Beslutet var ett hårt slag mot president Emmanuel Macron, som hade drivit lagen som en av de viktigaste reformerna i sin sista mandatperiod .

Här följer en genomgång av vad domstolen beslutade, varför den underkände lagen, hur Macron svarade och var detta passar in i den globala debatten om ungas användning av sociala medier.

Vad det konstitutionella rådet beslutade

Det konstitutionella rådet underkände lagen i sin helhet. Man slog fast att det föreslagna förbudet var för brett och generaliserande för att kunna genomföras utan att kränka grundlagsstadgade rättigheter . Domstolen ansåg att lagen inte tog hänsyn till individuella omständigheter för varje minderårig eller de specifika riskerna med olika plattformar .

Lagen hade tidigare antagits av det franska parlamentet den 21 juli 2026, med nationalförsamlingens godkännande med 279 röster mot 81 och senatens med 243 röster mot 2 .

3 juridiska skäl till att lagen underkändes

1. Brott mot yttrandefriheten

Domstolen fastslog att ett förbud för minderåriga under 15 år från att använda vissa onlinetjänster i sig begränsar deras konstitutionellt skyddade rätt att uttrycka sig fritt . Det konstitutionella rådet uttalade att förbudet "inte kunde på ett generellt sätt förbjuda minderåriga från sociala medier utan att inskränka yttrandefriheten och kommunikationen" .

2. Universell åldersverifiering saknade tillräckliga skyddsmekanismer

Lagen skulle ha krävt att alla personer, även vuxna, skulle behöva bevisa sin ålder innan de fick tillgång till sociala medier . Rådet fann att detta var ett oproportionerligt och oberättigat intrång i alla användares privatliv och yttrandefrihet, inte bara de minderårigas . I sitt beslut skrev domstolen: "Genom att förbjuda minderåriga under femton år från att få tillgång till vissa onlinetjänster kräver lagen i sig att varje person, även en vuxen, måste bevisa sin ålder innan de får tillgång till dem" . Rådet konstaterade att lagstiftaren "inte specificerade villkoren och gränserna för hur sådan bevisning måste tillhandahållas" och inte etablerade de rättsliga skyddsmekanismer som krävs för att säkerställa efterlevnad av integritetskraven .

3. Förbudet var för brett och o flexibelt

Rådet ansåg att det föreslagna förbudet var för brett för att kunna ta hänsyn till varje minderårigs individuella situation eller de specifika riskerna med varje plattform . En sammanfattning från CNN rapporterade att domstolen slog fast att förbudet var "för brett och inte kan genomdrivas utan att inkräkta på människors integritet" .

President Macrons svar

President Macron beordrade omedelbart sin regering att skriva om lagstiftningen. Enligt rapporter från italienska medier, med hänvisning till Macrons kansli, instruerade han att en ny, konstitutionsenlig lösning skulle vara klar till våren 2027 . Macron gav premiärminister Sébastien Lecornu i uppdrag att omarbeta lagförslaget, med målet att det ska kunna införas före presidentvalet 2027 .

Macron, som hade drivit den ursprungliga lagen som en flaggskeppsreform för sin sista mandatperiod, hyllade tidigare parlamentets antagande som ett "stort steg framåt" och sa att "Frankrike leder vägen i Europa när det gäller att skydda våra barn och ungdomar" .

En bredare global kontext

Frankrikes bakslag kommer samtidigt som en internationell trend med restriktioner för ungas användning av sociala medier växer sig starkare:

• Australien – Blev först i världen med ett generellt förbud genom Online Safety Amendment (Social Media Minimum Age) Act 2024, som trädde i kraft den 10 december 2025. Lagen blockerar under 16-åringar från plattformar som TikTok, Instagram, Facebook, YouTube, Snapchat, Reddit och X .
• Storbritannien – I juni 2026 meddelade den brittiska regeringen att de kommer att förbjuda sociala medier för under 16-åringar, med en modell inspirerad av Australiens .
• Europeiskt landskap – Frankrikes lag var den första generella av sitt slag som antogs av ett EU-land. Att den nu underkänts av författningsdomstolen gör den till en vägvisare för hur sådana lagar måste utformas för att klara en rättslig granskning i Europa, där skyddet för yttrandefriheten är starkt .
• Avgörande spänning – Den centrala juridiska utmaningen i dessa ansträngningar är att balansera barnskyddsmål mot grundläggande rättigheter. Australiens förbud har mött liknande kritik, men har ännu inte underkänts av ett motsvarande konstitutionellt organ. Den franska domen signalerar att generella förbud i kombination med universell åldersverifiering kan möta svåra juridiska hinder inom den europeiska ramen för mänskliga rättigheter .

