Däremot ökade andelen elbilar sålda av kinesiska märken (inklusive de som tillverkas utanför Kina) till 14,2 procent i Västeuropa och nådde 17 procent i vissa aprilsiffror . Måttet flyttades från var bilarna tillverkas till vem som tillverkar dem – och den distinktionen är avgörande. Tullarna drabbade västliga märken som Tesla, BMW och Volvo, som hade tillverkat i Kina, hårdast, medan kinesiska märken hittade andra vägar till marknaden .

PHEV-svängen: Hybridluckan förklarar den största delen av tillväxten

Den enskilt viktigaste faktorn är att EU:s tullar från början bara gällde batteridrivna elbilar, inte laddhybrider (PHEV). Kinesiska biltillverkare gjorde en kraftig omställning till detta kryphål .

• Kinesiska märken erövrade 34 procent av Europas PHEV-marknad i juni 2026 – mer än en av tre nya laddhybrider – upp från i stort sett noll två år tidigare .
• BYD gick om Tesla i europeiska registreringar under första halvåret 2026 (174 144 enheter mot Teslas 170 351) till stor del tack vare en översvämning av marknaden med prisvärda laddhybrider som inte drabbades av några extra EU-tullar .
• Sedan början av 2025, när EU införde effektiva tullar på cirka 27 procent för Kina-tillverkade BEV, har kinesiska tillverkare aggressivt pushat PHEV som var undantagna från åtgärden .

Detta var en avsiktlig, förebyggande rusning. Kinesiska märken påskyndade PHEV-leveranser inför väntade tullutvidgningar, vilket är anledningen till att deras andel steg till 34 procent i juni – ett fönster som de visste skulle stängas .

Storbritannien: En tullfri inkörsport till Europa

Storbritannien har inte infört några extra tullar på kinesiska elbilar, vilket skapar en massiv regional asymmetri som kinesiska biltillverkare har utnyttjat aggressivt .

• Kinesiska märken nådde cirka 15 procent av alla nya bilförsäljningar i Storbritannien i början av 2026, upp från 1,3 procent fem år tidigare .
• BYD nästan fördubblade sin försäljning i Storbritannien under första halvåret 2026 till över 37 000 enheter och gick om Tesla som Storbritanniens mest sålda elbilsmärke .
• Storbritannien stod för en oproportionerligt stor andel av de kinesiska elbilsregistreringarna i Europa . Kinesiska märken tog också en rekordhög andel på 16,5 procent av den brittiska marknaden i juni 2026 .
• Även Italien såg en ökning av köpare av kinesiska elbilar, vilket bidrog till den totala rekordnoteringen .

Eftersom Storbritannien inte tar ut några extra tullar – varken på BEV eller PHEV – har det blivit den billigaste stora europeiska marknaden för kinesiska bilar . BYD, Geely, Chery och andra har satsat stort på brittiska återförsäljarnätverk och marknadsföringskampanjer .

Sydkorea: En växande tillverkningsbas

Kinesiska biltillverkare svarar på EU:s tullmurar genom att etablera produktionsbaser utanför Kina som potentiellt kan kvalificera sig för tullfri eller låg tull tillgång till Europa .

• Chery gjorde en strategisk investering i den sydkoreanska biltillverkaren KG Mobility .
• Geely har använt sydkoreanska tillverkningspartnerskap – inklusive sin relation med Renault Korea – för att producera fordon som skulle kunna exporteras till Europa med ett icke-kinesiskt ursprungsland .
• Sydkorea har ett frihandelsavtal med EU, så fordon som monteras där av kinesiskägda eller partnerfabriker skulle kunna möta lägre eller noll tullar .

Denna strategi är fortfarande i ett tidigt skede – de flesta försäljningar i början av 2026 kom fortfarande från Kina-tillverkade eller Europa-monterade fordon – men den representerar en väg för tullundvikande på medellång sikt . Sydkoreanska tillverkningskopplingar, samutvecklingsarrangemang och lokala produktionspartnerskap eftersträvas inte bara för Europa utan också för att kringgå USA:s tullar .

EU tävlar mot tiden för att täppa till kryphålen

EU försöker täppa till PHEV-luckan och lägga till ytterligare restriktioner:

• I juni 2026 slutförde Europeiska kommissionen det förberedande arbetet för att införa utjämningstullar på kinesisktillverkade laddhybrider, i väntan på godkännande av en majoritet av EU:s medlemsländer .
• EU har också föreslagit regler om ”europeiskt tillverkat” lokalt innehåll, som kräver att elbilar genomgår slutmontering inom EU och att mer än 70 procent av fordonskomponenterna (exklusive batterier) kommer från unionen för att kvalificera sig för offentlig upphandling, statliga subventioner och andra offentliga förmåner .
• Inom en separat ram kan biltillverkare förhandla om tullbefrielse för enskilda modeller. Volkswagen säkrade en sådan för sin Kina-tillverkade Cupra Tavascan i utbyte mot ett minimipris och en årlig kvot, och kinesiska fordonstillverkare började söka liknande uppgörelser .

