Internationell koalition kräver förvarning vid robotuppskjutningar efter Kinas tysta test

Specifika krav på förvarning

Det gemensamma uttalandet uppmanar alla nationer att lämna minst 24 timmars förvarning vid uppskjutning av interkontinentala ballistiska robotar (ICBM), ubåtsburna ballistiska robotar (SLBM) och rymdbärare (SLV) . Informationen som krävs omfattar:

• Generisk klass av den ballistiska roboten eller rymdbäraren
• Planerat fönster för uppskjutning
• Uppskjutningsområde
• Planerad riktning för uppskjutningen
• Tydliga säkerhetsvarningar för luftfart och sjöfart i enlighet med internationella standarder, inklusive förväntade nedslags- och landningsområden

USA:s separata kritik mot Kina

USA framförde i ett separat nationellt uttalande skarp kritik mot Kina för att ha lämnat ”högst två timmars varsel” före SLBM-uppskjutningen den 6 juli . Amerikanska tjänstemän uppgav att Kinas förvarning ”kom bara några timmar före uppskjutningen och misslyckades med att ge tillräcklig detaljinformation, vilket faller långt under de standarder som antagits av alla andra P5-kärnvapenstater” . USA karaktäriserade Kinas agerande som en del av en ”snabb och ogenomskinlig uppbyggnad av kärnvapen” .

Reaktioner från viktiga indo-pacifiska allierade

• Japan: Medledde det gemensamma uttalandet tillsammans med USA och Sydkorea och kallade den otillräckliga förvarningen för ”farlig” och störande för regional fred och säkerhet .
• Australien: Skrev under det gemensamma uttalandet som en av de 41 nationerna .
• Nya Zeeland: Underrättades av Kina flera timmar före uppskjutningen, tillsammans med Japan, Australien och Papua Nya Guinea, men anslöt sig till den internationella fördömandet av den bristfälliga förvarningen .

Bredare sammanhang: Haag uppförandekod och risk för felbedömning

Det gemensamma uttalandet betonade att ”regelbundna, transparenta förvarningsarrangemang inte begränsar någon nations militära utveckling eller operativa behov” utan i stället ”minskar risken för felbedömning, bygger förtroende och speglar ett gemensamt engagemang för strategisk stabilitet” . Man varnade för att ”genomföra kärnvapenkapabla ballistiska robotprov utan tillräcklig förvarning och detaljer är farligt och stör freden och säkerheten för berörda nationer i närheten av dessa prov” .

Uttalandet hänvisade till Haags uppförandekod mot spridning av ballistiska robotar (HCOC) som den befintliga ramen för sådana förvarningar, med en underförstådd varning om att stater som inte lever upp till sina åtaganden kommer att hållas ansvariga av det internationella samfundet .

Kinas svar

Kina avvisade det gemensamma uttalandet. Ambassadören för nedrustningsfrågor Li Chijiang underströk att Kinas ”legitima och rimliga försvarsmodernisering inte bör ifrågasättas” och varnade för ”politisk manipulation” av Pekings goda vilja att lämna förvarning . Kina hävdade att man hade underrättat berörda länder i förväg, och ett uttalande från försvarsministeriet sade att provet visade ”den kinesiska militärens öppenhet och transparens” .

SLBM-testet den 6 juli

Själva provet markerade en betydande milstolpe: Kina erkände offentligt att man för första gången på flera år hade avfyrat en strategisk robot från en ballistisk robotubåt ut i Stilla havet . Analytiker identifierade vapnet som antingen en JL-2 eller JL-3 interkontinental ballistisk robot, avfyrad från en 094A-typ kärnkraftsdriven ubåt, troligen från Sydkinesiska havet . Roboten bar en simulerad stridsspets och färdades cirka 7 300 kilometer, flög över delar av Filippinerna och landade i den sydpacifiska kärnvapenfria zonen .