Varför trafiken genom Hormuzsundet nästan har stannat – och vad det betyder för oljepriset

Därför har sjöfarten nästan stannat

Sjöfarten genom Hormuzsundet har i praktiken nästan upphört eftersom konflikten mellan USA och Iran har gjort passagen både kommersiellt och fysiskt osäker. Rapporterade attacker mot tankfartyg, en amerikansk marin blockad av Iran-relaterad sjöfart och strandade förhandlingar har fått fartygsägare och försäkringsbolag att avvakta eller välja mer riskfyllda rutter.

Den omedelbara utlösaren var rapporterna om attacker mot tre tankfartyg kopplade till Abu Dhabi National Oil Company, ADNOC. Förenade Arabemiraten tillskrev attackerna Iran. Samtidigt utsattes Saudi Aramcos raffinaderi i Jazan för ett angrepp, vilket förstärkte farhågorna för störningar i hela energiförsörjningen. ADNOC har separat uppgett att robot- och drönarattacker mot företagets fartyg har påverkat verksamheten betydligt.

Kpler-data visar ett dramatiskt trafikfall

Kpler, ett företag som analyserar handels- och fartygsdata, registrerade fem passager av råvarufartyg genom sundet på lördagen och inga registrerade passager på söndagen. Helgen före registrerades 31 passager.

De få rörelser som noterades på lördagen inkluderade en tom mycket stor råoljetanker, en så kallad VLCC, med AIS-systemet avstängt. Även ett indiskflaggat mycket stort gastankfartyg följde den iranska rutten. Det tyder på att de fartyg som fortfarande passerar vidtar ovanliga säkerhetsåtgärder eller använder särskilda rutter.

AIS, eller Automatic Identification System, används för att följa fartyg i realtid. När ett fartyg stänger av sin transponder blir bilden ofullständig. Att inga passager registrerades innebär därför inte ett bevis på att absolut inga fartyg korsade sundet. Det visar däremot att den synliga kommersiella trafiken har fallit till en exceptionellt låg nivå. Tidigare rapportering har också visat att fartyg stannat eller vänt tillbaka efter attacker och den amerikanska blockaden.

Hur attackerna påverkar oljepriset

Störningarna i sjöfarten och attacken mot raffinaderiet bidrog till förra veckans oljeprisrally. Den 9 augusti stängde Brentoljan på 87,72 dollar per fat, en uppgång på omkring 5 procent. Amerikansk WTI-olja steg omkring 5,1 procent till 82,13 dollar per fat.

Efteråt förändrades priserna relativt lite. Det kan betyda att marknaden redan hade räknat in en stor del av den omedelbara risken eller bedömde att vissa leveranser och transportflöden fortfarande skulle kunna fortsätta. Risken för en ny kraftig prisuppgång är dock inte borta. Ett långvarigt stopp eller fler attacker skulle kunna förändra marknadens bedömning snabbt.

Varför Hormuzsundet är så viktigt

Hormuzsundet har tidigare hanterat ungefär en femtedel av den sjöburna handeln med råolja och flytande naturgas, LNG. Sundet är därför en av världens viktigaste så kallade flaskhalsar för energitransporter.

Ett längre avbrott skulle begränsa exporten från Gulfstaterna och minska tillgången på LNG. Samtidigt skulle frakt- och försäkringskostnaderna stiga. Det kan i sin tur leda till högre priser på bränsle, el, transporter, livsmedel och industrivaror i många länder.

Fastlåsta förhandlingar ökar osäkerheten

Förhandlingarna uppges ha kört fast. Iran ska koppla en återupptagen sjöfart till amerikanska eftergifter, medan Washington har sagt att landet kan upprätthålla blockaden på obestämd tid. Någon trovärdig lösning på kort sikt verkar därför inte finnas.

USA:s president Donald Trumps uppmaning till amerikaner att acceptera något högre bensinpriser speglar den inhemska kostnaden. För importberoende ekonomier kan följderna bli större. Rapporteringen har bland annat hänvisat till kraftigt sänkta prognoser för Filippinernas ekonomiska tillväxt 2026.

Den avgörande frågan är hur länge störningen varar. Ett kortvarigt avbrott kan hanteras med lager och omdirigerade transporter. En utdragen blockad riskerar däremot att utvecklas till en bredare chock som både driver upp inflationen och bromsar den globala tillväxten.