Europas historiska satsning på egna betalningar: Digital euro och Wero utmanar USA-jättarna

Lagstiftningsframsteg

• Förordningen om den digitala euron förhandlas mellan Europaparlamentet, EU:s regeringar och Europeiska kommissionen.
• I juni 2026 säkrade ECB avgörande parlamentariskt stöd: ledamöterna röstade för att inleda trilogförhandlingar med EU:s regeringar .
• Arbetshypotesen inom EU:s institutioner är att medlagstiftarna kommer att anta förordningen under 2026 .

Pilotprogram och mål för utgivning

• I juli 2026 valde ECB ut 36 betaltjänstleverantörer från hela euroområdet för att delta i en pilot för den digitala euron, inklusive några av områdets största finansföretag .
• Pilotprojektet kommer att äga rum vid ECB och flera nationella centralbanker inom Eurosystemet, och testa teknisk funktionalitet, operativa processer och användarupplevelse .
• En 12-månaders pilot väntas starta under andra halvan av 2027, med möjliga inledande transaktioner redan i mitten av 2027 .
• En första utgivning av den digitala euron siktas till 2029, under förutsättning att förordningen antas 2026 . ECB har uppgett att man först kommer att fatta beslut om att ge ut en digital euro när lagstiftningen har antagits .
• I juli 2026 publicerade ECB även version 0.91 av den digitala eurons regelbok, som inkorporerar feedback från en omfattande marknadskonsultation .

Privata europeiska betalningsinitiativ: Wero och EuroPA-alliansen

Medan den digitala euron fortfarande är under utveckling finns privata alternativ redan på plats och växer snabbt.

Wero: Europas digitala plånbok

Wero är den konsumentinriktade digitala plånboken som byggts av European Payments Initiative (EPI), ett konsortium med 16 grundande europeiska banker och betaltjänstleverantörer . Den fungerar på SEPA Instant Credit Transfer-infrastruktur – EU:s banksystem som är helt oberoende av amerikanska kortnätverk .

Viktiga milstolpar för Wero:

• Lanserades i juli 2024 i Tyskland; finns nu i Tyskland, Frankrike, Belgien och Luxemburg .
• 43,5 miljoner registrerade användare i september 2025 .
• Expandera till Nederländerna under 2026, i samband med migration från iDEAL-systemet .
• E-handelsbetalningsfunktioner har lagts till från slutet av 2025, med NFC-betalningar i butik planerade till 2026–2027 .
• Stöds av storbanker som Deutsche Bank, ING, BNP Paribas och ABN AMRO .

European Payments Alliance (EuroPA)-nätverket

Den 2 februari 2026 undertecknade EPI en avsiktsförklaring med EuroPA-alliansen, ett konsortium som kopplar samman Spaniens Bizum, Italiens Bancomat, Portugals SIBS och nordiska Vipps MobilePay-systemet .

• Avtalet kopplar samman cirka 130 miljoner användare i 13 länder i ett enda interoperabelt betalningsnätverk .
• För första gången skapas därmed ett trovärdigt paneuropeiskt inhemskt alternativ till Visa och Mastercard i stor skala .
• Den kombinerade plattformen har potential att nå upp till 380 miljoner användare i 15 europeiska länder .

Hur privata initiativ kompletterar den digitala euron

Privata initiativ som Wero och EuroPA konkurrerar inte med den digitala euron – de är kompletterande delar i en större strategi :

• Privata initiativ täpper till det omedelbara gapet: De erbjuder en europeiskägd omedelbar betalningsinfrastruktur nu, medan den digitala euron fortfarande är år bort från lansering .
• Gemensamma distributionskanaler: Den digitala euron är utformad för att erbjudas genom privata mellanhänder – banker och betaltjänstleverantörer – samma ekosystem som Wero och EuroPA verkar inom .
• ECB:s stöd: ECB har uttryckligen sagt att privata betalningslösningar och den digitala euron kompletterar varandra: privata initiativ hanterar vardaglig betalningsinnovation, medan den digitala euron tillhandahåller en riskfri, allmänt tillgänglig centralbankspeng som ankare för hela systemet .
• Planerad integration: EPI har indikerat att man är villig att integrera den digitala euron i Wero-plånboken, vilket skapar ett enhetligt europeiskt betalningslager som minskar implementeringsbördan för banker .

Varför ett minskat beroende av Visa och Mastercard är en suveränitetsfråga

EU behandlar detta som en fråga om finansiell suveränitet av flera sammanlänkade skäl:

Strukturellt beroende

Visa och Mastercard processar cirka 61 procent av alla kortbetalningar i euroområdet och nästan alla gränsöverskridande korttransaktioner . Europeiska betalsystem för detaljhandeln är strukturellt beroende av USA-baserade kortnätverk och IKT-/molnleverantörer . En studie från Europaparlamentet 2025 drog slutsatsen att detta fortsatta beroende "utgör en strukturell sårbarhet för både europeiska banker och unionens finansiella suveränitet" . Studien bedömer att en digital euro, om den blir allmänt antagen, på sikt skulle kunna minska beroendet av utländska betalningsnätverk .

Geopolitisk sårbarhet

EU:s ledare ser nu detta beroende som en risk Europa inte längre kan ignorera, med tanke på möjligheten att USA-kontrollerad betalningsinfrastruktur skulle kunna omvandlas till ett geopolitiskt vapen när de transatlantiska relationerna blir allt mer ansträngda . ECB-ledamoten Piero Cipollone varnade: "Om vi förlorar kontrollen över våra pengar, förlorar vi kontrollen över vår ekonomiska framtid" . ECB:s ordförande Christine Lagarde har också sagt att Europa "akut" behöver ett eget digitalt betalningssystem och varnar för att så gott som alla europeiska kort- och mobilbetalningar idag flödar genom icke-europeisk infrastruktur .

Strategisk autonomi, inte bara kostnadsbesparingar

Strävan efter betalningssuveränitet är en del av en bredare EU-strategi för ekonomisk och finansiell autonomi . Som Reuters beskrev det är den digitala euron "i grunden en elektronisk version av kontanter som syftar till att göra euroområdet mindre beroende av amerikanska kreditkort" . En rapport från juni 2026 noterade att tidpunkten drivs av "ansträngda transatlantiska relationer" . Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor godkände den digitala euron i juni 2026 specifikt "i takt med att EU försöker minska sitt beroende av USA-kontrollerade betalningssystem" .

En enad europeisk betalningsframtid

Ambitionen är tydlig: på 2030-talet ska europeiska konsumenter och företag kunna göra omedelbara, lågkostnadsbetalningar helt inom EU-ägd infrastruktur – oavsett om det är via en privat plånbok som Wero eller genom den offentliga digitala euron. De två systemen är utformade för att fungera tillsammans, och EPI planerar redan att integrera den digitala euron när den lanseras . Som en analys uttryckte det: februariavtalet 2026 om EuroPA "ger för första gången Europa ett trovärdigt inhemskt alternativ till Visa och Mastercard i stor skala" .