Så driver USA:s underrättelsedelning Ukrainas långdistansangrepp mot rysk energi

Kärnmekanismen: Vilka underrättelser delas och varför?

Underrättelserna inkluderar koordinater för attacker mot ryska militära positioner i ockuperade delar av Ukraina och mot rysk energinfrastruktur . Trump-administrationen gav Pentagon och underrättelsetjänsten formellt godkännande för detta i en order från omkring oktober 2025, som rapporteras ha auktoriserat delning av underrättelser för långdistansangrepp mot Rysslands energisektor .

Det uttalade syftet är att undergräva den ryska ekonomin och skapa ett "fungerande incitamentssystem" för att förmå Moskva att inleda förhandlingar . President Trump ska ha godkänt underrättelsedelningen för energimål eftersom man såg skada på Rysslands oljeintäkter som avgörande för att tvinga Putin till förhandlingsbordet . Underrättelserna har hjälpt Ukrainas militär att bestämma flygrutter, höjd och tidpunkt för sina drönare för att undgå ryskt luftvärn .

CIA-chefen John Ratcliffs centrala roll

CIA-chefen John Ratcliffe tillskrivs i stor utsträckning rollen som den som upprätthåller denna underrättelsekanal . Han skyddade och utökade CIA:s verksamhet i Ukraina även när annat amerikanskt stöd minskade, och höll CIA-personal på plats i Ukraina i full styrka samt ökade programmens finansiering . Han ska ha hållit president Trump personligt engagerad i Ukraina genom att lyfta fram Rysslands stora förluster på slagfältet – och berättat för Trump att Moskva förlorade över 40 000 soldater per månad, ibland medan de två spelade golf tillsammans . Under Ratcliffe stärkte CIA en hemlig kampanj med drönarattacker mot ryska oljeanläggningar och tankfartyg, samtidigt som Pentagon stoppade vapenleveranser och utrikesdepartementet pausade annat bistånd .

Den tillfälliga pausen i mars 2025 och dess upplösning

Den 5 mars 2025 pausade Trump-administrationen tillfälligt all underrättelsedelning med Ukraina, samtidigt som man stoppade militärt stöd . CIA-chefen Ratcliffe bekräftade pausen offentligt och sade att den var avsedd att pressa Ukrainas president Zelenskyj till fredssamtal med Ryssland . Pausen försvagade allvarligt Ukrainas förmåga att försvara sig mot ryska robotattacker och slå mot ryska styrkor .

Bara fyra dagar senare – den 9 mars 2025 – sade president Trump att USA "nästan" hade avslutat pausen, och uttryckte optimism inför USA-Ukraina-samtal i Saudiarabien . I augusti 2026 hade underrättelsedelningen återställts helt till nivåerna före frysningen, med flödet av satellitdata, målinriktad underrättelse och varningar för attacker återställt . Amerikanska senatorer och experter tillskrev det återställda samarbetet mer effektiva ukrainska långdistansangrepp djupt inne i Ryssland . Som George Barros, chef för innovation vid Institute for the Study of War, noterade: "De attackerna blev mycket mer effektiva först från och med 2025 med den nya Trump-administrationen, när underrättelsedelningen började hjälpa ukrainarna med bättre information" .

Hur skada på Rysslands energisektor tjänar amerikanska strategiska intressen

Att skada Rysslands energinfrastruktur tjänar flera amerikanska strategiska mål. Att underminera Rysslands oljeraffineringskapacitet minskar exportintäkterna som finansierar kriget . Att försämra Rysslands energisektor ses som ett sätt att urholka Putins förmåga att upprätthålla kriget och skapa hävstång för fredsförhandlingar . Bränslebrist begränsar Rysslands möjligheter att förse sin militär med drivmedel till fordon, flygplan och robotar. Minskad raffinering minskar också Moskvas roll som stor energiexportör och därmed dess geopolitiska inflytande .

Kampanjen har gett mätbara effekter. Rysk oljeraffinering föll till 21-årslägsta i mitten av 2026, med råoljeproduktion på cirka 3,80 miljoner fat per dag . Ryssland införde ett exportförbud för bensin från april till juli 2026 . Mellan augusti och december 2025 genomfördes över 50 framgångsrika attacker mot ryska raffinaderier, vilket orsakade en mindre bränslekris under sommarens körsäsong och under skördeperioden . I mitten av 2026 hade 24 av Rysslands 34 raffinaderier attackerats, vilket täcker 81% av landets totala raffineringskapacitet .

Ukrainas drönarattack mot Nizhnekamsk (10 augusti 2026)

Den 10 augusti 2026 genomförde Ukraina en stor drönarattack mot staden Nizhnekamsk i den ryska delrepubliken Tatarstan – cirka 1 000–1 200 km från den ukrainska gränsen . Målet var oljeraffinaderiet Taneco . Uppgifterna om dödsoffer varierar något, men det var en av de dödligaste attackerna på rysk mark sedan kriget började. The Guardian rapporterade initialt minst 13 döda, med hänvisning till borgmästaren . En annan uppgift angav 12 döda och 39 skadade . En tredje källa rapporterade 13 döda och 75 skadade . Anläggningen i Nizhnekamsk hade träffats tidigare i juni 2026 .

Eskalerande utbyten på båda sidor

Ryska attacker mot Ukraina

Ryssland trappar upp robotattackerna. I juli 2026 avfyrade Ryssland 153 kryssningsrobotar och 198 ballistiska och hypersoniska robotar mot Ukraina . Ryssland har använt fler ballistiska robotar under de första 19 dagarna i juli än vad dess försvarsindustri producerar på en hel månad . Zelenskyj varnade för att leveranserna av luftvärnsrobotar från allierade hade sjunkit till en tredjedel av 2025 års nivå under första halvåret 2026 .

Rysslands robotproduktion – milstolpar

Ryssland producerar robotar på 110–120% av planerad månadsnivå för flera nyckelsystem . Senast den 3 augusti 2026 hade Ryssland redan uppfyllt sina årliga produktionsmål för robotarna Zircon och uppgraderade Oniks – man producerade 33 Zircon-robotar under året . Ryssland producerar cirka 120 ballistiska robotar per månad – ungefär dubbelt så många som USA producerar Patriot-robotar . Produktionen var på väg att leverera upp till 700 9M723 ballistiska robotar för Iskander-systemen under 2026 . Ryska styrkor prioriterar om produktionen mot robottyper som mer tillförlitligt kan penetrera ukrainskt luftvärn .

Ukrainska drönare som skjutits ned

I den bredare kampanjen genomför Ukraina storskaliga drönarattacker över hela Ryssland. Under en stor natt i juli 2026 träffade ukrainska drönare tre ryska oljeraffinaderier (TANECO, Saratov), tankfartyg på Azovska sjön och pumpstationer . Ryssland hävdar rutinmässigt att man skjuter ner stora mängder drönare – den 10 augusti 2026 uppgav Ryssland att man skjutit ner 456 ukrainska drönare, utan att specificera hur många som nådde sina mål .

Underrättelsedelningen har återställts och utökats sedan pausen i mars 2025, med Ratcliffe i en central roll. Ukrainas långdistansdrönarkampanj försämrar gradvis Rysslands raffineringskapacitet, medan Ryssland samtidigt ökar robotproduktionen och attackerna mot Ukraina i en accelererande takt.