den bilaterala handeln. Vilket svar Brasilien i så fall skulle ge är ännu inte bekräftat.