Ukrainas förslag till USA

Zelenskyj sade i sitt nattliga videotal: ”Vi har överlämnat våra förslag till den amerikanska sidan” . Förslagen överlämnades till USA:s förhandlingsteam som en del av en strävan att återstarta fredsprocessen. Zelenskyj varnade också för att Ryssland kan komma att använda sitt parlamentsval i september 2026 som en förevändning för att utlysa en ny våg av mobilisering . Även om de fullständiga detaljerna förblir hemligstämplade, har Ukraina konsekvent hållit fast vid sin position mot territoriella eftergifter. Zelenskyj har sagt att han saknar befogenhet enligt ukrainsk och internationell rätt att avstå land . Uppgifter från mitten av augusti tyder på att det föreslagna ramverket skulle stoppa striderna längs den befintliga frontlinjen utan att Ukraina formellt erkänner rysk suveränitet över de ockuperade territorierna .

Rysslands svar

Moskvas reaktion har varit avfärdande och i stort sett oförändrad från sin hårdföra linje:

• Förnekade att ha tagit emot förslagen direkt. Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov hävdade den 13 augusti att Moskva inte hade fått någon information om de nya förslagen från USA .
• Höll fast vid maximalistiska krav. Kreml upprepade att dess position i fråga om fredsvillkor inte har förändrats sedan Putins krav från 2024 – vilket kräver att Ukraina fullt ut avstår fyra regioner (Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja, Cherson) och Krim, överger sina Nato-ambitioner och accepterar avmilitarisering .
• Inte längre villig att återlämna ockuperat territorium. Bloomberg rapporterade i juli 2026, med hänvisning till källor nära Kreml, att Ryssland inte längre avser att återlämna något erövrat ukrainskt land som en del av en uppgörelse; Putin sägs vilja behålla de erövrade delarna av Sumy och Charkiv som ”buffertzoner” .
• Avvisade partiella eldupphör. Den 14 augusti avvisade Rysslands utrikesministerium en turkisk föreslagen vapenvila i Svarta havet och sade att man ”inte ser några skäl” för en sådan .
• Utrikesminister Lavrov betonade den 14 augusti att Ryssland inte är villigt att acceptera en vapenvila som fryser den nuvarande frontlinjen och upprepade Rysslands åtagande att fortsätta kriget tills man kan säkra en ”långsiktig, pålitlig och hållbar” uppgörelse på sina egna villkor .

Institute for the Study of War bedömde den 14 augusti att ”Kremltjänstemän fortsätter att upprepa Rysslands ovilja att delta i några meningsfulla fredsförhandlingar som inte uppfyller Rysslands krav på Ukrainas fullständiga kapitulation” .

Zelenskyjs förväntade roll för USA

Zelenskyj vill att USA ska spela en central, aktiv roll som både medlare och garant. Specifikt har han uppmanat Washington att:

• Stärka Ukrainas luftförsvar som en förutsättning för varje förhandlad uppgörelse .
• Öka trycket på Moskva genom diplomatiska och tvingande åtgärder för att föra Ryssland till förhandlingsbordet .
• Vara värd för högnivåförhandlingar. Ukraina väntar på ankomsten av en USA-delegation – som enligt uppgift inkluderar sändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner – för att föra samtalen framåt .
• Återengagera sig efter USA-Iran-konflikten. Fredssamtalen avstannade avsevärt när USA:s uppmärksamhet flyttades till konflikten med Iran, och Kyiv vill att Washington återigen fokuserar på att få slut på kriget mellan Ryssland och Ukraina .

Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha bekräftade i början av augusti att fredsförhandlingsprocessen med USA för närvarande är ”pausad” och att Kyiv väntar på att USA-delegationen ska anlända .

Viktiga stridsfrågor i de avstannade samtalen

Följande tabell sammanfattar de centrala oenigheterna som har förhindrat några verkliga framsteg:

Med båda sidor fast förankrade i sina positioner och Moskva som inte visar någon villighet att kompromissa, är utsikterna för ett diplomatiskt genombrott inom kort tid fortsatt dystra. Den kommande ankomsten av USA-sändebud till Ukraina och Ryssland kommer att testa om Washington kan förändra dynamiken.

