Även om Europas övergripande skogsbrandsrisk "fortfarande anses vara måttlig", menar institutet att "ökningen av brandaktivitet förtjänar större uppmärksamhet" med tanke på den accelererande trenden. Balz Grollimund, chef för katastrofrisker på Swiss Re, påpekar att varmare och torrare förhållanden, i kombination med att mer infrastruktur byggs i riskutsatta områden, gör skogsbränder allt mer kostsamma.

Rapporten placerar också sommarens händelser i ett större sammanhang: de globala ekonomiska förlusterna från naturkatastrofer sjönk till 100 miljarder dollar första halvåret 2026 (10 procent under 10-årsgenomsnittet), men Swiss Re varnar för att den positiva rubriken "döljer en ökande naturkatastrofrisk" från värme och skogsbränder.

Sommaren 2026 i siffror: Bränder, värmebetingade dödsfall och rekordstor bränd areal

Omfattningen av brandsäsongen 2026 är utan motstycke på flera sätt.

• Ekonomiska förluster från skogsbränder: AccuWeather uppskattar de totala skadorna och ekonomiska förlusterna från Europas skogsbränder till €15,6–19,1 miljarder (cirka 176–215 miljarder kronor), där merparten av bränderna inträffat sedan slutet av juni. Financial Times egen analys placerar skadorna på över 3 miljarder euro för de fem värst drabbade euroländerna, vilket redan överstiger EU-kommissionens uppskattning av de årliga genomsnittliga kostnaderna för hela EU.
• Värmebetingade dödsfall: Bloombergs sammanställda data visar över 25 000 värmebetingade dödsfall i Europa i år. Tyskland rapporterar den högsta siffran med 11 900 dödsfall sedan april enligt Robert Koch-institutet. Den europeiska dödlighetsövervakaren EuroMOMO rapporterar ännu högre siffror, med 31 800 dödsfall i 26 länder mellan slutet av juni och slutet av juli.
• Bränd areal och antal bränder: EU:s gemensamma forskningscentrum rapporterar att per den 9 augusti 2026 hade 529 192 hektar (cirka 1,31 miljoner acres) brunnit – redan över de 459 956 hektar som brunnit vid samma datum 2025 (det tidigare värsta året) och långt över långtidsgenomsnittet på 197 347 hektar. Cirka 1 254 skogsbränder har registrerats, mer än dubbelt så många som det historiska genomsnittet.
• Västra Europas varmaste juni–juli någonsin: EU:s Copernicus klimatförändringstjänst bekräftar att västra Europa upplevde den varmaste juni–juli-perioden någonsin, där värme och torka direkt eldade på de extrema skogsbränderna. Laurence Rouil, chef för Copernicus atmosfärövervakningstjänst, konstaterar att "klimatförändringarna alltmer skapar de varma och torra förhållanden som gynnar stora, högintensiva skogsbränder i södra Europa, samtidigt som brandsäsongen förlängs norrut".
• Europa värms upp snabbare än det globala genomsnittet: Europa värms upp nästan dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet, med 64 procent fler varma dagar jämfört med 1950-talet, vilket förstärker förhållandena som gynnar stora bränder. Schweiz värms upp mer än dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet, enligt Schweiziska vetenskapsakademin.

Bredare system- och infrastruktureffekter

Swiss Re-rapporten betonar att skadorna sträcker sig långt bortom själva brandområdena. Ihållande torka och extremvärme utlöser kaskadeffekter på kritisk infrastruktur.

• Kritiskt låg markfuktighet och jordbruksförluster: Ihållande torka över kontinenten har lett till kritisk låga nivåer av markfuktighet, vilket förvärrar brandrisken och hotar jordbruket. Spannmål för cirka 2 miljarder euro (9 miljoner ton) har redan gått förlorat, med Frankrike, Ungern och Spanien som hårdast drabbade.
• Rekordlåga flodnivåer stör transport och energi: Rhen och Donau har sjunkit till rekordlåga nivåer, vilket stoppar godstrafiken. ING uppskattar att avstängningen av Rhen ensamt kommer att sänka Tysklands BNP med 0,3 procentenheter i år. Allianz uppskattar att junis två veckor långa värmebölja ensamt kommer att minska Europas BNP med 0,3 procentenheter, medan klimatförändringarna kan minska BNP med 5–7 procent till 2050.
• En farlig värme-torka-återkoppling: Extremvärme och torka förstärker varandra – varma, torra förhållanden torkar ut vegetation och jordar, vilket i sin tur förstärker yttemperaturerna och minskar tillgången på fukt, vilket skapar gynnsammare förutsättningar för större och intensivare skogsbränder.
• Låg användning av luftkonditionering: Swiss Re Institute noterar att endast cirka 20 procent av europeiska hushåll har luftkonditionering, jämfört med 76 procent i Nordamerika, vilket gör kontinenten sämre rustad att hantera chocken från ihållande extremvärme.

