Västra Europa hade den varmaste juni–juli-perioden någonsin

Rekordvärmen kom inte ensam. Den utlöste en rad sammanlänkade kriser: marken torkade ut till kritiska nivåer, stora floder sjönk till historiskt låga nivåer, skogsbränder härjade över hundratusentals hektar, kärnkraftsreaktorer tvingades stänga av och ekonomer varnade för att klimatstörningarna kunde utplåna en hel procentenhet av EU:s ekonomiska tillväxt .

Temperaturrekordet: 21,62°C och "exceptionell värmehållfasthet"

Den sammanlagda genomsnittliga yttemperaturen i Västeuropa för juni och juli 2026 nådde 21,62°C. Det är 2,79°C över genomsnittet för 1991–2020, vilket slog det tidigare rekordet från 2022 enligt C3S . Copernicus beskrev siffran som ett uttryck för "den exceptionella värmehållfastheten" i regionen .

Tvåmånadersperioden inkluderade regionens tredje och fjärde värmebölja sedan maj . Juli 2026 var den näst varmaste juli globalt, tillsammans med juli 2024 . Juni i sig hade en genomsnittstemperatur på 20,74°C i Västeuropa, vilket gjorde den till den varmaste juni någonsin i regionen . Globalt sett var juni 2026 den näst varmaste juni som uppmätts .

En viktig drivkraft var rekordhöga havstemperaturer. Juni 2026 noterade de högsta havstemperaturerna någonsin för månaden, delvis kopplat till El Niño-förhållanden . I juli låg de globala havstemperaturerna kvar på rekordnivåer för månaden .

Markfuktighet: "Betydligt lägre" än under rekordtorkan 2022

I slutet av juli låg markfuktigheten i stora delar av Västeuropa och Centraleuropa "betydligt lägre" än i juli 2022, då den senaste allvarliga torkan drabbade regionen . Europeiska torkobservatoriet rapporterade att torkförhållandena förblev stabila och kritiska i västra, centrala och delar av Östeuropa och hade förvärrats i Storbritannien och Irland. Varningstillstånd rådde i sydöstra Storbritannien, Frankrike, södra Tyskland, Schweiz, norra Italien och Donaus avrinningsområde .

Copernicus noterade att stora delar av Västeuropa och stora delar av Central- och Östeuropa upplevde torrare än genomsnittliga förhållanden under hela juni och juli, med negativa effekter på växtlighet och grödor . Den omfattande torka som observerades i maj och juni fortsatte och intensifierades, med exceptionellt låg nederbörd och/eller markfuktighet i Frankrike, Spanien, delar av Tyskland och Storbritannien .

Stora floders vattenflöde: Themsen, Rhen, Donau och Rhône på rekordlåga nivåer

Rekordlåga medelflöden observerades i nästan alla Västeuropas stora floder i juli 2026 . Uppgifterna, analyserade av AFP från Copernicus och European Flood Awareness System, visade de svagaste flödena för juli sedan mätningarna började 1992 :

• Themsen: 95% av de övervakade delarna hade rekordlåga juliflöden .
• Rhen: 85% av de övervakade delarna hade rekordlåga flöden . Vid Kaub, en kritisk flaskhals för sjöfarten, sjönk vattennivån till cirka 40 cm – den nivå där pråmar opererar i nödläge och lastar så lite som en femtedel av normal kapacitet .
• Donau: Vid Baziaș (Rumänien) var flödet bara 1 700 m³/s mot ett juligenomsnitt på 4 700 m³/s . I Budapest sjönk vattennivån till cirka 30 cm .
• Rhône: Sjönk till aldrig tidigare skådade julilåga nivåer .

De ekonomiska konsekvenserna av låga flodnivåer blev omedelbara. Rhen och Donau är kritiska transportleder för råvaror som kol, olja, livsmedel och mineraler. Lågt vatten begränsade kraftigt pråmtrafiken, störde energiproduktionen och ökade transportkostnaderna . ING uppskattade att stoppet för trafiken på Rhen ensamt skulle sänka Tysklands BNP med 0,3 procentenheter .

