Meloni och Frederiksen kräver hårdare tag – vill skicka avvisade asylsökande till länder utanför EU

Meloni och Frederiksens gemensamma migrationsutspel (10 augusti 2026)

Den 10 augusti gick Meloni och Danmarks statsminister Mette Frederiksen ut med ett gemensamt uttalande – publicerat samtidigt på sociala medier – där de avvisade "okontrollerad invandring" och krävde:

• Återvändarcenter i tredje land utanför EU, dit avvisade asylsökande skulle skickas .
• En kraftig ökning av utvisningar, där de kopplade irreguljär migration till stigande brottslighet och sexuellt våld i Europa .
• Försvar av "europeiska kristna värderingar" mot vad de beskrev som ett hot från massinvandring .

Det gemensamma uttalandet var anmärkningsvärt eftersom Meloni tillhör högerextrema Italiens bröder, medan Frederiksen leder Danmarks center-vänster Socialdemokratiet – en signal om en bred, blocköverskridande skärpning av EU:s migrationspolitik .

Danmarks hot om gränsstängning och Schengen-spänningar

Danmark hade redan tillfälliga gränskontroller sedan 12 juli 2026, förlängda till 11 november 2026, med hänvisning till hot mot allmän ordning och inre säkerhet . Den 12 augusti, under en extra debatt i Folketinget om Ceuta-krisen, varnade Frederiksen: "Om migrationsströmmarna återupptas kommer vi att stänga våra gränser" – en fullständig stängning som en sista utväg . Hon försvarade också Danmarks fortsatta Schengen-medlemskap men krävde en omfattande översyn av EU:s migrationsregler och drev på för planerna på återvändarcenter utanför EU .

Folketinget höll en extra Schengen-debatt den 12 augusti där ledamöterna också ifrågasatte migrationsministern om yttre gränssäkerhet och granskade Danmarks Schengen-deltagande . Separat anklagade Danmark Ryssland för att bedriva hybridkrigföring genom att sprida 2 000 falska nyhetsartiklar och sociala medier-bottar för att förstärka paniken kring Ceuta-överskridningen .

EU:s krishantering och interna splittringar

• 22 medlemsstater undertecknade ett gemensamt brev som krävde samordnade EU-åtgärder och starkare yttre gränser, där Ceuta-ökningen beskrevs som ett "hybridhot för att skapa uppfattningen att illegal inresa är möjlig" .
• EU kallade till ett extra möte med inrikesministrar för att diskutera krisen .
• EPP:s ordförande föreslog att EU-stödda återsändningshubbar skulle inrättas i Afrika, i linje med Meloni-Frederiksen-modellen .
• Djupa skillnader kvarstod: Italien och Danmark ledde den hårdföra falangen som krävde center i tredje land, medan Spaniens Sánchez mötte inrikespolitiskt motstånd för sin gränshantering. Krisen splittrade Schengen-samarbetet, och medlemsstaterna återinförde ensidiga gränskontroller i stället för att lita på EU:s samordning.

Större bild

Händelserna i augusti 2026 utgör den allvarligaste Schengen-krisen på flera år. Meloni-Frederiksen-axeln kan komma att omforma EU:s asylpolitik mot externa processhubbar, men de ensidiga gränsåtgärderna från både Italien och Danmark visar att förtroendet för EU:s gemensamma migrationshantering har brutit samman.