Irans parlament driver på för kontroll över Hormuzsundet – så påverkas oljemarknaden

IRGC:s kontroll över farleden

Iran har återinfört ”strikt kontroll” över Hormuzsundet, och IRGC:s patrullbåtar stoppar och beskjuter aktivt fartyg . Höga militära företrädare hävdar att båda sidor av sundet är under Irans kontroll och att inget fartyg kan passera utan Irans tillstånd . Den 11 augusti hade den dagliga fartygstrafiken minskat till cirka sex fartyg, jämfört med ett tiodagarsgenomsnitt på elva .

IRGC och Irans högsta nationella säkerhetsråd kräver att sundet förblir stängt tills USA avslutar sina militära operationer och blockaden, släpper Irans frysta tillgångar, upphör med angrepp på iranska fartyg och går med på en regionomfattande vapenvila som omfattar Libanon och Gaza . IRGC har understrukit att en återöppning inte är kopplad till förhandlingar med Oman, utan villkorad av att USA accepterar Irans krav .

USA:s svar: sanktioner, blockad och militär upptrappning

USA:s finansdepartement (OFAC) utfärdade den 13 augusti en varning om sanktionsrisker för den som betalar Irans krav på ”avgifter” för säker passage . Den 29 juli införde USA sanktioner mot tio enheter och åtta tankfartyg som var inblandade i Irans försök att ”tjäna pengar på Hormuzsundet”, däribland försäkringsmäklare och bulvanföretag . USA och dess allierade i Gulfen har också föreslagit en resolution i FN:s säkerhetsråd som hotar med ytterligare sanktioner om Iran inte stoppar attackerna och avgiftskraven .

USA har återinfört en marin blockad som svar på förnyade iranska attacker mot handelsfartyg . Den amerikanska militären har genomfört flera vågor av angrepp mot iranska mål, återkallat licenser för iransk oljeförsäljning och återinfört ett oljeembargo . President Donald Trump har krävt att Iran betalar krigsskadestånd som ett villkor för en överenskommelse, vilket ytterligare försvårar förhandlingarna .

Konfrontationen har utvecklats till en aktiv konflikt, där Iran genomfört vedergällningsangrepp mot USA:s militära anläggningar i regionen . Båda sidor förkastar den andres påståenden om kontroll över sundet, och de diplomatiska samtalen är helt låsta .

Konsekvenser för sjöfart och oljepriser

Trafiken genom sundet har minskat dramatiskt. Den 11 augusti passerade endast cirka sex fartyg per dygn, jämfört med ett tiodagarsgenomsnitt på elva . USA och Iran kommer med motstridiga uppgifter om trafiken, men oberoende data bekräftar allvarliga störningar .

Brentoljan klättrade till cirka 88 dollar per fat den 9 augusti – en uppgång på nästan 5 procent – då hoppet om en återöppning av sundet minskade . USA:s energidepartement (EIA) höjde i sin augustiprognos prognosen för Brentoljan 2026 till 86,81 dollar per fat (från 81,91) med hänvisning till förväntade fortsatta störningar under augusti . Bensinpriset i USA har närmat sig 4 dollar per gallon .

Analytiker varnar för att om det låsta läget fortsätter efter mitten av augusti kan oljeprisuppgången bli kraftigare och mindre ”snäll” . Konflikten har redan stört de globala energimarknaderna för olja, petroleumprodukter och naturgas .