Så försöker Kina göra yuanen mer central i Afrikas handel

Libyen och Kinas centralbanker har nått en formell överenskommelse om att underlätta libyska affärsbankers anslutning till CIPS. En sådan anslutning skulle kunna möjliggöra direkta avvecklingar i yuan och förenkla betalningar i handeln mellan länderna. Parterna har uttryckligen beskrivit åtgärden som ett sätt att minska beroendet av den amerikanska dollarn.

Det är samtidigt viktigt att skilja på en överenskommelse och en färdig teknisk anslutning. Uppgifterna visar att Libyen planerar att koppla sina banker till CIPS, inte att systemet redan är fullt operativt för libyska banker.

Libyen har dessutom kommit överens med Kina om att få tillgång till den kinesiska obligationsmarknaden för att diversifiera sina investeringar. Det har i vissa rapporter beskrivits i termer av så kallade pandaobligationer, alltså obligationer denominerade i yuan på den kinesiska marknaden. Det tillgängliga underlaget bekräftar däremot inte villkoren, volymen eller att någon sådan emission redan har genomförts. Det bör därför beskrivas som en plan eller avsikt, inte som en avslutad affär.

Handelslättnader ger yuanen större användningsområde

Betalningsinfrastruktur får störst betydelse när det finns stora handelsflöden att använda den till. Därför spelar Kinas handelspolitik gentemot Afrika en central roll.

• Den 1 maj 2026 tog Kina bort tullar på import från 53 afrikanska länder. En rapport från den amerikanska kongressens utredningstjänst beskriver samtidigt tullfritt tillträde för alla afrikanska länder utom Eswatini, under de villkor som anges i handelsarrangemangen.

• Kinas handel med Afrika ökade med nära 18 procent under det senaste året, enligt kinesisk tullstatistik.

• Under 2025 var handeln mellan Kina och Afrika fyra gånger större än handeln mellan USA och Afrika, enligt Congressional Research Service.

När handelsvolymerna växer uppstår fler fakturor, betalningar och behov av handelsfinansiering. Om dessa transaktioner prissätts och regleras i yuan får den kinesiska valutan större spridning i afrikanska företags och bankers vardag. Tullfrihet leder inte automatiskt till yuanbetalningar, men den kan skapa mer av den handel där sådana betalningar blir praktiska.

Yuanen flyttar in i skatter och statlig finansiering

Kinas strategi syns också utanför den privata handeln.

• Zambia har börjat ta emot skatter och gruvroyalties i yuan från kinesiska gruvbolag. Det gör valutan användbar inte bara vid importbetalningar, utan även i ett statligt intäktsflöde.

• Kenya omvandlade 2025 vissa kinesiska lån från dollar till yuan och uppges därigenom ha sparat omkring 215 miljoner dollar per år.

• Etiopien och Moçambique hör till de länder som uppges överväga liknande förändringar. Det är ännu åtgärder under övervägande, inte bekräftade och genomförda skuldomläggningar i det tillgängliga underlaget.

En övergång från dollar till yuan kan sänka kostnaden för skuldtjänsten om yuanlån erbjuds på billigare villkor. Men den tar inte bort valutarisken. I stället flyttas exponeringen från dollarn till yuanen, samtidigt som låntagaren kan bli mer beroende av kinesiska banker och kinesiska finansieringsvillkor.

Pekings mål: mindre dollarberoende och större yuaninflytande

För Kina handlar CIPS därför om mer än snabbare eller billigare betalningar. Målet är att göra yuanen mer internationellt använd och skapa fungerande alternativ till dollarbaserad korrespondentbankverksamhet och avveckling.

Afrikanska regeringar och företag kan få lägre transaktionskostnader, snabbare betalningar och finansiering som bättre matchar handeln med Kina. För Kina innebär utvecklingen samtidigt fler yuan i omlopp, tätare band mellan afrikanska banker och kinesiska finansinstitut samt mindre sårbarhet för dollarbaserade betalningskanaler.

Tullfri handel löser inte handelsobalansen

Det finns dock en tydlig begränsning. Slopade tullar kan öka handeln, men de löser inte automatiskt Afrikas strukturella handelsunderskott gentemot Kina.

Många afrikanska ekonomier exporterar fortfarande ett relativt smalt urval av råvaror, medan importen från Kina ofta består av industrivaror med högre förädlingsvärde. En mer varaktig förändring skulle kräva större afrikansk produktionskapacitet, mer lokal förädling, bättre logistik, uppfyllda produktstandarder, tillgång till finansiering och bättre möjligheter att sälja en bredare export av varor på den kinesiska marknaden. Underlaget stöder uppgifterna om tullsänkningar och växande handel, men kvantifierar inte i sig handelsunderskottet eller anger någon specifik analytikers prognos.

Yuanen vinner alltså mark genom att Kina bygger hela kedjan runt valutan: betalningssystem, banker, handel, skatter, lån och investeringar. Men att yuanen blir vanligare i handeln med Kina är inte samma sak som att den tar över den afrikanska finanssektorn från dollarn.