Krigsutgifterna är den främsta orsaken. De federala utgifterna ökade med 14,5% under januari–juli jämfört med samma period föregående år – nästan dubbelt så mycket som intäktsökningen på 8,8% . Militära utgifter uppskattas nu förbruka 46% av samtliga budgetanslag, och budgeten styrs genom så kallad ”manuell kontroll” . Reuters rapporterade att finansdepartementets interna prognoser från februari redan då visade att krigsutgifterna skulle överstiga budgeten med minst 2 biljoner rubel (cirka 28 miljarder dollar) under 2026, med ett worst case-scenario på 4 biljoner rubel .
Inte ens en oväntad oljeintäkt från krisen i Iran och Hormuzsundet räckte för att täppa till hålet. Juli månads underskott på 724 miljarder rubel (8,8 miljarder dollar) kom trots en kraftig ökning av energiintäkterna till följd av oroligheterna i Mellanöstern – vilket understryker hur strukturella krigsutgifter överväldigar även positiva intäktschocker .
Kreml har vidtagit flera åtgärder för att minska transparensen kring statsfinanserna:
Momssatsen höjdes från 20% till 22% från och med januari 2026 – en höjning som beräknas inbringa cirka 13 miljarder dollar per år, vilket knappt täcker en enda månads militärutgifter Bolagsskatten har också höjts . Momsintäkterna ökade med en fjärdedel under första halvåret 2026, men de extra intäkterna överskuggas fortfarande av utgiftstakten . Som en analys uttryckte det: ”höga oljepriser och skattehöjningar räcker inte för att kompensera för krigsutgifterna” .
Finansdepartementet avbröt de veckovisa OFZ-auktionerna (ryska statsobligationer) på obestämd tid i slutet av juli 2026 efter en rad misslyckade försäljningar . Endast 8,8 miljarder rubel hade samlats in mot ett kvartalsmål på 1,5 biljoner rubel . Departementet vägrade sälja nya obligationer till räntor över styrräntan på 14%, men investerare kräver högre riskpremier på grund av inflation och finanspolitisk osäkerhet . En högt uppsatt chef på Sberbank sade i slutet av juli att ryska banker inte har någon överflödig rubellikviditet för att köpa statsobligationer, vilket väcker grundläggande frågor om möjligheten till inhemsk upplåning .
Efter att auktionerna på den öppna marknaden misslyckats registrerade finansdepartementet två nya emissioner av rörliga OFZ på vardera 500 miljarder rubel, avsedda för placering hos statskontrollerade banker snarare än genom konkurrensutsatta auktioner .
Finansminister Anton Siluanov medgav i maj 2026 att departementet granskade budgeten och övervägde nedskärningar utanför försvars- och sociala åtaganden . Men med försvarsutgifter som uppslukar nästan hälften av alla anslag är utrymmet för icke-militära besparingar politiskt smärtsamt och ekonomiskt begränsat.
Rysslands konsoliderade budgetunderskott (federalt plus regionalt) steg till 8,3 biljoner rubel (3,9% av BNP) 2025 – en 2,6-faldig ökning jämfört med 2024 . Det totala ackumulerade federala underskottet sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har nått 17,4 biljoner rubel (cirka 226 miljarder dollar) .
Sammanfattningsvis präglas Rysslands finansiella situation under första halvan av 2026 av en strukturell obalans: krigsutgifterna växer ungefär dubbelt så snabbt som intäkterna, skattehöjningar för hushåll och företag täcker bara en blygsam del av gapet, och den inhemska obligationsmarknaden – Kremls primära lånekanal – har i praktiken slutat fungera. Kvar står tvångsplaceringar hos statliga banker, ogenomskinliga budgetmanövrar och nedskärningar i icke-militära utgifter som de enda återstående verktygen.
Krigsutgifterna är den främsta orsaken. De federala utgifterna ökade med 14,5% under januari–juli jämfört med samma period föregående år – nästan dubbelt så mycket som intäktsökningen på 8,8% . Militära utgifter uppskattas nu förbruka 46% av samtliga budgetanslag, och budgeten styrs genom så kallad ”manuell kontroll” . Reuters rapporterade att finansdepartementets interna prognoser från februari redan då visade att krigsutgifterna skulle överstiga budgeten med minst 2 biljoner rubel (cirka 28 miljarder dollar) under 2026, med ett worst case-scenario på 4 biljoner rubel .
Inte ens en oväntad oljeintäkt från krisen i Iran och Hormuzsundet räckte för att täppa till hålet. Juli månads underskott på 724 miljarder rubel (8,8 miljarder dollar) kom trots en kraftig ökning av energiintäkterna till följd av oroligheterna i Mellanöstern – vilket understryker hur strukturella krigsutgifter överväldigar även positiva intäktschocker .
Kreml har vidtagit flera åtgärder för att minska transparensen kring statsfinanserna:
Momssatsen höjdes från 20% till 22% från och med januari 2026 – en höjning som beräknas inbringa cirka 13 miljarder dollar per år, vilket knappt täcker en enda månads militärutgifter Bolagsskatten har också höjts . Momsintäkterna ökade med en fjärdedel under första halvåret 2026, men de extra intäkterna överskuggas fortfarande av utgiftstakten . Som en analys uttryckte det: ”höga oljepriser och skattehöjningar räcker inte för att kompensera för krigsutgifterna” .
Finansdepartementet avbröt de veckovisa OFZ-auktionerna (ryska statsobligationer) på obestämd tid i slutet av juli 2026 efter en rad misslyckade försäljningar . Endast 8,8 miljarder rubel hade samlats in mot ett kvartalsmål på 1,5 biljoner rubel . Departementet vägrade sälja nya obligationer till räntor över styrräntan på 14%, men investerare kräver högre riskpremier på grund av inflation och finanspolitisk osäkerhet . En högt uppsatt chef på Sberbank sade i slutet av juli att ryska banker inte har någon överflödig rubellikviditet för att köpa statsobligationer, vilket väcker grundläggande frågor om möjligheten till inhemsk upplåning .
Efter att auktionerna på den öppna marknaden misslyckats registrerade finansdepartementet två nya emissioner av rörliga OFZ på vardera 500 miljarder rubel, avsedda för placering hos statskontrollerade banker snarare än genom konkurrensutsatta auktioner .
Finansminister Anton Siluanov medgav i maj 2026 att departementet granskade budgeten och övervägde nedskärningar utanför försvars- och sociala åtaganden . Men med försvarsutgifter som uppslukar nästan hälften av alla anslag är utrymmet för icke-militära besparingar politiskt smärtsamt och ekonomiskt begränsat.
Rysslands konsoliderade budgetunderskott (federalt plus regionalt) steg till 8,3 biljoner rubel (3,9% av BNP) 2025 – en 2,6-faldig ökning jämfört med 2024 . Det totala ackumulerade federala underskottet sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har nått 17,4 biljoner rubel (cirka 226 miljarder dollar) .
Sammanfattningsvis präglas Rysslands finansiella situation under första halvan av 2026 av en strukturell obalans: krigsutgifterna växer ungefär dubbelt så snabbt som intäkterna, skattehöjningar för hushåll och företag täcker bara en blygsam del av gapet, och den inhemska obligationsmarknaden – Kremls primära lånekanal – har i praktiken slutat fungera. Kvar står tvångsplaceringar hos statliga banker, ogenomskinliga budgetmanövrar och nedskärningar i icke-militära utgifter som de enda återstående verktygen.