DMRadio-sviten är MIT:s faserade plan för att täcka axionmassor under 1 μeV. Alla faser använder samma kärnprincip – ett starkt magnetfält omvandlar axioner till en detekterbar elektromagnetisk signal – men i ökande skala och känslighet.
Jessica Fry är en doktorand i fysik (5:e året) vid MIT:s Laboratory for Nuclear Science, där hon bygger specialiserade detektorer för DMRadio-programmet. Hon har en ovanlig bakgrund – hon var en professionell Broadway-artist innan hon bytte till fysik. MIT beskriver hennes övergång som "från Broadway-scenen till MIT:s Laboratory for Nuclear Science." Hon säger om jakten på axionen: "Det är ett svårt problem. Men det är ett lösbart sådant. Det är en rolig jakt" . Fry utsågs till Forbes 30 Under 30 – Science (2026) för sitt arbete med att leda sökandet efter mörk materia . Hon har publicerat 10 artiklar med nästan 200 citeringar .
BabyIAXO är ett mellanliggande "axionheliooskop" som ska söka efter axioner som produceras i solen. Det använder en specialbyggd supraledande dipolmagnet – som projektkoordinatorn professor Matthias Schott vid universitetet i Bonn beskriver som "den största dipolmagneten som någonsin konstruerats inom partikelfysik" . Magneten är 10 m lång med två 70 cm breda hålrum, drivs vid cirka -270°C och är monterad på en rörlig plattform för att följa solen 12 timmar om dagen .
Tyska forskningsrådet (DFG) har nyligen godkänt 6 miljoner euro i finansiering via excellensklustret "Color meets Flavor" vid universiteten i Bonn, Siegen och Dortmund för att bygga magnetsystemet, som nu går in i konstruktionsfasen . BabyIAXO kommer att placeras vid DESY i Hamburg och testa magnetik, optik och detektorteknik för det fullskaliga International Axion Observatory (IAXO), som skulle ha dramatiskt mycket större känslighet för solaxioner .
Fältet växer snabbt och det finns en äkta optimism, men "oundvikligt" är starkare än vad bevisen stöder. Flera experiment – ADMX, CAPP, HAYSTAC, ABRACADABRA och andra – har stadigt krympt det tillåtna parameterutrymmet. DMRadio-m³ och ADMX-EFR är redo att utforska de mest teoretiskt välmotiverade QCD-axionmodellerna (KSVZ och DFSZ) under de kommande åren . Många fysiker som är involverade beskriver jakten som ett "lösbart" problem med en distinkt förutsagd signal . Ingen axionsignal har dock detekterats ännu, och axionens massa kan ligga i områden som fortfarande är experimentellt utmanande. Stämningen beskrivs bäst som försiktig optimism – verktygen som slutligen kan upptäcka axionen eller definitivt utesluta den över breda massintervall håller nu på att tas i bruk, vilket skulle vara ett stort resultat oavsett utfall.