Ukrainas förslag till USA

Zelenskyj sade i sitt nattliga videotal: ”Vi har överlämnat våra förslag till den amerikanska sidan” . Förslagen överlämnades till USA:s förhandlingsteam som en del av en strävan att återstarta fredsprocessen. Zelenskyj varnade också för att Ryssland kan komma att använda sitt parlamentsval i september 2026 som en förevändning för att utlysa en ny våg av mobilisering . Även om de fullständiga detaljerna förblir hemligstämplade, har Ukraina konsekvent hållit fast vid sin position mot territoriella eftergifter. Zelenskyj har sagt att han saknar befogenhet enligt ukrainsk och internationell rätt att avstå land . Uppgifter från mitten av augusti tyder på att det föreslagna ramverket skulle stoppa striderna längs den befintliga frontlinjen utan att Ukraina formellt erkänner rysk suveränitet över de ockuperade territorierna .

Rysslands svar

Moskvas reaktion har varit avfärdande och i stort sett oförändrad från sin hårdföra linje:

• Förnekade att ha tagit emot förslagen direkt. Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov hävdade den 13 augusti att Moskva inte hade fått någon information om de nya förslagen från USA .
• Höll fast vid maximalistiska krav. Kreml upprepade att dess position i fråga om fredsvillkor inte har förändrats sedan Putins krav från 2024 – vilket kräver att Ukraina fullt ut avstår fyra regioner (Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja, Cherson) och Krim, överger sina Nato-ambitioner och accepterar avmilitarisering .
• Inte längre villig att återlämna ockuperat territorium. Bloomberg rapporterade i juli 2026, med hänvisning till källor nära Kreml, att Ryssland inte längre avser att återlämna något erövrat ukrainskt land som en del av en uppgörelse; Putin sägs vilja behålla de erövrade delarna av Sumy och Charkiv som ”buffertzoner” .
• Avvisade partiella eldupphör. Den 14 augusti avvisade Rysslands utrikesministerium en turkisk föreslagen vapenvila i Svarta havet och sade att man ”inte ser några skäl” för en sådan .
• Utrikesminister Lavrov betonade den 14 augusti att Ryssland inte är villigt att acceptera en vapenvila som fryser den nuvarande frontlinjen och upprepade Rysslands åtagande att fortsätta kriget tills man kan säkra en ”långsiktig, pålitlig och hållbar” uppgörelse på sina egna villkor .

Institute for the Study of War bedömde den 14 augusti att ”Kremltjänstemän fortsätter att upprepa Rysslands ovilja att delta i några meningsfulla fredsförhandlingar som inte uppfyller Rysslands krav på Ukrainas fullständiga kapitulation” .

Zelenskyjs förväntade roll för USA

Zelenskyj vill att USA ska spela en central, aktiv roll som både medlare och garant. Specifikt har han uppmanat Washington att:

• Stärka Ukrainas luftförsvar som en förutsättning för varje förhandlad uppgörelse .
• Öka trycket på Moskva genom diplomatiska och tvingande åtgärder för att föra Ryssland till förhandlingsbordet .
• Vara värd för högnivåförhandlingar. Ukraina väntar på ankomsten av en USA-delegation – som enligt uppgift inkluderar sändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner – för att föra samtalen framåt .
• Återengagera sig efter USA-Iran-konflikten. Fredssamtalen avstannade avsevärt när USA:s uppmärksamhet flyttades till konflikten med Iran, och Kyiv vill att Washington återigen fokuserar på att få slut på kriget mellan Ryssland och Ukraina .

Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha bekräftade i början av augusti att fredsförhandlingsprocessen med USA för närvarande är ”pausad” och att Kyiv väntar på att USA-delegationen ska anlända .

Viktiga stridsfrågor i de avstannade samtalen

Följande tabell sammanfattar de centrala oenigheterna som har förhindrat några verkliga framsteg:

Med båda sidor fast förankrade i sina positioner och Moskva som inte visar någon villighet att kompromissa, är utsikterna för ett diplomatiskt genombrott inom kort tid fortsatt dystra. Den kommande ankomsten av USA-sändebud till Ukraina och Ryssland kommer att testa om Washington kan förändra dynamiken.