Putins hemliga plan 2026: Ska krossa Nato och EU inifrån – Moldavien är nyckeln

Strategin verkar löpa på minst två fronter: att testa Natos beredskap att försvara varandra, och att destabilisera Moldavien – ett land strategiskt inkilat mellan Ukraina och Natomedlemmen Rumänien .

Moldavien: Rysslands näst högsta prioritet efter Ukraina

Moldavien intar en central och växande roll i Kremls övergripande planer. Enligt NYT-rapporten och västerländsk underrättelsetjänst definierar Kremls nuvarande prioriteringsordning två huvuduppgifter: att erövra Ukraina är första målet, och att få kontroll över Moldavien är det andra .

Moldavien har ett avgörande strategiskt värde. Landet ses som en språngbräda för att utöva ytterligare tryck på Kiev och Europa . Kreml har enligt uppgift inte heller övergett ambitionen att skapa en landkorridor genom södra Ukraina till den utbrytarregionen Transnistrien, där ryska trupper redan är stationerade .

Inuti den hemliga operationen för att destabilisera Moldavien

Granskningen beskriver en mångbottnad Kreml-kampanj utformad för att få den pro-europeiska regeringen under president Maia Sandu på fall. Operationen kombinerar flera olika taktiker:

• Träningsläger i Serbien, Bosnien och Ryssland: GRU (den ryska militära underrättelsetjänsten) har organiserat träning för unga moldavier i Serbien, Bosnien och Moskvaområdet. Deltagarna betalades cirka 400 euro för instruktioner i vapenhantering, gatustrid och motstånd mot polis .
• Massivt röstköpssystem: Operationen leds av Sergej Kirijenko, biträdande chef för den ryska presidentadministrationen. Han använder den flyende oligarken Ilan Shor – redan dömd i Moldavien till 15 års fängelse för ett bankbedrägeri på 1 miljard dollar – som en nyckelperson. I sin nuvarande fas innebär upplägget att över 150 000 moldaviska medborgare betalas för att rösta på ryssvänliga kandidater och mot europeisk integration . Detta bygger på tidigare liknande system: 2024 avslöjade moldavisk polis överföringar på 39 miljoner dollar via den ryska banken Promsvjazbank för att köpa röster i presidentvalet och EU-folkomröstningen . En rapport från 2025 från SIS (Moldaviens underrättelse- och säkerhetstjänst) bekräftade omfattande rysk inblandning i den folkomröstningen .
• Påverkan genom betalda präster, cyberattacker och propaganda: Kampanjen omfattar också att betala ortodoxt prästerskap för att sprida pro-ryska berättelser och samordna cyberattacker och desinformationsnätverk över det civila samhället . Det bredare målet är att rekrytera politiker, journalister och experter för att sprida Kremls budskap och fördjupa inre splittringar i landet .

Energiinfrastruktur som vapen: Attacker mot Ukraina och Moldavien

Granskningen knyter Rysslands bredare energikrig mot Ukraina direkt till destabiliseringen av Moldavien. Strategin innebär attacker mot ukrainsk infrastruktur som får direkta, förödande spridningseffekter på Moldavien.

• Attacker mot Ukrainas elnät: Mellan december 2025 och februari 2026 genomförde Ryssland 15 stora attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur – mer än tre gånger den genomsnittliga attacktakten under de tre föregående vintrarna . En OHCHR-rapport från juni 2026 bekräftade att ryska väpnade styrkor systematiskt angrep anläggningar för elproduktion, överföring och distribution under vintern 2025–2026, ofta med hundratals vapen i samordnade vågor .
• Attack mot Moldaviens kraftledning: I mars 2026 nådde dessa angrepp en kritisk punkt för Moldavien. En rysk drönarattack mot energiinfrastruktur i södra Ukraina slog ut högspänningsledningen Isaccea-Vulcănești, som förser upp till 70 procent av Moldaviens el genom att koppla landet till Rumänien . Moldaviens parlament röstade därefter 72–101 för att införa 60 dagars undantagstillstånd inom elsektorn .
• Miljöhot: Tidigare i mars 2026 orsakade en separat drönarattack mot vattenkraftverket Novodnestrovsk i västra Ukraina ett stort oljeutsläpp i floden Dnister (Nistru), källan till 70 procent av Moldaviens dricksvatten. Detta lade en miljö- och folkhälsokris till energinödläget .

Bredare hot: Möjlig attack mot en Natomedlem (2026–2029)

Granskningen av Moldavien är en del av ett större larm från västerländsk underrättelsetjänst. Den 6 augusti 2026 rapporterade The Wall Street Journal att färska bedömningar från USA:s underrättelsetjänst varnar för att Putin skulle kunna inleda en begränsad attack mot en Natomedlem – ett drag utformat för att testa artikel 5 och splittra alliansen.

Tidslinjen för en sådan attack anges vara mellan hösten 2026 och 2029 . Scenarierna som övervägs sträcker sig från cyberattacker och hemligt sabotage till en mindre markinvasion av ett land på Natos östra flank, såsom Baltikum eller Polen .

Hybridhot och farhågor om falsk flagg på Natos östra flank

Vid sidan av hotet om en direkt militär provokation pågår en accelererande kampanj av hybridoperationer. En nyckelfruktan är en rysk attack under falsk flagg.

• Varning om falsk flagg: Den 6 augusti 2026 uttalade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas att Ryssland kan komma att använda beslagtagna ukrainsktillverkade drönare för att genomföra en operation under falsk flagg mot Baltikum . Polens vice premiärminister och försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz utfärdade en liknande varning den 21 juli .
• Accelererande luftrumsintrång: Den övergripande trenden med ryska flygplan, drönare och missiler som kränker Natos luftrum har ökat kraftigt. Antalet registrerade incidenter steg från bara 4 år 2022 till 18 år 2025. Situationen eskalerade dramatiskt under andra halvan av 2025: 30 misstänkta eller bekräftade intrång registrerades mellan september 2025 och januari 2026 .

Eskalationsfönstret: 'Redan i höst 2026'

Polska och baltiska tjänstemän har varnat för att Putin kan försöka utlösa en kris redan i höst 2026 . Detta ligger i linje med tidigare bedömningar. I juni 2025 varnade Tysklands försvarschef general Carsten Breuer BBC för att en rysk attack mot Nato inom fyra år var ett realistiskt scenario, med hänvisning till Rysslands enorma uppskalning av stridsvagnsproduktion .

Viktig osäkerhet och källor: Den ursprungliga NYT-granskningen bygger på anonyma tjänstemän från två länder. Kreml har förnekat anklagelserna. Rapporteringen förstärks dock av samstämmiga bedömningar från USA och europeisk underrättelsetjänst, öppna data om energiattacker och luftrumsintrång samt oberoende granskande journalistik om Moldaviens val.