Klimatet 2025: Rekordnivåer för växthusgaser, havsvärme och havsnivå

2025 bland de tre varmaste åren

Enligt flera oberoende dataset rankades 2025 som det antingen näst eller tredje varmaste året sedan mätningarna började i mitten av 1800-talet . NOAA:s globala temperaturdataserie (från 1850) placerar 2025 som det tredje varmaste året, med en årlig global yttemperatur 1,17 °C över 1900-talets genomsnitt . Året var något svalare än rekordvärmen 2024, delvis på grund av övergången från El Niño-förhållanden . De tio varmaste åren i den historiska mätserien har alla inträffat sedan 2015 .

Havsvärmeinnehåll når rekordnivå

Det övre havets värmeinnehåll nådde en rekordhög nivå 2025 . Haven fortsätter att absorbera den absoluta majoriteten av den överskottsvärme som växthusgaserna fångar, och takten för havsuppvärmningen under de senaste två decennierna (2005–2025) är mer än dubbelt så hög som den som observerades mellan 1960 och 2005 . Denna absorberade värme motsvarar ungefär 18 gånger den årliga mänskliga energianvändningen under de senaste två decennierna .

Global havsnivå på rekordnivå

Den globala medelhavsnivån nådde en rekordhög nivå 2025, vilket fortsätter en flerårig trend av accelererande höjning . Från 2012 till 2025 steg havsnivån med i genomsnitt 4,75 mm per år, jämfört med 2,65 mm per år mellan 1993 och 2011 . Denna acceleration drivs både av havets termiska expansion och av smältvatten från glaciärer och inlandsisar .

Arktis: rekordlåg maximiutbredning av havsis, snabb uppvärmning

Havsisen i Arktis fortsatte sin långsiktiga minskning. Den årliga maximiutbredningen i mars 2025 var den lägsta i den 47-åriga satellitmätserien, medan minimiutbredningen i september var den 10:e lägsta . Isen vid slutet av sommaren 2025 var 28 procent mindre omfattande än 2005, och den återstående isen var betydligt yngre och tunnare . Ytluftstemperaturerna över Arktis från oktober 2024 till september 2025 var de varmaste som uppmätts sedan 1900, och regionen värms upp mer än dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet . Rapporten lyfter fram pågående stora omvandlingar, inklusive 'atlantifiering' – tillförsel av varmare och saltare atlantvatten – och ökad nederbörd .

Havsisen kring Antarktis fortfarande under genomsnittet

Havsisutbredningen kring Antarktis låg även 2025 väl under det långsiktiga genomsnittet, även om de exakta årliga rankningarna varierar mellan olika dataset . Regionen fortsatte att uppvisa en övergripande minskad isutbredning jämfört med historiska baslinjer, vilket följer en trend av minskning som observerats under senare år .

Global glaciärförlust accelererar

Glaciärer världen över förlorade betydande massa under 2025, vilket fortsätter ett mönster av accelererande tillbakagång . Redan föregående år, 2024, hade satt rekord för den största isförlusten från glaciärer under ett enskilt år . Arktiska glaciärer och isar utanför Grönland drabbades särskilt hårt, och glaciärer i arktiska Skandinavien och Svalbard upplevde sitt mest negativa massbalansår någonsin under balansåret 2023/24 . Även Grönlands inlandsis fortsatte att förlora massa under 2025, vilket markerar det 29:e året i rad med total isförlust .

Tropisk cyklonaktivitet och orkanen Melissa

Globalt sett noterades 101 namngivna tropiska stormar 2025, vilket är över genomsnittet för 1991–2020 på 88. Av dessa nådde 52 orkan-/tyfonstyrka och 24 nådde en styrka motsvarande en stor orkan .

Orkanen Melissa var årets mest betydande storm och föremål för omfattande klimatattributionsforskning:

• Melissa var en extremt kraftfull kategori 5-orkan som gjorde en katastrofal landnigning i Jamaica i slutet av oktober 2025 och senare drabbade Kuba och Haiti .
• De maximala ihållande vindarna nådde 160 knop (185 mph), vilket gör den till den starkaste atlantorkanen någonsin i fråga om vindhastighet, tillsammans med orkanen Allen, och även den starkaste landnigningsorkanen i Atlanten någonsin, tillsammans med orkanerna Dorian och Labor Day-orkanen 1935 . Stormens lägsta centraltryck vid landnigningen var 892 hPa .
• Det var den mest intensiva tropiska cyklonen i världen 2025 .
• Melissa dödade minst 45 människor i Jamaica och orsakade ekonomiska förluster på cirka 8,8 miljarder US-dollar – mer än 41 procent av Jamaicas BNP . Jamaicanska myndigheter använde högkvalitativa riskmodeller för katastrofberedskap, vilket bidrog till att begränsa dödsoffren .
• Klimatattributionsstudier från Grantham Institute vid Imperial College London uppskattade att uppvärmningen ökade Melissas maximala vindhastighet med cirka 7 procent och de ekonomiska skadorna med cirka 34 procent. En storm av denna intensitet vid landnigningen är ungefär fyra gånger mer sannolik i dagens klimat jämfört med en förindustriell baslinje . En annan analys från Climate Central visade att de exceptionellt varma havsvatten som drev Melissas snabba intensifiering var upp till 700 gånger mer sannolika på grund av mänskligt orsakad klimatförändring .