Bränderna: 529 192 hektar brända – en historisk säsong

Skogsbrandssäsongen 2026 blev den värsta någonsin i flera europeiska länder. Fram till 9 augusti 2026 rapporterade EU:s gemensamma forskningscentrum att 529 192 hektar hade brunnit i Europa sedan årsskiftet . Data från European Forest Fire Information System visade att antalet bränder i slutet av juli var mer än dubbelt så högt som det historiska årsgenomsnittet före högsommaren .

Landspecifika data målar en dyster bild:

• Frankrike: Över 116 000 hektar brann – nästan dubbelt så mycket som det tidigare rekordet för samma period. En enskild brand nära Bordeaux blev så stor att den genererade en sällsynt pyrocumulonimbus-åskstorm .
• Spanien: Över 153 000 hektar brann. En enskild brand i Ávila svedde av cirka 50 000 hektar, vilket gör den till den största enskilda skogsbranden någonsin i landet . I slutet av juli uppgick den brända arean i Spanien till cirka 0,4% av hela landet, den största proportionella andelen av något EU-land .
• Grekland: En stor skogsbrand bröt ut den 31 juli nära Psatha och Porto Germeno, väster om Aten, och brände över 10 000 hektar samt förstörde eller skadade över 100 hem .

Ekonomiska tillväxtprognoser: Upp till 180 miljarder euro i förluster

Den ekonomiska effekten av sommarens extremvärme och torka var snabb och allvarlig. Den holländska banken Triodos uppskattade att störningarna kunde utplåna upp till 1% av EU:s BNP 2026 – cirka 180 miljarder euro – vilket i praktiken raderar ut större delen av regionens förväntade ekonomiska tillväxt för året, som Europeiska kommissionen hade prognostiserat till bara 1,1% .

De främsta drivkrafterna bakom det ekonomiska slaget inkluderade:

• Förlorad arbetsproduktivitet: Triodos uppskattade att minskad arbetsproduktivitet – när människor kämpade för att arbeta i extrem värme – ensamt kunde minska EU:s BNP med cirka 0,6% .
• Jordbruksförluster: Cirka 9 miljoner ton spannmål, till ett värde av cirka 2 miljarder euro, gick förlorade, med de största förlusterna i Frankrike, Ungern och Spanien . Jordbruksproduktionen förväntades falla med 3% till 7% inom EU .
• Störd sjöfart och industri: Utöver Rhens påverkan på Tyskland uppskattades den sammanlagda effekten i regionen till hundratals miljarder euro på grund av minskad industriproduktion och störd sjöfart .

Deutsche Bank varnade separat för att störningar på Rhen kunde minska Tysklands BNP-tillväxt med 0,2%, ungefär lika mycket som landet lyckades växa under hela andra kvartalet . Frankrike kunde förlora 1,4 procentenheter av tillväxten, tillräckligt för att ekonomin ska krympa med 0,6% .

Kärnkraftsreaktorer: Paks stängdes av för första gången på 44 år

Låga vattennivåer i floder och höga vattentemperaturer tvingade flera kärnkraftsreaktorer i Europa att minska effekten eller stänga av helt på grund av otillräckligt kylvatten .

Den mest dramatiska åtgärden vidtogs i Ungern, där landet meddelade att man för första gången på 44 år stängde av Paks kärnkraftverk helt. Anläggningen med fyra reaktorer, som ligger söder om Budapest och är av sovjetisk modell, genererar normalt nästan hälften av Ungerns el. Rekordlåga vattennivåer i Donau gjorde att det inte fanns tillräckligt med vatten för att kyla anläggningen på ett säkert sätt. Avstängningen, som tillkännagavs den 2 augusti, förväntades pågå i veckor . I Rumänien utförde militären kontrollerade sprängningar för att leda mer vatten till en av reaktorerna vid Cernavoda-anläggningen för att hålla den i drift, medan en andra reaktor stängdes av den 28 juli . I hela regionen påverkades mer än ett halvt dussin kärnkraftsgeneratorer, vilket ytterligare ansträngde gas- och kolkraftverk som också hade minskad produktion i värmen .