Beslutet var ett hårt slag mot president Emmanuel Macron, som hade drivit lagen som en av de viktigaste reformerna i sin sista mandatperiod .

Här följer en genomgång av vad domstolen beslutade, varför den underkände lagen, hur Macron svarade och var detta passar in i den globala debatten om ungas användning av sociala medier.

Vad det konstitutionella rådet beslutade

Det konstitutionella rådet underkände lagen i sin helhet. Man slog fast att det föreslagna förbudet var för brett och generaliserande för att kunna genomföras utan att kränka grundlagsstadgade rättigheter . Domstolen ansåg att lagen inte tog hänsyn till individuella omständigheter för varje minderårig eller de specifika riskerna med olika plattformar .

Lagen hade tidigare antagits av det franska parlamentet den 21 juli 2026, med nationalförsamlingens godkännande med 279 röster mot 81 och senatens med 243 röster mot 2 .

3 juridiska skäl till att lagen underkändes

1. Brott mot yttrandefriheten

Domstolen fastslog att ett förbud för minderåriga under 15 år från att använda vissa onlinetjänster i sig begränsar deras konstitutionellt skyddade rätt att uttrycka sig fritt . Det konstitutionella rådet uttalade att förbudet "inte kunde på ett generellt sätt förbjuda minderåriga från sociala medier utan att inskränka yttrandefriheten och kommunikationen" .

2. Universell åldersverifiering saknade tillräckliga skyddsmekanismer

Lagen skulle ha krävt att alla personer, även vuxna, skulle behöva bevisa sin ålder innan de fick tillgång till sociala medier . Rådet fann att detta var ett oproportionerligt och oberättigat intrång i alla användares privatliv och yttrandefrihet, inte bara de minderårigas . I sitt beslut skrev domstolen: "Genom att förbjuda minderåriga under femton år från att få tillgång till vissa onlinetjänster kräver lagen i sig att varje person, även en vuxen, måste bevisa sin ålder innan de får tillgång till dem" . Rådet konstaterade att lagstiftaren "inte specificerade villkoren och gränserna för hur sådan bevisning måste tillhandahållas" och inte etablerade de rättsliga skyddsmekanismer som krävs för att säkerställa efterlevnad av integritetskraven .

3. Förbudet var för brett och o flexibelt

Rådet ansåg att det föreslagna förbudet var för brett för att kunna ta hänsyn till varje minderårigs individuella situation eller de specifika riskerna med varje plattform . En sammanfattning från CNN rapporterade att domstolen slog fast att förbudet var "för brett och inte kan genomdrivas utan att inkräkta på människors integritet" .

President Macrons svar

President Macron beordrade omedelbart sin regering att skriva om lagstiftningen. Enligt rapporter från italienska medier, med hänvisning till Macrons kansli, instruerade han att en ny, konstitutionsenlig lösning skulle vara klar till våren 2027 . Macron gav premiärminister Sébastien Lecornu i uppdrag att omarbeta lagförslaget, med målet att det ska kunna införas före presidentvalet 2027 .

Macron, som hade drivit den ursprungliga lagen som en flaggskeppsreform för sin sista mandatperiod, hyllade tidigare parlamentets antagande som ett "stort steg framåt" och sa att "Frankrike leder vägen i Europa när det gäller att skydda våra barn och ungdomar" .

En bredare global kontext

Frankrikes bakslag kommer samtidigt som en internationell trend med restriktioner för ungas användning av sociala medier växer sig starkare:

• Australien – Blev först i världen med ett generellt förbud genom Online Safety Amendment (Social Media Minimum Age) Act 2024, som trädde i kraft den 10 december 2025. Lagen blockerar under 16-åringar från plattformar som TikTok, Instagram, Facebook, YouTube, Snapchat, Reddit och X .
• Storbritannien – I juni 2026 meddelade den brittiska regeringen att de kommer att förbjuda sociala medier för under 16-åringar, med en modell inspirerad av Australiens .
• Europeiskt landskap – Frankrikes lag var den första generella av sitt slag som antogs av ett EU-land. Att den nu underkänts av författningsdomstolen gör den till en vägvisare för hur sådana lagar måste utformas för att klara en rättslig granskning i Europa, där skyddet för yttrandefriheten är starkt .
• Avgörande spänning – Den centrala juridiska utmaningen i dessa ansträngningar är att balansera barnskyddsmål mot grundläggande rättigheter. Australiens förbud har mött liknande kritik, men har ännu inte underkänts av ett motsvarande konstitutionellt organ. Den franska domen signalerar att generella förbud i kombination med universell åldersverifiering kan möta svåra juridiska hinder inom den europeiska ramen för mänskliga rättigheter .