Globalt sammanhang: Skogsbrand – den snabbast växande försäkringsrisken

Swiss Re Institute placerar Europas bränder 2026 i en bredare global trend som omformar försäkringsbranschen.

• Försäkrade förluster från skogsbränder växer cirka 12 procent årligen: Munich Re har dokumenterat att de globala försäkrade förlusterna från skogsbränder har vuxit med cirka 12 procent årligen i reala termer sedan 1970 – den snabbaste takten av alla större väderrelaterade risker.
• Rekord för globala förluster från skogsbränder 2025: Swiss Re egen sigma-rapport (mars 2026) visade att de globala försäkrade förlusterna från naturkatastrofer nådde 107 miljarder dollar 2025, där sekundära risker (inklusive skogsbränder och svåra konvektiva stormar) stod för 92 procent av förlusterna – en ny toppnotering. Los Angeles-bränderna orsakade försäkrade förluster på 40 miljarder dollar.
• Förskjutning av förlustbaslinjen: Swiss Re:s presentation om nat cat-trender noterar att skogsbränder och svåra konvektiva stormar tillsammans "lyfter den årliga förlustbaslinjen", vilket gör det som tidigare var exceptionellt nu mer rutinmässigt. Sekundära risker beräknas stå för mer än 65 procent av de genomsnittliga årliga försäkrade förlusterna år 2030, upp från ett 30-årsgenomsnitt på 53 procent.
• Europeiskt försäkringsgap för skogsbränder: Skogsbrandsförluster täcks i allmänhet inte av nationella försäkringspooler i södra Europa, vilket innebär att husägare själva måste teckna privat försäkring, vilket skapar ett betydande skyddsklyfta som varierar kraftigt mellan länderna.

Vad rapporten innebär för politik och beredskap

Swiss Re Institutes rapport fungerar både som en varning och en uppmaning till handling. Författarna betonar att även om Europas skogsbrandsrisk för närvarande klassificeras som måttlig, kräver den snabba accelerationen av brandgynnsamma förhållanden större uppmärksamhet från beslutsfattare, försäkringsbolag och infrastrukturplanerare. Kaskadeffekterna – från förlorad jordbruksproduktion till stoppad flodtransport – visar att värmeproblemet inte är en enskild sektorsfråga utan en systemisk utmaning som sträcker sig över hälsa, energi, vatten och ekonomi. Som Swiss Re:s Grollimund uttryckte det: "Ytterligare risköverföringskapacitet kan inte ersätta åtgärder som minskar den underliggande risken för att hålla försäkringen överkomlig".

Även om Europas övergripande skogsbrandsrisk "fortfarande anses vara måttlig", menar institutet att "ökningen av brandaktivitet förtjänar större uppmärksamhet" med tanke på den accelererande trenden. Balz Grollimund, chef för katastrofrisker på Swiss Re, påpekar att varmare och torrare förhållanden, i kombination med att mer infrastruktur byggs i riskutsatta områden, gör skogsbränder allt mer kostsamma.

Rapporten placerar också sommarens händelser i ett större sammanhang: de globala ekonomiska förlusterna från naturkatastrofer sjönk till 100 miljarder dollar första halvåret 2026 (10 procent under 10-årsgenomsnittet), men Swiss Re varnar för att den positiva rubriken "döljer en ökande naturkatastrofrisk" från värme och skogsbränder.

Sommaren 2026 i siffror: Bränder, värmebetingade dödsfall och rekordstor bränd areal

Omfattningen av brandsäsongen 2026 är utan motstycke på flera sätt.

• Ekonomiska förluster från skogsbränder: AccuWeather uppskattar de totala skadorna och ekonomiska förlusterna från Europas skogsbränder till €15,6–19,1 miljarder (cirka 176–215 miljarder kronor), där merparten av bränderna inträffat sedan slutet av juni. Financial Times egen analys placerar skadorna på över 3 miljarder euro för de fem värst drabbade euroländerna, vilket redan överstiger EU-kommissionens uppskattning av de årliga genomsnittliga kostnaderna för hela EU.
• Värmebetingade dödsfall: Bloombergs sammanställda data visar över 25 000 värmebetingade dödsfall i Europa i år. Tyskland rapporterar den högsta siffran med 11 900 dödsfall sedan april enligt Robert Koch-institutet. Den europeiska dödlighetsövervakaren EuroMOMO rapporterar ännu högre siffror, med 31 800 dödsfall i 26 länder mellan slutet av juni och slutet av juli.
• Bränd areal och antal bränder: EU:s gemensamma forskningscentrum rapporterar att per den 9 augusti 2026 hade 529 192 hektar (cirka 1,31 miljoner acres) brunnit – redan över de 459 956 hektar som brunnit vid samma datum 2025 (det tidigare värsta året) och långt över långtidsgenomsnittet på 197 347 hektar. Cirka 1 254 skogsbränder har registrerats, mer än dubbelt så många som det historiska genomsnittet.
• Västra Europas varmaste juni–juli någonsin: EU:s Copernicus klimatförändringstjänst bekräftar att västra Europa upplevde den varmaste juni–juli-perioden någonsin, där värme och torka direkt eldade på de extrema skogsbränderna. Laurence Rouil, chef för Copernicus atmosfärövervakningstjänst, konstaterar att "klimatförändringarna alltmer skapar de varma och torra förhållanden som gynnar stora, högintensiva skogsbränder i södra Europa, samtidigt som brandsäsongen förlängs norrut".
• Europa värms upp snabbare än det globala genomsnittet: Europa värms upp nästan dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet, med 64 procent fler varma dagar jämfört med 1950-talet, vilket förstärker förhållandena som gynnar stora bränder. Schweiz värms upp mer än dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet, enligt Schweiziska vetenskapsakademin.

