Berkeley Earth: 69 procents sannolikhet att 2026 blir det varmaste året någonsin

Drivkrafterna bakom prognosen:

• En snabbt förstärkande El Niño som inleddes i juni 2026 och visade sig vara mycket kraftfullare än vad som först förutspåtts .
• Mänskligt orsakad global uppvärmning som utgör den underliggande baslinjen av förhöjda temperaturer .
• Rekordhög havsvärme – i juli 2026 uppmättes den högsta genomsnittliga havsvattentemperaturen någonsin för månaden, över oceaner fria från säsongsis .
• Forskare beskriver detta som en "dubbelsmäll" – en accelererad uppvärmning kombinerat med en extra stark El Niño, vilket gör rekordvärme allt mer troligt .

En viktig nyans: Olika organisationer använder olika metoder. NOAA:s prognos i augusti 2026 angav att det inte fanns någon chans att 2026 skulle slå 2024, utan gav 61 procents sannolikhet för att året skulle bli det näst eller tredje varmaste . Skillnaderna speglar olika sätt att modellera El Niños framtida utveckling och dess fördröjda effekt på de globala temperaturerna.

Samtidiga extremvärmeböljor sommaren 2026

Europa upplevde sin värsta värmeböljesäsong någonsin:

• Västeuropa hade den varmaste juni–juli-period som någonsin uppmätts, med en medeltemperatur på 21,62 °C, vilket är cirka 2,79 °C över genomsnittet för 1991–2020 .
• Värmeböljorna, som började redan i maj 2026, fortsatte in i augusti. Flera länder stod inför sin fjärde värmebölja för säsongen i början av augusti .
• En maxtemperatur på 46,5 °C uppmättes i Noto på Sicilien, Italien, den 22 juli 2026 .
• Den extrema hettan ledde till omfattande skogsbränder, långvarig torka och tusentals förväntade värmebaserade dödsfall .

Globalt sammanhang:

• Juli 2026 var globalt sett den näst varmaste juli som uppmätts (delad med juli 2024), med en genomsnittlig yttemperatur på 1,47 °C över den förindustriella baslinjen .
• Världsmeteorologiska organisationen (WMO) rapporterade att extrem hetta blir allt vanligare, intensivare och mer långvarig globalt, driven av klimatförändringar snarare än enbart El Niño .
• Rekordtemperaturer på land och hav, tillsammans med torka, skogsbränder och översvämningar, präglade klimatläget i juli och början av augusti 2026 .

Politisk respons och klimatutveckling

FN:s klimatförhandlingar:

• Klimatmötet i Bonn (8–18 juni 2026) samlade nästan 200 länder för tekniska samtal med fokus på att omsätta tidigare åtaganden i praktisk handling. Men centrala frågor förblev olösta – anpassningsfinansiering, anpassningsfonden, utsläppsminskningarnas ambitionsnivå och koldioxidmarknader låg i stort sett stilla inför COP31 .
• COP31 var planerat till november 2026 i Antalya, Turkiet .
• Den globala klimatagendans halvårsrapport noterade att över 120 "Planer för att påskynda lösningar" hade lanserats sedan COP30 i Belém (november 2025), och att åtgärder framskred inom företag, städer och jordbruk .
• Klimattoppmötet i Genève (augusti 2026): Över 190 länder undertecknade ett nytt globalt klimatavtal som förbinder sig att halvera koldioxidutsläppen till 2030, inklusive att fasa ut kol och öka finansieringen av grön teknik för utvecklingsländer .

Nationella framsteg:

• Oman släppte en ny klimatplan med ett mål om absoluta utsläppsminskningar på upp till 33 procent under perioden 2024–2035, beroende på internationellt stöd .
• UNFCCC rapporterade att man vid mitten av 2026 hade mottagit 77 anpassningskommunikationer, 75 nationella anpassningsplaner och 170 nationellt bestämda bidrag (NDC) med anpassningskomponenter .
• Europaparlamentet publicerade en analys med anledning av att det var 10 år sedan Parisavtalet slöts, och konstaterade att fullt genomförande av nuvarande åtaganden skulle leda till en global temperaturökning långt över 1,5 °C .

Varningar från WMO och WHO:

• WMO konstaterade att perioder av extrem hetta blir allt vanligare, intensivare och mer långvariga i takt med att klimatförändringarna värmer planeten .
• WMO betonade att den globala uppvärmningen och högtryckssystem, inte enbart El Niño, var de främsta drivkrafterna bakom Europas värmeböljor .