OpenAI går till motangrepp: Så försvarar sig bolaget mot Apples stämning om företagshemligheter

När Apple den 10 juli 2026 stämde OpenAI och anklagade företaget för systematisk stöld av företagshemligheter genom över 400 före detta Apple-anställda, förväntade sig teknikvärlden en bittrad rättslig strid . Vad den inte förväntade sig var OpenAIs motangrepp: en juridisk strategi som inte bara förnekar anklagelserna utan vänder dem mot Apple, med argumentet att iPhone-tillverkarens egna säkerhetsrutiner är det verkliga problemet .

OpenAI lämnade den 6 augusti 2026 in en begäran om att målet ska avvisas och publicerade samtidigt ett blogginlägg med titeln "Apple har fel" ("Apple is getting this wrong") . Här är OpenAIs fyra huvudargument – och vad de kan betyda för framtida lagar om företagshemligheter.

1. Apples egna säkerhetsrutiner underminerar kraven på företagshemligheter

Hörnstenen i OpenAIs försvar är att den information som Apple kallar företagshemligheter aldrig var ordentligt skyddad. I sin inlaga lade OpenAI fram bevis på att Apple ägnade sig åt metoder som gjorde konfidentiell information näst intill omöjlig att skydda .

OpenAI hävdar att Apple tillät anställda att använda privata iCloud-konton i arbetet, vilket blandade ihop företags- och personuppgifter och gjorde åtkomstkontroll omöjlig att upprätthålla . Företaget misslyckades också med att korrekt återkalla systemåtkomst när anställda slutade, vilket lämnade kvar så kallad "latent åtkomst" till Apples system som de före detta anställda inte ens var medvetna om .

Kanske mest anmärkningsvärt: OpenAI lade fram bevis på att en Apple-chef förblev inloggad på en före detta anställds privata iCloud-konto efter att hen slutat, använde det för att överföra filer och senare bad den före detta anställda om teknisk hjälp med Apple-projekt .

OpenAI skriver: "Apple kan inte omvandla de förutsägbara konsekvenserna av sina egna system och policyer till bevis på stöld av före detta anställda som inte var medvetna om sin latenta åtkomst" . Detta argument riktar sig direkt mot ett centralt kriterium i lagen om företagshemligheter: ägaren måste vidta rimliga åtgärder för att hålla informationen hemlig.

2. Apple specificerade inte vilka företagshemligheter som stulits

OpenAI hävdar att Apples stämning är juridiskt otillräcklig eftersom den inte identifierar specifika företagshemligheter med den detaljrikedom som lagen kräver . Enligt OpenAI hänvisar Apple bara till "generiska kategorier av produktutvecklingsprocessen – såsom komponenttillverkning, produkttester, relationer med leverantörer och distributionskanaler" .

Denna vaghet, menar OpenAI, hindrar företaget från att på ett meningsfullt sätt bemöta anklagelserna och borde leda till att målet ogillas redan i inledningsskedet . Juridiskt sett handlar det om en så kallad "motion to dismiss" för att stämningen inte uppfyller minimikraven: om Apple inte kan säga exakt vad som stulits, kan OpenAI inte försvara sig, och målet borde inte gå vidare .

3. Stämningen är ett svepskäl för att sakta ner en konkurrent

OpenAI anklagar uttryckligen Apple för att ha väckt en "ogrundad och förevändningsbaserad stämning" för att kompensera för sina egna misslyckanden . I inlagan noteras att variationer av ordet "misslyckas" förekommer nästan 50 gånger i det 31-sidiga dokumentet – enligt OpenAI ett tecken på att Apple försöker stämma sig ur strategiska problem snarare än att hantera sin svårighet att behålla topptalanger och sin eftersläpande AI-integration .

Argumentet är brutalt rakt: "Apple bör inte tillåtas använda en ogrundad och förevändningsbaserad stämning för att kompensera för sina brister på marknaden för talanger och sin förmåga att behålla anställda, och sina misslyckanden med att integrera AI i sina produkter" . Apples egen stämning hävdar att över 400 före detta Apple-anställda har gått till OpenAI – vilket understryker talangkonkurrensen .

4. Faktiska bemötanden: fel mejl, hjälpsam före detta anställd och en chefs egen åtkomst

Utöver juridiska argument innehåller OpenAIs inlaga och blogginlägg specifika faktamässiga utmaningar mot Apples berättelse:

Apple kontaktade fel person. Apple hävdade att man kontaktade OpenAI i februari 2026 men inte fick något svar. OpenAI säger att Apples externa advokater mejlade fel person efter att ha blandat ihop två asiatiska efternamn – och att Apple nu medger detta misstag .

Apple tog aldrig upp det här specifikt före stämningen. OpenAI säger att Apple sa till OpenAI att man "löste eventuella problem" och sedan inte hörde av sig på fem månader – fram till stämningen .

Före detta anställd hjälpte tidigare kollegor – stal inte. OpenAI publicerade iMessage-utskrifter som visar att den före detta Apple-ingenjören Chang Liu ombads av sin chef på Apple att hitta filer och fortsätta assistera med Apple-projekt efter sin sista dag – och att chefen förblev inloggad på Lius iCloud-konto med hans vetskap .

Tang Tans agerande var korrekt. OpenAI säger att deras hårdvaruchef Tang Yew Tan, som tillbringade 24 år på Apple, alltid var tydlig med att teamet "inte vill ha, och inte får använda, någon konfidentiell information från andra företag" .

"Buggen" var ingen bugg. Apple påstod att en "sällsynt bugg" gjorde att en före detta anställd behöll åtkomst. OpenAI säger att det helt enkelt handlade om Apples misslyckande att hantera systemåtkomst när personer slutar – ett återkommande problem .

Vad händer härnäst?

Målet befinner sig i ett tidigt skede. Apple har begärt ett interimistiskt föreläggande (preliminary injunction) för att hindra OpenAI från att använda de påstådda företagshemligheterna medan rättegången pågår. En förhandling om detta är planerad till den 1 oktober 2026 . OpenAI vill att målet avvisas redan före bevisupptagningen (discovery) och menar att fallet inte borde gå vidare alls .

Utgången kan få betydande konsekvenser för lagen om företagshemligheter i teknikbranschen – särskilt vad gäller vad som räknas som "rimliga säkerhetsåtgärder" när anställda regelbundet använder privata konton i arbetet och åtkomstkontroll är slapp.