När vapenvilan brast: Så reagerade världens marknader på den värsta oljekrisen i historien

Historisk oljeprisvolatilitet

Krisen vid Hormuzsundet orsakade "det största oljeutbudsavbrottet i historien" och "den mest dramatiska prisökningen och -nedgången som någonsin registrerats under en så kort period" . Brentoljan nådde 144,42 dollar den 7 april (precis före den första vapenvilan) och rasade till 69,35 dollar den 3 juli . Efter att vapenvilan bröts steg Brent återigen. Från och med den 10 augusti 2026 klättrade oljan ytterligare – Brent steg mer än 1 % bara den 10 augusti – i takt med att Irans krav på omfattande eftergifter grumlade alla utsikter till en lösning . Världsbanken förutspådde att Brentoljan i genomsnitt skulle kosta 94 dollar per fat under 2026, vilket är cirka 36 procent högre än 2025 års nivåer .

Europabörser och asiatiska index

Europa: FTSE 100 i London föll med 1,7 % den 8 juli i spåren av det stigande oljepriset . Tysklands DAX och Frankrikes CAC hade tidigare rusat vid den första vapenvilan i april (DAX +5 %, CAC +4,7 %), bara för att ge tillbaka vinsterna när spänningarna blossade upp igen . Europeiska aktier sjönk kraftigt i slutet av april efter att USA beslagtog ett iranskt fartyg, och mönstret upprepades vid varje bakslag i vapenvilan .

Asien: Asiatiska index var mycket känsliga för nyheter om Hormuz. Vid den första vapenvilan den 8 april rusade Japans Nikkei 225 med 5,5 % och Sydkoreas Kospi med så mycket som 5,7 % . Vid nyheten om ett ramavtal i mitten av juni steg Asien-Stillahavsmarknaderna på nytt . Omvänt utlöste förnyade fientligheter breda nedgångar över hela regionen . Den 8 juli sjönk Seouls index med 5,35 % .

USA:s jobbdata och förväntningar på Fed-räntan

Den amerikanska ekonomin förlorade oväntat 23 000 jobb i juli 2026, mot ekonomernas prognos om en ökning på 83 000 jobb . Siffrorna för maj och juni reviderades ned med sammanlagt 103 000 jobb . Arbetslösheten sjönk marginellt till 4,1 %, men till stor del för att fler människor lämnade arbetskraften .

Inverkan på Fed: Före den svaga julirapporten hade flera Fed-tjänstemän argumenterat för en räntehöjning i september . Jobbdata fick marknaderna att kraftigt minska dessa förväntningar: penningmarknaderna prissatte bara en 56-procentig sannolikhet för en oförändrad ränta i september (dvs. cirka 44 procents sannolikhet för en höjning), ned från tidigare starkare odds för en höjning . Obligationsmarknaden steg och dollarn föll mot yenen och euron .

Världsbanken: Långsammaste tillväxten sedan covid-19

Världsbanken beskrev stängningen av Hormuzsundet – som minskade fartygstrafiken genom flaskhalsen med cirka 95 procent – som att det orsakade "aldrig tidigare skådade störningar av de globala råvaruleveranserna" . I sin rapport Global Economic Prospects från juni 2026 sänkte banken den globala tillväxtprognosen för 2026 till 2,5 procent från 2,9 procent, den lägsta sedan covid-19-pandemin, med hänvisning till högre energipriser, stigande inflation och ökade lånekostnader . Bördan beskrevs som oproportionerligt tung för energiimportberoende utvecklingsländer .