Domstol stoppar Trumps EPA från att återkräva 20 miljarder dollar i klimatbidrag

Den 4 augusti 2026 kom ett hårt slag mot Trumpadministrationen: en splittrad federal appellationsdomstol (D.C. Circuit) fastslog att USA:s miljömyndighet (EPA) olagligt försökt avsluta och återkräva cirka 20 miljarder dollar (motsvarande över 200 miljarder kronor) i bidrag ur den så kallade Greenhouse Gas Reduction Fund (GGRF) . I en 6-4-omröstning återinförde domstolen ett preliminärt föreläggande, utfärdat av domare Tanya Chutkan i april 2025, som förbjuder EPA att frysa eller återkräva medlen . Här följer en genomgång av domen, dess juridiska grund och vad den innebär för de drabbade organisationerna och klimatarbetet framåt.

Juridisk grund: EPA bröt mot flera lagar

Domstolen konstaterade att EPA troligen brutit mot två centrala lagar: Impoundment Control Act (som reglerar när regeringen kan undanhålla kongressbeslutade anslag) och Administrative Procedure Act (förvaltningslagen) . Majoriteten av domarna ansåg att EPA:s beslut att avsluta bidragen enbart baserades på en "policyoenighet" med den underliggande lagen (Inflation Reduction Act), och inte på någon dokumenterad oegentlighet, slöseri eller bedrägeri i själva bidragstilldelningen . Domstolen slog fast att EPA saknade laglig rätt att ensidigt dra tillbaka pengar som kongressen redan anslagit och som myndigheten själv hade betalat ut .

The One Big Beautiful Bill Act (OBBBA) gav inte grönt ljus

En nyckelfråga i målet var om en senare lag, den så kallade One Big Beautiful Bill Act (OBBBA) från juli 2025, som upphävde GGRF:s lagstadgade grund och återkallade outnyttjade saldon, i efterhand legitimerade EPA:s indragning av bidragen . Domstolen i D.C. hade i mars 2026 bett parterna att inkomma med kompletterande argument just kring OBBBA:s effekt . I sin dom den 4 augusti kom domstolen fram till att OBBBA inte gav EPA ett fritt fram. Lagens bestämmelser tolkades som att de riktade sig mot framtida anslag, inte som en efterhandsratificering av redan vidtagna olagliga åtgärder . Eftersom pengarna redan hade betalats ut till organisationerna innan OBBBA trädde i kraft, kunde den nya lagen inte användas för att i efterhand godkänna återkravet .

Praktiska effekter: Uppsägningar, stoppade projekt och osäkerhet

Frysningen av medlen, som inleddes i februari 2025 när EPA bad Citibank att spärra kontona och formellt avslutades i mars 2025, fick förödande konsekvenser för de åtta ideella organisationer som tagit emot bidragen :

• Tvingade uppsägningar och avgångar: Månader av fryst kapital tvingade organisationer att minska personalstyrkan och förlora nyckelpersoner. Rewiring America, en av mottagarorganisationerna, sade upp 28 procent av sin personal – cirka 36 anställda – i maj 2025 . Climate United Fund tvingades också permittera personal .
• Stoppade projekt: Climate United Fund rapporterade att man redan hade bundit eller slutfört över 742 miljoner dollar i finansieringsåtaganden för förnybar energi innan frysningen, och allt detta arbete avstannade . Projekt som syftade till att sänka energikostnader och installera solceller, energieffektiviseringar och infrastruktur för elbilar stoppades mitt i genomförandet .
• Juridisk och ekonomisk osäkerhet: Även om domen från den 4 augusti i princip återställer tillgången till medlen, lades beslutet på is i flera dagar för att ge EPA tid att begära att USA:s Högsta domstol prövar frågan . Det innebar att organisationerna fortfarande inte kunde komma åt pengarna, vilket förlängde den operativa förlamningen . Domen innebär att organisationerna kan få tillbaka tillgången till sina medel när frysningen hävs, men månaderna av störningar har redan orsakat "uppsägningar och förändringar i ledningen" .

Vad händer nu? En potentiell strid i Högsta domstolen

Domen är inte slutgiltig. D.C.-kretsen stoppade själva verkställigheten av sitt beslut för att ge EPA möjlighet att överklaga till USA:s Högsta domstol . EPA har signalerat att man kommer att överklaga, vilket innebär att fallet sannolikt hamnar hos landets högsta domstol . Målet Climate United Fund v. Citibank har redan en dramatisk processuell resa bakom sig – från domare Chutkans ursprungliga föreläggande i april 2025, via en paneldom i september 2025 som upphävde det, till hela appellationsdomstolens beslut att omkullkasta panelens dom den 4 augusti 2026 . Utgången av ett eventuellt överklagande till Högsta domstolen kommer att få stor betydelse för den verkställande maktens befogenheter, tillämpningen av Impoundment Control Act och framtiden för Bidens klimatsatsningar.