Kapplöpningen är nu igång: kinesiska tillverkare expanderar snabbt i fönstret innan dessa åtgärder får full effekt .

Strukturella fördelar bortom tullarbitrage

Utöver dessa tre flyktvägar – PHEV-klassificeringsluckan, den tullfria brittiska marknaden och utlandstillverkning – drog kinesiska biltillverkare nytta av djupare strukturella fördelar:

• En kostnadsfördel på cirka 30 procent jämfört med europeiska konkurrenter, vilket gjorde det möjligt för dem att absorbera vissa tullkostnader och fortfarande underskrida lokala konkurrenter .
• Aggressiva prissänkningar på BEV, med hjälp av sin skala och vertikala integration (särskilt inom batterier) för att erbjuda lägre priser .
• Överlägsen programvara och funktioner som drev konsumentefterfrågan även vid högre tullbelastade priser .

Som en branschanalytiker uttryckte det: ”Tullarna har inte haft någon större påverkan” på de kinesiska märkenas tillväxt, eftersom kostnadsfördelen och produktattraktiviteten är tillräckligt stor för att även en effektiv tull på 27 procent för BEV inte stoppade framryckningen .

Vad det innebär

EU:s tullar minskade volymen av BEV som skeppades direkt från Kina, men de lyckades inte stoppa de kinesiska märkenas totala tillväxt på grund av tre strukturella flyktvägar: PHEV-klassificeringsluckan, den tullfria brittiska marknaden och flytten mot utlandstillverkning (både i Europa och via partnerskap i Sydkorea). EU tävlar nu mot tiden för att täppa till vart och ett av dessa kryphål – genom att utvidga tullarna till PHEV och införa regler om lokalt innehåll – men kinesiska biltillverkare vann avgörande marknadsmomentum under fönstret medan reglerna var ofullständiga.

Däremot ökade andelen elbilar sålda av kinesiska märken (inklusive de som tillverkas utanför Kina) till 14,2 procent i Västeuropa och nådde 17 procent i vissa aprilsiffror . Måttet flyttades från var bilarna tillverkas till vem som tillverkar dem – och den distinktionen är avgörande. Tullarna drabbade västliga märken som Tesla, BMW och Volvo, som hade tillverkat i Kina, hårdast, medan kinesiska märken hittade andra vägar till marknaden .

PHEV-svängen: Hybridluckan förklarar den största delen av tillväxten

Den enskilt viktigaste faktorn är att EU:s tullar från början bara gällde batteridrivna elbilar, inte laddhybrider (PHEV). Kinesiska biltillverkare gjorde en kraftig omställning till detta kryphål .

• Kinesiska märken erövrade 34 procent av Europas PHEV-marknad i juni 2026 – mer än en av tre nya laddhybrider – upp från i stort sett noll två år tidigare .
• BYD gick om Tesla i europeiska registreringar under första halvåret 2026 (174 144 enheter mot Teslas 170 351) till stor del tack vare en översvämning av marknaden med prisvärda laddhybrider som inte drabbades av några extra EU-tullar .
• Sedan början av 2025, när EU införde effektiva tullar på cirka 27 procent för Kina-tillverkade BEV, har kinesiska tillverkare aggressivt pushat PHEV som var undantagna från åtgärden .

Detta var en avsiktlig, förebyggande rusning. Kinesiska märken påskyndade PHEV-leveranser inför väntade tullutvidgningar, vilket är anledningen till att deras andel steg till 34 procent i juni – ett fönster som de visste skulle stängas .

Storbritannien: En tullfri inkörsport till Europa

Storbritannien har inte infört några extra tullar på kinesiska elbilar, vilket skapar en massiv regional asymmetri som kinesiska biltillverkare har utnyttjat aggressivt .

• Kinesiska märken nådde cirka 15 procent av alla nya bilförsäljningar i Storbritannien i början av 2026, upp från 1,3 procent fem år tidigare .
• BYD nästan fördubblade sin försäljning i Storbritannien under första halvåret 2026 till över 37 000 enheter och gick om Tesla som Storbritanniens mest sålda elbilsmärke .
• Storbritannien stod för en oproportionerligt stor andel av de kinesiska elbilsregistreringarna i Europa . Kinesiska märken tog också en rekordhög andel på 16,5 procent av den brittiska marknaden i juni 2026 .
• Även Italien såg en ökning av köpare av kinesiska elbilar, vilket bidrog till den totala rekordnoteringen .