Bredare system- och infrastruktureffekter

Swiss Re-rapporten betonar att skadorna sträcker sig långt bortom själva brandområdena. Ihållande torka och extremvärme utlöser kaskadeffekter på kritisk infrastruktur.

• Kritiskt låg markfuktighet och jordbruksförluster: Ihållande torka över kontinenten har lett till kritisk låga nivåer av markfuktighet, vilket förvärrar brandrisken och hotar jordbruket. Spannmål för cirka 2 miljarder euro (9 miljoner ton) har redan gått förlorat, med Frankrike, Ungern och Spanien som hårdast drabbade.
• Rekordlåga flodnivåer stör transport och energi: Rhen och Donau har sjunkit till rekordlåga nivåer, vilket stoppar godstrafiken. ING uppskattar att avstängningen av Rhen ensamt kommer att sänka Tysklands BNP med 0,3 procentenheter i år. Allianz uppskattar att junis två veckor långa värmebölja ensamt kommer att minska Europas BNP med 0,3 procentenheter, medan klimatförändringarna kan minska BNP med 5–7 procent till 2050.
• En farlig värme-torka-återkoppling: Extremvärme och torka förstärker varandra – varma, torra förhållanden torkar ut vegetation och jordar, vilket i sin tur förstärker yttemperaturerna och minskar tillgången på fukt, vilket skapar gynnsammare förutsättningar för större och intensivare skogsbränder.
• Låg användning av luftkonditionering: Swiss Re Institute noterar att endast cirka 20 procent av europeiska hushåll har luftkonditionering, jämfört med 76 procent i Nordamerika, vilket gör kontinenten sämre rustad att hantera chocken från ihållande extremvärme.

Globalt sammanhang: Skogsbrand – den snabbast växande försäkringsrisken

Swiss Re Institute placerar Europas bränder 2026 i en bredare global trend som omformar försäkringsbranschen.

• Försäkrade förluster från skogsbränder växer cirka 12 procent årligen: Munich Re har dokumenterat att de globala försäkrade förlusterna från skogsbränder har vuxit med cirka 12 procent årligen i reala termer sedan 1970 – den snabbaste takten av alla större väderrelaterade risker.
• Rekord för globala förluster från skogsbränder 2025: Swiss Re egen sigma-rapport (mars 2026) visade att de globala försäkrade förlusterna från naturkatastrofer nådde 107 miljarder dollar 2025, där sekundära risker (inklusive skogsbränder och svåra konvektiva stormar) stod för 92 procent av förlusterna – en ny toppnotering. Los Angeles-bränderna orsakade försäkrade förluster på 40 miljarder dollar.
• Förskjutning av förlustbaslinjen: Swiss Re:s presentation om nat cat-trender noterar att skogsbränder och svåra konvektiva stormar tillsammans "lyfter den årliga förlustbaslinjen", vilket gör det som tidigare var exceptionellt nu mer rutinmässigt. Sekundära risker beräknas stå för mer än 65 procent av de genomsnittliga årliga försäkrade förlusterna år 2030, upp från ett 30-årsgenomsnitt på 53 procent.
• Europeiskt försäkringsgap för skogsbränder: Skogsbrandsförluster täcks i allmänhet inte av nationella försäkringspooler i södra Europa, vilket innebär att husägare själva måste teckna privat försäkring, vilket skapar ett betydande skyddsklyfta som varierar kraftigt mellan länderna.

Vad rapporten innebär för politik och beredskap

Swiss Re Institutes rapport fungerar både som en varning och en uppmaning till handling. Författarna betonar att även om Europas skogsbrandsrisk för närvarande klassificeras som måttlig, kräver den snabba accelerationen av brandgynnsamma förhållanden större uppmärksamhet från beslutsfattare, försäkringsbolag och infrastrukturplanerare. Kaskadeffekterna – från förlorad jordbruksproduktion till stoppad flodtransport – visar att värmeproblemet inte är en enskild sektorsfråga utan en systemisk utmaning som sträcker sig över hälsa, energi, vatten och ekonomi. Som Swiss Re:s Grollimund uttryckte det: "Ytterligare risköverföringskapacitet kan inte ersätta åtgärder som minskar den underliggande risken för att hålla försäkringen överkomlig".