Eftersom Storbritannien inte tar ut några extra tullar – varken på BEV eller PHEV – har det blivit den billigaste stora europeiska marknaden för kinesiska bilar . BYD, Geely, Chery och andra har satsat stort på brittiska återförsäljarnätverk och marknadsföringskampanjer .

Sydkorea: En växande tillverkningsbas

Kinesiska biltillverkare svarar på EU:s tullmurar genom att etablera produktionsbaser utanför Kina som potentiellt kan kvalificera sig för tullfri eller låg tull tillgång till Europa .

• Chery gjorde en strategisk investering i den sydkoreanska biltillverkaren KG Mobility .
• Geely har använt sydkoreanska tillverkningspartnerskap – inklusive sin relation med Renault Korea – för att producera fordon som skulle kunna exporteras till Europa med ett icke-kinesiskt ursprungsland .
• Sydkorea har ett frihandelsavtal med EU, så fordon som monteras där av kinesiskägda eller partnerfabriker skulle kunna möta lägre eller noll tullar .

Denna strategi är fortfarande i ett tidigt skede – de flesta försäljningar i början av 2026 kom fortfarande från Kina-tillverkade eller Europa-monterade fordon – men den representerar en väg för tullundvikande på medellång sikt . Sydkoreanska tillverkningskopplingar, samutvecklingsarrangemang och lokala produktionspartnerskap eftersträvas inte bara för Europa utan också för att kringgå USA:s tullar .

EU tävlar mot tiden för att täppa till kryphålen

EU försöker täppa till PHEV-luckan och lägga till ytterligare restriktioner:

• I juni 2026 slutförde Europeiska kommissionen det förberedande arbetet för att införa utjämningstullar på kinesisktillverkade laddhybrider, i väntan på godkännande av en majoritet av EU:s medlemsländer .
• EU har också föreslagit regler om ”europeiskt tillverkat” lokalt innehåll, som kräver att elbilar genomgår slutmontering inom EU och att mer än 70 procent av fordonskomponenterna (exklusive batterier) kommer från unionen för att kvalificera sig för offentlig upphandling, statliga subventioner och andra offentliga förmåner .
• Inom en separat ram kan biltillverkare förhandla om tullbefrielse för enskilda modeller. Volkswagen säkrade en sådan för sin Kina-tillverkade Cupra Tavascan i utbyte mot ett minimipris och en årlig kvot, och kinesiska fordonstillverkare började söka liknande uppgörelser .

Kapplöpningen är nu igång: kinesiska tillverkare expanderar snabbt i fönstret innan dessa åtgärder får full effekt .

Strukturella fördelar bortom tullarbitrage

Utöver dessa tre flyktvägar – PHEV-klassificeringsluckan, den tullfria brittiska marknaden och utlandstillverkning – drog kinesiska biltillverkare nytta av djupare strukturella fördelar:

• En kostnadsfördel på cirka 30 procent jämfört med europeiska konkurrenter, vilket gjorde det möjligt för dem att absorbera vissa tullkostnader och fortfarande underskrida lokala konkurrenter .
• Aggressiva prissänkningar på BEV, med hjälp av sin skala och vertikala integration (särskilt inom batterier) för att erbjuda lägre priser .
• Överlägsen programvara och funktioner som drev konsumentefterfrågan även vid högre tullbelastade priser .

Som en branschanalytiker uttryckte det: ”Tullarna har inte haft någon större påverkan” på de kinesiska märkenas tillväxt, eftersom kostnadsfördelen och produktattraktiviteten är tillräckligt stor för att även en effektiv tull på 27 procent för BEV inte stoppade framryckningen .

Vad det innebär

EU:s tullar minskade volymen av BEV som skeppades direkt från Kina, men de lyckades inte stoppa de kinesiska märkenas totala tillväxt på grund av tre strukturella flyktvägar: PHEV-klassificeringsluckan, den tullfria brittiska marknaden och flytten mot utlandstillverkning (både i Europa och via partnerskap i Sydkorea). EU tävlar nu mot tiden för att täppa till vart och ett av dessa kryphål – genom att utvidga tullarna till PHEV och införa regler om lokalt innehåll – men kinesiska biltillverkare vann avgörande marknadsmomentum under fönstret medan reglerna var ofullständiga.